1) Etylparaben, p-hydroxyl-bensoesyra-etylester, p-hydroxibensoesyra-etylester, etylparahydroxibensoat. Handelsnamn som Microcare EHB, Nipagin A
2) Propylparaben, p-hydroxyl-bensoesyra-propylester, p-hydroxibensoesyra-propylester, propyl-p-hydroxibensoat, propylparahydroxibensoat. Handelsnamn som Microcare OHB, Nipasol M, Propagin
3) Metylparaben, p-hydroxyl-bensoesyra-metylester, p-hydroxibensoesyra-metylester, metylparahydroxibensoat, metyl-b-oxibensoat, metylhydroxybensoat. Handelsnamn som Metagin, Microcare MHB, Nipagin M, Nipaguard BNPD
4) Butylparaben, p-hydroxibensoesyra-butylester, butylparahydroxibensoat. Handelsnamn som Butagin, Nipabutyl
5) Bensylparaben, p-hydroxibensoesyra-bensylester, bensylparahydroxibensoat
Blandningar av parabener - handelsnamn som Butex, Dekaben MEP, Germaben II, Liquapar ME, Microcare BPM, Microcare PM2, Microcare PM3, Microcare PM4, Microcare PM5, Nipaguard BPX, Nipaguard CMB, Nipaguard MPA, Niparguard MPA, Nipaguard MPS, Nipasept, Nipastat, Nipastat, Phenonip, Rekonsal, Sharomix, Undebenzofene-C

1) E 214 p-Hydroxibensoesyraetylester
2) E 216 p-Hydroxibensoesyrapropylester
3) E 218 p-Hydroxibensoesyrametylylester

1) Etylparaben (vattenkonserverande): Lösligt i vatten.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Lösligt i olja, alkohol, bensylalkohol, propylenglykol (båda används som lösningsmedel för denna paraben). Mycket svårlösligt i vatten (1 del löses i 2.000 delar).
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Svårlösligt i vatten (1 del löses i 5-600 delar), måttligt lösligt i kokhett vatten (1 del löses i 20 delar). Dock den paraben som är mest vattenlöslig. Lättlösligt i 95 % alkohol (1 del löses i 2 delar), lösligt i bensylalkohol och propylenglykol (båda används som lösningsmedel för denna paraben). Uppges också vara lösligt i olja.
4) Butylparaben (fettkonserverande): Lösligt i olja.
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Dåligt lösligt i vatten.
Handelns parabenblandningar är inte helt vattenlösliga. Det brukar inte ge några problem men här är ändå en tillverkares tips:
• Lösligheten förbättras om vätskan värms (60-70°) innan parabenerna tillsätts.
• Om vätskan inte kan värmas, kan parabenerna röras ut med lite propylenglykol innan de tillsätts.
• I emulsioner kan blandningen tillsättas i vätskan eller hälften i vattenfasen och hälften i fettfasen.
• I flytande tvål och schampo kan blandningen röras ut med tensiden.
pH och inkompatibiliteter
• Parabeners effekt verkar förstärkas av lite propylenglykol; hur eller varför vet man inte.
• Den konserverande effekten av alla, utom bensylparaben (fettkonserverande), kan försvagas i alkalisk miljö och av bland annat filtrering, dragant, lecitin, polyetylenglykol, katjonaktiva tensider och tween 20, tween 80 och andra nonjonaktiva tensider.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Mättad vattenlösning blir neutral (pH 6-8) till svagt sur (pH 4-6). Inkompatibelt med alkalier (sönderdelning) och en del järnsalter (färgning).

• Parabener: Kan fås minst 99 % rena. Småfirmor köper färdiga blandningar som konserverar både vatten och fett. Vanliga kombinationer är propylparaben för fettet + metylparaben för vattnet och dessa två + etylparaben för vatten. Butylparaben (fettkonserverande) har försvunnit efter larmen om hormonstörningar i början av 2000-talet.
• Tillsatser: Färdiga blandningar säljs i flytande form. Något lösningsmedel ingår då alltid (kaprylglykol, bensylalkohol, propylenglykol). Ota ingår också något annat konserveringsmedel (vanligast fenoxietanol). Innehållsmängder uppges inte för blandningar som säljs till privatpersoner vilket gör att man aldrig vet exakt vad man doserar med.

Åtminstone ett 20-tal parabener används som konserveringsmedel, i livsmedel t. ex natriumsalterna:
• Etylparabens natriumsalt: E 215 p-Hydroxibensoesyraetylesterns natriumsalt
• Propylparabens natriumsalt: E 217 p-Hydroxibensosyrapropylesterns natriumsalt
• Metylparabens natriumsalt: E 219 p-Hydroxibensosyrametylesterns natriumsalt

Parabener har använts länge i både livsmedel och kosmetika och är väl undersökta. Ändå vet man inte med säkerhet om de är skadliga för människor. Dagens rekommendation är att få i sig max 10 mg per kilo kroppsvikt och dag, för en person på 70 kilo alltså 700 mg (drygt 0,5 ml = 10 droppar).
Undantag är propylparaben (E 216) och dess natriumsalt (E 217).
• Akut: Inte akut giftiga vid förtäring men överkänsliga, särskilt personer som inte tål acetylsalicylsyra, kan reagera med hösnuva, astmaanfall, nässelfeber, utslag och annan hudirritation.
• På längre sikt: Parabener betraktas som mindre giftiga än den vanliga bensoesyran men många misstankar har på senare år riktats mot hela gruppen bensoater (parabener, bensoesyra, natriumbensoat m. fl.), t. ex. att de skulle bidra till ökningen av astma hos barn. I djurförsök har flera visat svag hormonell (östrogen) effekt men ingen mutagen. Risken för att de ansamlas anses vara liten.
1) Etylparaben (vattenkonserverande): Inte akut giftigt vid förtäring. Möjligen giftigare än metylparaben. Inte cancerogent. Har visat hormonell (östrogen) effekt i djurförsök. Okänt om utvärtes bruk kan vara skadligt.
2) Propylparaben (fettkonserverande): Inte akut giftigt vid förtäring. Möjligen giftigare än metylparaben. Inte cancerogent. Har visat hormonell (östrogen) effekt i djurförsök vilket ledde till att EU:s livsmedelskommitté några år efter millenieskiftet drog tillbaka ADI-rekommendationen (upp till 10 mg per kilo kroppsvikt och dag) som gäller för övriga parabener.
3) Metylparaben (vattenkonserverande): Inte akut giftigt vid förtäring. Inte cancerogent. Okänt om utvärtes bruk kan vara skadligt.
4) Butylparaben (fettkonserverande): Har visat hormonell (östrogen) effekt i djurförsök - det var dessa japanska studier som satte parabener på larmkartan 2002.
5) Bensylparaben (fettkonserverande): Ogiftigt. Astmatiker kan reagera eftersom det omvandlas till bensoesyra i kroppen.

• Enstaka parabener använda som konserveringsmedel: Max 0,4 % i kosmetika och hygienprodukter i EU.
• Blandningar av parabener använda som konserveringsmedel: Max 0,8 % i kosmetika och hygienprodukter i EU.