Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Rengöringsmedel - Emulgeringsmedel

Natriumhydroxid och natronlut


Synonymer
1) Natriumhydroxid, natriumhydrat, natronhydrat, natron, mineraliskt kali, alkali minerali, kaustiksoda, kaustik soda, kaustisk soda, soda, kaustikt natron, etsnatron
2) Natronlut, vattenlösning av natriumhydroxid, kaustiskt natron, lut
Farmakopénamn
1) Natrium hydricum, Natrium causticum, Hydras natricus, Natrii hydroxidum 
2) Liquor natri caustici, Solutio natrii hydroxidi, Solutio hydratis natrici
1) E 524 Natriumhydroxid 
CAS-nummer 1) 1310-73-2
1) Sodium hydroxide
Engelska namn
1) Sodium hydroxide, sodium hydrate, lye, soda lye, white caustic, caustic soda
2) Lye, caustic kali solution, sodium hydroxide solution, caustic soda liquor, sodium hydrate
Andra namn
Romanska språk
1) Soude, soude caustique (franska)
Nordiska språk
2) Kalilud, lud (danska)
Andra språk
1) Ätznatron (tyska)
Förväxlingsrisk
• Natron - även om natriumbikarbonat,
• Natron - även om natriumkarbonat = soda.
• Kalciumhydroxid = släckt kalk
• Natriumhypoklorit, blekvätska, eau de Labarraque = Klorin.

• Lut är en benämning på alla vattenlösningar av urlakade salter och mer specifikt av alkaliska salter. Det kan alltså också avse lut av t ex hydroxiden kaliumhydroxid och karbonaterna natriumkarbonat (soda) och kaliumkarbonat (pottaska).

Tradition
1) Natriumhydroxid: En oren natriumhydroxid användes antagligen redan under forntiden vid tvåltillverkning; Plinius berättar runt år 70 om något som används i Egypten som troligen är detta. Förväxlingsrisk här: Termen natron i texter om forntida förhållanden avser närmast soda (natriumkarbonat). En ren natriumhydroxid motsvarande dagens framställdes första gången 1755 ur soda. Dessförinnan skiljde man knappt ellan de olika alkalierna. Allt kallades kali och vattenlösningarna kalilut. Vid behov kunde man skilja vegetabiliskt kali (kaliumhydroxid och pottaska, använda till såpa) från mineraliskt kali (natriumhydroxid, använd till tvål, och Alkali tartari = bränd vinsten). Termerna kaliumhydroxid och natriumhydroxid dyker upp i svenskan först 1906.  Benämningen kaustisk soda kommer av grekiska kalo = bränna och arabiska sawwada = växter ur vars aska man utvann soda. Idag ett viktigt ämne i många industrier, t. ex. för avfettning och i textilindustrin vid tillverkning av rayon och mercerisering av bomull.
2) Natronlut: Benämningen på vattenlösningen, natronlut, finns belagd i svenskan sedan 1810.
Farmakopéerna
1) Natriumhydroxid: Togs upp i svenska farmakopéns åttonde upplaga 1901 och stod kvar till och med elfte och sista 1946.
2) Natronlut: Togs upp i svenska farmakopéns sjunde upplaga 1869 och stod kvar till och med elfte och sista 1946.
Framställning
1) Natriumhydroxid: Framställs genom elektrolys, då ström leds genom en vattenlösning av koksalt varefter lösningen dunstas in till fast. Renas med alkohol. Kautsiksoda är egentligen termen på en produkt tillverkad enligt en speciell metod, "sodametoden": Natriumkarbonat (soda) behandlas ("kausticeras") med kalciumhydroxid (släckt kalk) och dunstas in.
2) Natronlut: Natriumhydroxid eller kaustiksoda löses i vatten. Mycket värme bildas och blandningen ser ut att koka.

Ursprung
USA (11 miljoner ton 1989) och andra industriländer som Frankrike och Storbritannien. I Sverige tllverkas en hel del till framför allt pappersmassaindustrin.
Beskrivning
1) Natriumhydroxid: Kemiskt ren natriumhydroxid är hårda, vita stänger, bitar, flingor, gryn eller pärlor, luktlösa och med stark lutsmak. Handelns kaustiksoda - till batikfärgning, avlutning av möbler och för att lösa proppar i vattenledningar - brukar vara vita pärlor. Luktlöst och med stark lutsmak. Mycket hygroskopiskt = tar upp fukt ur luften, och blir då etsande. Kokar vid 1.388°.
2) Natronlut: Först något mjölkig, sedan vattenklar vätska med alkalisk smak även i stark utspädning. 4 % vattenlösning ska vara klar och färglös enligt gamla farmakopéer.
Koncentrerad lösning är kraftigt etsande. Natriumhydroxiden faller lätt ut och stelnar i lösningen.
Mått och vikt 1) Natriumhydroxid
100 ml väger ca 213 gram. 100 gram = ca 47 ml.
Gripen kautiksoda 85-100 %: 100 ml väger ca 134 gram. 100 gram = ca 75 ml.
2) Natronlut
• England: Lutens styrka mäts i viktandel natriumoxid, som väger mindre (78 %) än natriumhydroxid.
• Tyskland: Lutens styrka mäts ibland i viktandel natriumkarbonat (soda).
• Sverige: Lutens styrka mäts i viktandel natriumhydroxid. Styrkor kring 5 % har i svenska farmakopén (SF) gått under namnen "normal" och "utspädd" natronlut medan styrkan på "natronlut" har växlat mellan 17 och 25 %:
 
