Shenet - Syntetiska mysker

Ketoner

Syntetiska mysker

Synonymer

1) Nitromysker
1.1) Myskxylen, MX, xylol, myskxylol, xylolmysk, B-mysk, trinitrotertiärxylol, Bauermysk
1.2) Myskketon, MK, ketonmysk, C-mysk
1.3) Mysk ambrette, konstgjord ambrette, MA, ambramysk, 4-tert-butyl-3-metoxi-2,6-dinitrotoluen
1.4) Tibetenmysk, tibeten, 5-tert-butyl-1,2,3-trimetyl-4,6-dinitrobensen
1.5) Mosken, moskene, MT, 1,1,3,3,5-pentametyl-4,6-dinitroindan. Handelsnamn som Decatol
2) Polycykliska mysker
2.1) AHTN. Handelsnamn som Fixolide, Tonalide , Tetralide
2.2) HHCB. Handelsnamn som Galaxolide, Abbalide, Pearlide, Musk GX
2.3) ATTN. Handelsnamn som Versalide, Traseolide
2.4) ADBI. Handelsnamn som Celestolide, Crysolide
2.5) AHMI. Handelsnamn som Phantolide
3) Makrocykliska mysker
3.1) Muskon, naturlig muskon, laevo-muskon, metylcyklopentadekanon
3.2) Ambrettolid, ambrette, naturlig myskambrette, naturlig mysk

CAS-nummer

1.1) 81-15-2
1.2) 81-14-1
1.3) 83-66-9
1.4) 145-39-1
1.5) 34131-99-2
2.1) 1506-02-1
2.2) 1222-05-5
2.3) 88-29-9
2.4) 13171-00-1
2.5) 15323-35-0
3.1) 541-91-3
3.2) 7779-50-2

INCI-namn

1.1) Musk xylene
1.2) Musk ketone
2.2) Hexamethylindanopyran
2.5) Acetyl hexamethyl indan
3.1) 3-methylcyclopentadecan-1-one
3.2) Ambrettolide

Engelska namn

1) Nitromusks
1.1) Musk xylene, xylene musk, musk xylol, Baur musk, Musk Baur, Musk B, tonquinol, benzene,1-(1,1-dimethylethyl)-3,5-dimethyl-2,4,6-trinitro-
1.2) Musk ketone, ketone musk, synthetic musk ketone, musk C, almiscar cetona, keton-muskus, musk cetona, musk cetone, ethanone,1-[4-(1,1-dimethylethyl)-2,6-dimethyl-3,5-dinitrophenyl]-
1.3) Musk ambrette, synthetic musk ambrette, artificial musk ambrette, dinitroanisole, benzene,2,6-dinitro -3-methoxy-4-tert-butyltoluene, 4-tert-butyl-3-metoxi-2,6-dinitrotoluen
1.4) Musk tibetene, benzene,1-(1,1-dimethylethyl)-3,4,5-trimethyl-2,6-dinitro-
1.5) Musk moskene, moskene, 6-Isopropyldecalol, 6-isopropyl-2-decahydronaphthalenol
2) Polycyclic musks
2.1) AHTN, 1-(5,6,7,8-tetrahydo-3,5,5,6,8,8-hexamethyl-2-naphthyl)ethan-1-one
2.2) HHCB, hexamethylindanopyran, 1,3,4,6,7,8-hexahydro- 4,6,6,7,8,8-hexamethylcyclopenta-γ-2-benzopyran
2.3) ATTN, ethanone, musk 36 A, 3'-ethyl-5',6',7',8'-tetrahydro-5',5',8',8'-tetramethyl-2'-acetonaphthone, 7-acetyl-6-ethyl-1,1,4,4-tetramethyl-1,2,3,4-tetrahydronaphthalen
2.4) ADBI, 6-tert-butyl-1,1-dimethylindan-4-yl methyl ketone
2.5) AHMI, acetyl hexamethyl indan, 6-acetyl-1,1,2,3,3,5-hexamethylindane
3) Macrocyclic musks
3.1) Muscone, muskone, methylexaltone, methylcyclopentadecanone, 3-methylcyclopentadecan-1-one
3.2) Ambrettolide, ambrette, natural musk ambrette, musk natural, 6-hexadecen-16-olide, (Z)-oxacycloheptadec-8-en-2-one, 1-oxacycloheptadec-7-en-2-one

