Fettet från oljepalmen är i dess hemtrakter i Västafrika sedan länge både mat och medicin. Utvinning är känd sedan 1400-talet, enkelt genom att fruktköttet kokades ur (palmkärnsfettet ur de hårda kärnorna är svårare att ta till vara). Palmfett är det äldre ordet; det dyker upp i svenskan redan 1674, palmolja först 1871.
Afrikansk export
Utvinning av palmfett i stor skala började i europeisk regi under 1800-talets första hälft. Redan 1844 togs det första engelska patentet på palmoljetvål. Efterfrågan ökade kraftigt efter uppfinningarna margarin 1869 och härdat fett 1912. Sorten Lagos, benämnd efter utförselhamnen i Nigeria, ansågs vara mycket bra för hundra år sedan. Produktionen har minskat under 1900-talet i takt med att europeiska kolonialländer måst dra sig bort från Afrika.
Svenska kolonin Cabo Corso
En av den svenska historiens märkligare episoder handlar om jakt på guld, peppar och palmfett (trots att de tidigaste beläggen för orden palmfett och palmolja är från 1674 respektive 1871). För kronans räkning inköpte det nybildade Svenska Afrikanska Kompaniet 1650 mark av en kung vid den engelska staden Corso Castle på Guldkusten, dagens Ghana, och bildade kolonin Cabo Corso med kastellet Karlsborg, ett par fästen och faktorier. Holländare och engelsmän ville dock ha området för sig själva och inledde med dansk hjälp fientligheter och kolonin måste ges upp redan 1663.
Asiatisk export
Afrika har under 1900-talet ersatts av Asien som leverantör av palmfett till Europa och USA. Det började på 1960-talet med att oljepalmen började odlas storskaligt i Malaysia, som idag tillsammans med Indonesien levererar 80 % av världens palmfett. År 2000 var världsproduktionen av palmkärnolja fem gånger större än 1960 och av palmolja sjutton gånger större.
Svensk import
I Sverige har under samma tid ändrade EU för jordbruksstöd från EU lett till att rapsodling blivit olönsam. 1990-2000 minskade den svenska produktionen av rapsolja till mindre än en tredjedel. Istället ökade användningen av importerad olja, varav palmolja och palmkärnolja utgör en tredjedel. Största svenska importörer är margarintillverkarna Karlshamn (från Malaysia) och Van der Bergh (från bl. a. Colombia). Den svenska importen är 5 % av EU:s, som i sin tur utgör 10 % av världsproduktionen.
Farmakopéerna
Palmolja har inte haft stor medicinsk användning i Sverige men var officinell fram till och med farmakopéns sjunde upplaga 1869.

Smörlikt fett, mjukare än palmkärnsfett.
• Oraffinerat: Söt smak och god viollik lukt. Smältpunkten stiger med oljans ålder och kan variera från 19° till 42° (härsken olja).
• Icke avfärgat: Gult till orange, bleknar med tiden, med syrlig smak och lukt.
• Raffinerat: Gult till vitt fett utan lukt. Smälter vid 25-35°, ibland först vid 40°.

Mättade fettsyror 45-55 %
• Palmitinsyra 40-45 % - palmfett är främsta källan till denna fettsyra.
• Stearinsyra 3-6 %
• Myristinsyra 1-2 %
• Laurinsyra under 1 %
• Arakinsyra under 1 %
Enkelomättade fettsyror 37-45 %
• Omega 9: Oljesyra 38-43 %
• Omega 9: Palmitolsyra under 1 %
Fleromättade fettsyror 9-11 %
• Omega 6: Linolsyra 5-11 %.
• Omega 3: Linolensyra under 1 %
Övrigt
• Glycerin (11 %) som i förestring med fettsyrorna bildar själva oljan.
• Fria fettsyror, d.v.s. fettsyror oförenade med glycerin: Rätt mycket, och halten ökar när oljan härsknar.
• Steroler (avenasterol, brassicasterol, campesterol, ergosterol, stigmasterol, sitosterol, kolesterol...): Runt 0,1 %, d.v.s. 100 mg per 100 gram.
Vitaminer
• E-vitamin: 0,008-0,03 % naturligt d-alfa-tokoferol, d.v.s. ca 8-30 mg per dl.
• Vitamin K: 0,00001 %, d.v.s. 8 ug per 100 gram.
• Betakaroten och andra karotener: Ger den gulorange färgen i oraffinerat fett men tas för det mesta bort.
Tillsatser och föroreningar
• Lösningsmedel, som hexan: Rester kan finnas i extraherat fett. Genom ett undantag i EU:s livsmedelslagstiftning får också fartygstankarna som importoljor transporteras i fyllas med lösningsmedel (aceton, hexan, glykol, metanol, svavelsyra) på vägen ut från Sverige. Eventuella rester av detta försvinner när fettet renas, lovar Livsmedelsverket och margarin-industrin.
• Pesticider: Rester kan finnas i fett från besprutad växt. Vetegroddoljans halt (under 3 ppm = miljondelar, d.v.s. under 0,3 mg per 100 gram) sägs vara långt under vad som finns i andra oljor.

Kallrörd tvål
• Fördelar: Palmolja/palmfett är billigt, förtvålas lätt och ger en fast tvål som löddrar bra. Hållbar.
• Nackdelar: Fettet kräver mycket lut och ger därför uttorkande och hudovänlig tvål. Ren palmfettstvål blir hård och torr och löddrar dåligt. Oraffinerat palmfett ger en gul tvål med egendomlig lukt som måste parfymeras över. Att palmfett ger fasthet kan vara till nackdel i såpa, som man ofta vill ha mjuk. För mycket palmfett förstör också klarheten i genomskinlig tvål och såpa.
Förtvålningstal
140-146 = det krävs 140-146 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo palmfett (14-15 % av fettets vikt), vilket är mindre än för palmkärnfett men inte direkt lite. Påminner mycket om talg - förtvålas mycket lätt och snabbt, särskilt när det börjat härskna och mer fettsyror blivit fria. Det används aldrig ensamt utan alltid i blandningar (upp till en tredjedel) med t. ex. olivolja och kokosfett för att förkorta förtvålningstiden, men framför allt för att ge fasthet till tvål.  
Varmrörd tvål
Efter margarinindustrin är hygienindustrin den största användaren av oljepalmsfetterna. Palmkärnolja/palmkärnfett används mer.