100 gram natronlut
100 ml natronlut
 
Baumé° Volym varav natriumhydroxid Vikt varav natriumhydroxid Anm.
  95 ml 3,8 % vikt 105 gram 3,8 % vikt (4 gram) Normal natronlut SF X 1925
6 Bé° 95 ml 4 % vikt 105 gram 4 % vikt (4,2 gram) Vattenlösning av natriumhydroxid SF VII 1869
  94 ml 7 % vikt 107 gram 7 % vikt (8 gram) Utspädd natronlut, natronlut 2N SF IX 1908, SF X 1925
15 Bé° 89 ml 10 % vikt 112 gram 10 % vikt (11 gram) Floralut
23 Bé° 84 ml 17 % vikt 119 gram 17 % vikt (20 gram) Natronlut (Solutio hydratis natrici) SF VII 1869, SF IX 1908
Natronlut, natronlut 5 N (Solutio natrii hydroxidi) SF X 1925
32 Bé° 78 ml 25 % vikt 128 gram 25 % vikt (32 gram)

Natronlut (Solutio hydratis natrici) SF VIII 1901
Natronlut (Solutio hydratis natrici) SF IX 1908

36 Bé° 75 ml 30 % vikt 133 gram 30 % vikt (40 gram) Såpsjudarlut
50 Bé° 65 ml 50 % vikt 153 gram 50 % vikt (76,5 gram) Högsta Bé°?
    100 % vikt     Ren natriumhydroxid
1) Natriumhydroxid: Lättlösligt i vatten (1-2 delar), lättlösligt i alkohol.
2) Natronlut: Kan blandas (spädas) obehindrat med vatten. Löser fett och olja.
pH och inkompatibiliteter
2) Natronlut: Etsar en del metaller (aluminium, zink, tenn). 
0,5 % är starkt alkaliskt (pH omrking 13).
Innehåll

1) Natriumhydroxid: Kemiskt ren: 99-100 % ren. Som orenheter betraktas metaller (t. ex. aluminium) och salter (silikater, klorider, sulfater, nitrater, nitriter, karbonater). Teknisk kvalitet: Flingor eller pulver 94-95 %, bitar 96-97 %, kaustiksoda i pärlor 85-100 % natriumhydroxid. Resten är vatten, natriumkarbonat och natriumklorid.
2) Natronlut: Vad som är natronlut, normal natronlut, utspädd natronlut etc. har växlat - se tabellen Mått och vikt ovan.
• Utspädd natronlut (7 % vikt): 2 viktdelar natronlut 17 % + 3 viktdelar vatten.
• Natronlut i industrin idag säljs vanligen i koncentrationerna 50 % eller 73 %.

Ersättning
• I stearatkrämer kan soda (natriumkarbonat) ersättas med 75 % natriumhydroxid. Soda är också ersättning i industrin vid brist på natriumhydroxid.
Hållbarhet
Alla former måste förvaras absolut oåtkomliga för barn.
1) Natriumhydroxid: Drar åt sig fukt från luften och blir lätt en hård klump - förvara i väl sluten burk.
2) Natronlut: Vattenlösningen (liksom natriumhydroxid som tagit upp fukt)  etsar en del metaller (aluminium, zink, tenn) - använd rostfritt stål, plast eller emalj. I industrin förvaras lut över 50 % i nickelbelagda tankar.
Inköp We don't sell, we tell!
1) Natriumhydroxid
Kaustiksoda 85-100 %: I livsmedelbutiker, färgaffärer och järnaffärer för 20-40 kr per 750 gram.