Andra namn

Romanska språk
1.1) Ambrette de xyline (franska), muschio xilolo (italienska), almizole de xilone (spanska)
1.2) Musc cétone (franska)
1.3) Musc ambrette (franska)
Nordiska språk
1.1) Moskusxylener (danska)
Andra språk
1.1) Moschusxylol, Xylolmoschus (tyska)
1.2) Keton-Moschus (tyska)
1.3) Ambrettemoschus (tyska)

Förväxlingsrisk

• Ambrette, myskkornsolja, eng. abelmusk

Tradition

Myskhjorten är visserligen en hotad djurart men användningen av syntetiska varianter har framför allt motiverats av det höga priset på äkta mysk. Denna konsumeras i de asiatiska länder den kommer ifrån medan 90 % av den syntetiska mysken går åt i USA och Europa (1996). Åtminstone ett 20-tal myskersättningar har framställts sedan den första gjorde sensation 1887. Under 1980- och 90-talen var världsproduktionen runt 7.000 ton om året. På senare år har miljöorganisationer och EU fått spår på dem; flera har visat sig vara utomordentligt miljö- och hälsovådliga.
1) Nitromysker
Den äldsta gruppen. Användning och tillverkning har minskat sedan 1980-talet; i mitten av 90-talet utgjorde de 12 % av de syntetiska myskerna. Sedan dess har användningen i parfym och kosmetika begränsats eller förbjudits - se nedan under Lagstiftning. Tillverkas i stort sett bara i Kina.
1.1) Myskxylen: Den första av alla, upptäckt 1880 av tysken Bauer som efter många vedermödor lyckades tillverka den 1887 och tog patent på den året därpå; den kallas fortfarande Bauermysk. Åtgången minskade till en tredjedel i Europa under 1990-talet. Inget tillverkas i Europa. Det mesta görs i Kina.
1.2) Myskketon: Ingick i en av de första stora parfymerna med syntetisk mysk, Le Parfum Idéal (Houbigant 1896). Konsumtionen i Europa minskade till en femtedel under 90-talet.
1.3) Ambrette: Blev billigare och billigare under 1900-talets första hälft och var omkring 1950 den mest använda. Används inte idag.
2) Polycykliska mysker
Tillverkas i Europa. Har sedan 80-talet ökat i samma takt som nitromyskerna minskat - 5 % om året. Utgjorde i mitten av 90-talet 85 % av de konstgjorda myskerna men kritik har börjat riktas även mot dem och därefter har många företag slutat använda även dessa. 2000-talets lansering av "cashmeredofter" kan vara ett svar på sådan kritik - samma älskade dofttyp men med mindre stötande namn.
2.1) AHTN och
2.2) HHCB är de som används mest; tillsammans 95 % av de polysykliska myskerna.
3) Makrocykliska mysker
Den nyaste gruppen. Först i slutet av 90-talet blev de rimligt billiga att tillverka och ökar sedan dess på bekostnad av de polycykliska. Makrocykliska mycker utgjorde 3-4 % av världsproduktionen av konstgjord myskr under 1980-talet, runt 25 % i slutet av 90-talet och har beräknats bli två tredjedelar tio år senare.
3.1) Muskon: Isolerades ur naturlig mysk 1906 men det tog 20 år innan man blev klok på dess kemiska struktur. Först 1934 kunde den framställas syntetiskt. Under 90-talet minskade den europeiska produktionen och användningen till 1/3.
En ny grupp är redan på väg - alicykliska mysker.

Framställning

1) Nitromysker
• Källor: Inga nitroföreningar förekommer i naturen.
• Tillverkning: Molekylerna är enkla och lätta och billiga att tillverka genom nitrering: bensenkolväten utsätts för salpetersyra.
1.1) Myskxylen: Utgör råvara för framställning av båda:
1.2) Myskketon - keton av myskxylen.
1.3) Myskambrette: Av myskxylen.
3) Makrocykliska mysker
3.1) Muskon: Luktämnet i naturlig mysk (0,3-2 % i torkat myskpulver). En keton som kan efterapas kemiskt, vilket länge ställde sig dyrare än till och med äkta mysk. Idag är det bara 2-4 gånger dyrare än polycykliska mysker.
3.2) Ambrettolid: Terpenalkohol bildad av kolesterol, naturligt i ambra.

Beskrivning

1) Nitromysker
1.1) Myskxylen: Gulaktiga kristaller som smälter vid 112-113°.
1.2) Myskketon: Ljusgult pulver eller kristallblad som smälter vid 131-139°.
1.3) Mysk ambrette: Konstgjord mysk ambrette är gulvita kristaller som smälter vid 83-85°.
3) Makrocykliska mysker
3.1) Muskon: Vit eller färglös kristallmassa.
3.2) Ambrettolid: Färglös till svagt gul vätska.

Innehåll

1) Nitromysker
Har ingen likhet med doftämnena i äkta mysk förutom lukten.
3) Makrocykliska mysker
Den grupp som kemiskt är mest lik äkta mysk.

Mått och vikt

3.1) Muskon
100 ml väger ca 92 gram. 100 gram = ca 109 ml.

Löslighet

Alla syntetiska mysker är lösliga i olja = ansamlas i mänsklig fettvävnad.

1) Nitromysker >	1.1) Myskxylen	1.2) Myskketon	1.3) Mysk ambrette
100 gram 95 % alkohol löser	0,7 gram	1 gram	2 gram
100 gram bensylalkohol löser	8 gram	15 gram	16 gram
100 gram bensylbensoat	28 gram	20 gram	45 gram
100 gram olivolja löser			5 gram

Ersättning

• Nard och särskilt ambrette ("myskfröolja") används särskilt ofta som myskersättning.
• Labdanum: 7 gram av hartsen ska på ett ungefär motsvara 1 gram mysk vad gäller dofteffekt.

Hållbarhet

Alla ska förvaras mörkt, svalt och lufttätt.

Inköp

We don't sell, we tell!

Inget man hittar i svenska butiker.

Parfym

Doftbeskrivning
Söta, tunga dofter som liknar äkta mysk. Myskdoft uppfattas generellt som mycket behaglig av människor. I en undersökning där försökspersonerna fick klassa doftämnen på en skala från -10 (extremt obehaglig) till +10 (extremt behaglig), fick syntetisk mysk (pentadekonalid) värdet +9.
1) Nitromysker
1.1) Myskxylen: Ger en fet sötma som är svår att få med andra doftämnen.
1.2) Myskketon: Doften är mycket lik äkta muskon och anses finare än denna.
1.3) Mysk ambrette: Ej att förväxla med ambrette i ambra, som den liknar mer än mysk - söt, blommig, kumarinlik, ganska tung. Hållbar, och med mycket starkare doft än de andra nitromyskerna.
2) Polycykliska mysker
2.2) HHCB (Galaxolide®): I National Geographics stora doftundersökning 1987 användes Galaxolide® som myskdoft. Bara 75 % av kvinnorna och 67 % av männen kände doften över huvud taget (jämfört med rosdoft som 99 % uppfattade), och bara en tredjedel av kvinnorna och en fjärdedel av männen kunde identifiera den som "myskig". Detta berodde säkert inte på att Galaxolide® skulle vara en så dålig syntetisk ersättning; luktblindhet för mysk är ett välkänt fenomen. Det visade sig i samma undersökning att amerikanska kvinnor under graviditet oftare blev luktblinda för mysk än kvinnor från andra länder, liksom att kvinnor i hela världen gillar mysk sämre när de är gravida.
3) Makrocykliska mysker
Luktar mysk, men annorlunda. Finns i många nya parfymer men det är svårt att använda dem som ersättning för nitromysker och polycykliska mysker i gamla doftklassiker. Måste doseras högre än nitromysker och polycykliska mysker.
3.1) Muskon: Mjuk söt myskdoft som snabbt tröttar ut luktnerverna - doften försvinner plötsligt, för att sedan lika hastigt förnimmas igen. Lukten försvinner också vid uttorkning men återkommer när pulvret fuktas.
Flyktighet
Alla är hållbara och stabila basnoter och effektiva fixatörer.
Doftblandning
Luktblindhet för mysk gör varken till eller från för parfymören, som anänder mysk, äkta som syntetisk, just för att det ger liv åt doftblandningar även i så låga doser att man inte känner igen det som mysk. Särskilt dofter av ambra, viol och lavendel. förstärks kraftfullt. Mysk är också känt för att förstöras fullkomligt i vissa kombinationer, t. ex. med äkta och syntetisk bittermandelolja. Se mer under äkta mysk.
Användning
Äkta eller syntetisk mysk används i 90 % av alla parfymer, mest typiskt i orientdofter och tunga blomdofter. Syntetiska mysker är också vanliga i rakkrämer. När Livsmedelsverket mätte myskhalter i bröstmjölk var halterna högst hos de kvinnor som använde parfym, deodoranter och parfymerade tvättmedel.
1) Nitromysker
Nitromysker är billiga och används mycket i billiga parfymer och i tvål; de kan blandas problemfritt med nästan allt som används i tvålparfym utan risk för missfärgningar och doftförändringar.
1.1) Myskxylen: Användningen har minskat kraftigt men stora mängder går fortfarande åt särskilt i tvål.
1.2) Myskketon: I blomdofter, kosmetika, tvål, rengöringsmedel.
1.3) Mysk ambrette: Kunde i mitten av 1900-talet utgöra nära hälften av doftämnena i en myskdoft och användes flitigt särskilt i tvål.
2) Polycykliska mysker
2.1) AHTN: Hör till de mest använda idag, särskilt i parfym, tvål och rakkräm.
2.2) HHCB: Som föregående.
2.3) ATTN: Används inte mycket.
3) Makrocykliska mysker
3.2) Naturlig ambrette: Används inte mycket.