Hudläkemedel
Klådstillande i lätt alkaliska stearatkrämer. Notera att man inom EU får använda natriumhydroxid endast i vssa kosmetiska preparat och i maximerade halter - se under Hudreaktioner nedan.
Emulgeringsmedel
Natriumhydroxid används sällan ensamt som emulgeringsmedel - krämen blir för hård, utan vanligen tillsammans med kaliumhydroxid.
1) Natriumhydroxid: Används i medel för rakpermanent (max 1,2 %).
2) Natronlut: Har använts till bad för att lösa och mjuka upp hornbildningar och sårskorpor samt vid klåda. I ett helbad doseras med 100-200 ml vattenlösning (17 %) i fyllt badkar.
Förtvålningstal
Förtvålningstalet är ett mått på hur många mg/gram natriumhydroxid som krävs för att förtvåla 1 gram/kilo fett eller olja till en natriumtvål. Exempel: Förtvålningstal 134 = det krävs 134 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo (1.000 gram) fett eller olja.
Fast förtvålningstabeller brukar se mycket exakta ut med angivande av decimaler och allt kan de sedan skilja sig åt inbördes med hela gram; oljor, liksom natriumhydroxid, är olika i olika länder och vid olika tider. Se också ovan om olika sätt att mäta lutens styrka i olika länder! Dessutom kan förtvålningstal baseras också på annat, vanligast kaliumhydroxid som de svenska farmakopéerna gjorde under 1900-talets första hälft. Natriumhydroxid verkar kraftfullare så mindre mängd krävs och förtvålningstalet blir lägre än för kaliumhydroxid. För att förvandla ett värde för natriumhydroxid till ett för kaliumhydroxid: dividera med 40 och multiplicera med 56,1.
Blandade oljor
Bara när förtvålningstalet är detsamma för två oljor är de utbytbara mot varandra. Blandar man lika del av två oljor kommer förtvålningstalet att ligga mitt emellan.
Tumregel för natronlut
Vikten natriumhydroxid ska vara runt 10-20 % av oljans vikt, eller 33-25 % av vattenvikten (1 viktdel natriumhydroxid till 2-3 viktdelar vatten). "Såpsjudarlut" innehåller 30 %.
Gammalt trick
Test av lutens styrka: Förr lade man ett rått ägg i den hemgjorda luten - flöt ägget var luten stark nog till tvål.

1) Natriumhydroxid: Torr natriumhydroxid orsakar ingen skada men så fort det får kontakt med vätska - och det räcker med fukten på huden - börjar det etsa. Om lagstiftning, se nedan.
2) Natronlut: Effekten av luten kommer inte heller genast, vilket gör den lömsk. Man kan doppa händerna i natronlut utan att något dramatiskt händer, huden känns bara lite hal. Efter en stund börjar det klia, små sår svider. Sköljer man inte noggrant vid dessa varningstecken är huden sönderfrätt inom några minuter.
Risk för allvarliga ögonskador om man står lutad över kärlet när kaustiksodan just har lagts i och börjar bubbla och skvätta i vattnet. Även ångorna som bildas irriterar; man kan t. ex. känna sig solbränd.
Första hjälpen utvärtes
• Natriumhydroxid, kaustiksoda eller natronlut på huden: Skölj genast, länge och väl med kallt vatten. Väntar man tills skador märks är det (inte för, men dock) sent. Tvätta sedan av med något surt (filmjölk, citronsaftvinäger, utspädd ättika) och skölj igen tills huden inte längre känns hal utan sträv. 
• Ögonen: Skölj 15-30 minuter med mjuk vattenstråle, t. ex. ur ett glas. 


Mat och dryck
1) Natriumhydroxid (E 524 Natriumhydroxid) får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Det används som surhetsreglerande medel (neutraliserar syra) i t. ex. sylt och snacks.
Giftighet
Någon rekommmendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte. Förgiftningsfall som inträffat när folk druckit öl och vatten har inte berott på tillsats i dryckerna utan på att natriumhydroxid har använts som rengöringsmedel på utskänkningsställen.
1) Natriumhydroxid:
Börjar etsa så fort det får kontakt med de fuktiga slemhinnorna i mun, matstrupe och magsäck.
2) Natronlut: Hur pass farliga ångorna är för luftvägarna diskuteras.
Första hjälpen invärtes
Alla former är livsfarliga att svälja.
Framkalla inte kräkning. Ge mjölk eller ännu bättre filmjölk eller andra svaga syror (citronsaftvinäger, utspädd ättika) att dricka upprepade gånger. Sök läkarvård snabbt; detta kan vara livshotande.
Miljö Anses inte miljöbelastande. Godkänt som Bra Miljöval av alkaliskt medel.
Lagstiftning

Får ingå i specificerade preparat med vissa halter och varningstexter.
• Nagelbandsupplösande medel max 5 %; varningstext: "Innehåller alkalier. Undvik kontakt med ögonen. Kan orsaka blindhet. Förvara utom räckhåll för barn."
• Rakpermanent max 1,2 %; varningstext: "Innehåller alkalier. Undvik kontakt med ögonen. Kan orsaka blindhet. Förvara utom räckhåll för barn." Frisörer får använda 4,5 %; varningstext: "Endast för yrkesmässigt bruk. Undvik kontakt med ögonen. Kan orsaka blindhet."
• Hårborttagningsmedel, som pH-reglerare upp till pH 12,7; varningstext: "Förvara oåtkomligt för barn. Undvik kontakt med ögonen."
• Andra preparat, som pH-reglerare upp till pH 11. Inget krav på varningstext.


Litteratur: Se t ex Bergmark (1970), Bolin och Gustaver (1960), Gaugin (1947), Lindgren (1918, 1946), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Palmborg, Walter och Werner (1982), Svanberg (1948) , Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Walter och Werner (1982). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). Begränsningar i kosmetika: Kosmetikadirektivet 76/768/EEC: annex III.
Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Bases (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: Natriumhydroxid (2007 11 01). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 08). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/natriumhydroxid.html
Datum: 2018 07 21 - Uppdaterad: 2009 10 2
Cookieinfo
Made with a Mac