Fast tvål

Syntetiska mysker, särskilt nitromysker, är mycket vanliga i tvålparfym.

Hudreaktion

EU:s vetenskapliga kommitté för kosmetiska frågor varnar för överanvändning av syntetiska mysker i kosmetika. När kommittén presenterade sitt förbudsförslag för allergena doftämnen i kosmetika år 2000 fanns dock varken myskxylen eller myskketon, de mest omdiskuterade, med. Om förbud och begränsningar i kosmetika, se nedan.
1) Nitromysker
Starkt misstänkta för att var hudirriterande och fotosensibiliserande, men inte av svenska Livsmedelsverket.
1.2) Myskketon: Inte hudirriterande men fototoxiskt, d.v.s. kan ge reaktioner i solsken.
1.3) Mysk ambrette: Fotosensibiliserande och fotoallergent. Japanska hälsovårdsmyndigheter listar det som en allergen.
2) Polycykliska mysker
Ingen av de vanligaste polycykliska myskerna är hudirriterande eller fotosensibiliserande enligt svenska Livsmedelsverket.
3) Makrocykliska mysker
Inga varningssignaler om hudreaktioner.

Giftighet

Medan äkta mysk anses ogiftigt, finns det många frågetecken kring de syntetiska. Ingen av dem är akut giftig men alla ackumuleras i fettvävnad och man vet inte mycket om deras (troliga) giftverkan på lång sikt.
Inte heller vet man mycket om hur mycket människor får i sig. Äter man svensk insjöfisk en gång i veckan (Livsmedelsverkets rekommendation med tanke på miljörisker), får man i sig 0,0002-0,0006 % av av det provisorska gränsvärdet den vägen. Hur mycket andra källor som t. ex. kosmetika ger är inte känt, men det verkar finnas ett samband mellan parfymanvändning och myskhalter i bröstmjölk.
1) Nitromysker
Nitromysker är lite eller inte alls akut giftiga, däremot på lång sikt. Alla ansamlas i kroppens fettvävnad, kan reagera med andra ämnen och bilda cancerogena nitrosaminer och råämnena är hälsovådliga. Enligt EU:s livsmedelskommitté är så lite känt om giftpotentialen (utom för xylen som man konstaterat är cancerogent) att de bör undvikas i mat. Inte mycket är känt om i vilken omfattning de används i kosmetika och hygienprodukter och de gränsvärden som finns - ett provisorikt gränsvärde för maximalt dagligt intag av nitromysker har satts till 7 ug per kilo kroppsvikt - är baserade på svag dokumentation. Förbuden mot användning i kosmetika (nedan) grundas alltså mer på giftighet än risk för hudreaktioner.
1.1) Myskxylen: Lite eller inte alls akut giftigt, giftigare på lång sikt. Halveringstiden i fettvävnad är ca 100 dagar. Danska miljövårdsmyndigheter betraktar det som ett icke önskvärt ämne. Cancerogent enligt EU:s livsmedelskommitté.
1.2) Myskketon: Hälsoeffekter på människa har rapporterats. Inte mutagent.
1.3) Mysk ambrette: Nervgift som ansamlas.
2) Polycykliska mysker
Inte akut giftiga men alla är giftiga på lång sikt och ackumuleras i människokroppens fettvävnad. En amerikansk avhandling 2007 visade att halterna inte ökar med ålder utan varierar med användningen av kosmetika och hygienprodukter. De kommer in i kroppen framför allt via huden. En ung person som använder produkter med polycykliska mysker har alltså högre halter i kroppen än en gammal som inte gör det. Hälsoeffekter på människa har rapporterats men också här gäller att mycket lite är känt om giftriskerna eller om användningens omfattning. Gränsvärden för maximalt dagligt intag har kunnat beräknas endast för ett par av dem och bara provisoriskt.
2.1) AHTN: Ett provisorikt gränsvärde för maximalt dagligt intag har satts till 50 ug per kilo kroppsvikt.
2.2) HHCB: Provisorikt gränsvärde för maximalt dagligt intag: Max 500 ug per kilo kroppsvikt och dag. Inte mutagent.
3) Makrocykliska mysker
Liknar naturlig mysk mest och är de som innebär minst hälsorisker.
3.1) Muskon: Nutida forkning visar att muskon framkallar hormonförändringar: Kvinnor som får mysk att lukta på får kortare menscykel, tätare ägglossning och blir lättare gravida - jämför Olaus Magnus uppgift från 1500-talet om att kvinnor sades få missfall av att andas in lukten av naturlig mysk.

Miljö

Myskföreningar kan spåras särskilt i insjöfisk och kustnära fisk, och i mycket höga halter i fisk från vatten nära (nedströms) reningsverk.
1) Nitromysker
Nitromysker ansamlas i kroppen, bryts ner dåligt eller inte alls. Dominerar i fisk i Kanada, där nitromyskerna fortfarande används mycket.
1.1) Myskxylen: Bryts ner dåligt eller inte alls och hör till de syntetiska mysker som ackumuleras mest i människokroppen. Har hittats i svensk bröstmjölk i slutet av 90-talet (sjunkande halter, genomsnitt 21,8 ug per kilo mjölkfett).
1.2) Myskketon: Bryts ner dåligt eller inte alls och hör till de syntetiska mysker som ackumuleras mest i människokroppen. Hittades i svensk bröstmjölk i slutet av 90-talet (icke sjunkande halter, i genomsnitt 12,4 ug per kilo mjölkfett) dit det möjligen har nått genom hud. Finns i Östersjön och andra svenska vattendrag i förhållandevis låga halter, mer i avfallsvatten - i tio gånger högre halter än t. ex. i Tyskland och i tusentals högre doser än i Japan.
1.3) Mysk ambrette: Ansamlas i kroppen. I Norge hör det till de ämnen som utsläppen ska minskas av enligt miljöplanerna.
2) Polycykliska mysker
Mindre miljöskadliga än nitromyskerna, men även de polycykliska bryts ner dåligt eller inte alls. Hittades i miljön första gången 1981. De myskföreningar som dominerar i europeiska vatten - i relativt låga halter i Östersjön och andra svenska vattendrag, i höga halter i avfallsvatten. I slutet av 90-talet hittades det i mänsklig bröstmjölk i Sverige, i halter som sjunker. I USA ökar halterna i miljön enligt en amerikansk avhandling 2007.
2.1) AHTN: Hör till de polycykliska mysker som ackumuleras mest i människokroppen. Genomsnitt i svensk bröstmjök: 23,8 ug per kilo mjölkfett, mest hos kvinnor som använder deodorant eller parfymerat tvättmedel regelbundet. EU:s vetenskapliga kommitté för hälsa och miljö (SCHER) gjorde 2008 en riskbedöming av ämnet som slutade med en axelryckning.
2.2) HHCB: Hör till de polycykliska mysker som ackumuleras mest i människokroppen. Genomsnitt i svensk bröstmjölk: 125 ug per kilo mjölkfett, mest hos kvinnor som använder parfym regelbundet. Har också hittats i avfallsvatten i Sverige i flera miljoner gånger högre doser än i Nordsjön. Inte heller detta bedömde SCHER behövde undersökas vidare.
3) Makrocykliska mysker
Den grupp som bryts ner lättast men data är knapphändiga.

Lagstiftning

1) Nitromysker
Har börjat tvingas bort ur kosmetika och rengöringsprodukter i EU; den allmänna meningen tycks vara att de i ett första steg bör ersättas av polycykliska mysker.
1.1) Myskxylen: Får inte ingå i munvårdsprodukter. Tillåten maxhalt i "fin parfym" 1 %, i eu de toilette 0,4 %, i andra kosmetiska produkter 0,03 %. - Branschorganisationen för kosmetika och rengöringsprodukter i Tyskland rekommenderade 1994 sina medlemmar att inte använda xylen i hushållsprodukter, rengöringsmedel och tvättmedel. Likadant har man gjort i Schweiz.
1.2) Myskketon: Får inte ingå i munvårdsprodukter. Tillåten maxhalt i "fin parfym" 1,4 %, i eau de toilette 0,56 %, i andra kosmetiska produkter 0,042 %, dock endat t.o.m. september 2004.
1.3) Mysk ambrette: Totalförbjudet i kosmetika sedan 1995 (nr 414 p å EU:s förbudslista) därför att det är fotosensibiliserande, ett nervgift och ansamlas. Förbjudet i Schweiz sedan 1998. Förbjudet i kosmetika i USA. - 1981 rekommenderade den internationella branschorganisationen IFRA sina medlemsföretag att använda max 4 % i nya doftblandningar, 1994 att inte använda det alls i kosmetika och hygienprodukter.
1.4) Tibetenmysk: Får sedan 1988 inte ingå som doftämne i kosmetika (nr 422 på EU:s förbudslista) och något annat användningsområde finns inte; anses inte säkert nog. I Schweiz förbereds förbud mot användning i hushållsprodukter.
1.5) Mosken: Får sedan 1988 inte ingå som doftämne i kosmetika (nr 441 på EU:s förbudslista) och något annat användningsområde finns inte; anses inte säkert nog. I Schweiz förbereds förbud mot användning i hushållsprodukter.
2) Polycykliska mysker
2.5) AHMI: Kosmetiska produkter som lämnas kvar på huden får innehålla högst 2 %.

• Litteratur: Se t ex Antczak och Antxzak (2001), Kruskopf (1959), Johansson (1996), Livsmedelsverket (2003), Naves (1947), Poucher och Howard (1974), Svenska Naturskyddsföreningen (2000 [1]), Valnet (1992). Hedoniskt värde: Bresle och Stenson (2002), Bresle (1986) som refererar en undersökning av Dravniek et al (1979). Vetenskapliga kommitténs undersökning av doftämnesallergi i Europa: SCCNFP/0017/98 (1999). Lagtexter: Förbjudna ämnen i kosmetika: Kosmetikadirektivet = Direktiv 76/768/EEG: bilaga 2: Lista över ämnen som inte får ingå i kosmetiska produkter; med svensk motsvarighet LVFS 2003:5: bilaga 1: Lista över ämnen som kosmetiska och hygieniska produkter inte får innehålla. Begränsad användning av myskxylen och myskketon: Direktiv 2002/34/EG, 2003/16/EG samt LVFS 2003:5, bilaga 2:2: Lista över ämnen som kosmetiska och hygieniska produkter inte får innehålla annat än med angivna begränsningar och villkor. Lagförslag: Vetenskapliga kommitténs förslag om förbud för vissa doftämnen: SCCNFP/0392/00, final (2001). EU-parlamentets förslag om obligatorisk märkning av vissa doftämnen: A5-0189/2002 slutlig version (2002).
• Artiklar: Gilbert, Avery N och Wysocki, Charles J: The smell survey: results (National Geographic, October 1987).
• Nätpublikationer: ProQuest: Reiner (abstract 2007): Sources, pathways, distribution... (2008 01 29). SCHER (6 May 2008): Risk assessment report ... AHTN... (2009 10 01). SCHER (6 May 2008): Risk assessment report ... HCCB... (2009 10 01). Livsmedelsverket (2004): Kompletterande mätningar av syntetiska... (2009 10 01). European Chemicals Agency (2008): Data on manufacture, import... musk xylene (2009 10 01). IFRA Standards (2009 10 01). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01).

© Shenet 1997 - 2010
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/mysksyntetika.html
Datum: 2010 03 14 - Uppdaterad: 2009 10 2
Cookieinfo