Fem århundraden senare hävdar romaren Tacitus bestämt att fågeln dött senaste gången 34 f. Kr.
Stakte
"Stakte" finns omnämnd i många forntida och antika texter - hebreiska nafte, fornegyptiska bes, madjet, grekiska stakte. Men vad är det?
• Gamla Testamentet: I receptet på tempelrökelse beskrivs stakte som självrunnen saft. Det översätts ofta "myrradropp" men har också tolkats som hartsen flytande storax från ambraträdet (Liquidambar orientalis).
• Grekland: Theofrastos på 300-talet f. Kr. beskriver stakte som den enda oblandade parfymen, d.v.s. den enda som består av en enda doftingrediens. Den är alltid en olja, utpressad ur hartsen och/eller hartsen blandad med neutral olja. Myrran krossas och löses i balanosolja över svag eld. Vatten hälls på. När myrran och oljan sjunkit till botten silas vattnet av och bottensatsen pressas.
• Rom: Plinius runt år 70 beskriver stakte ("något som droppar") som den värdefullaste myrran: "Till och med utan olja är myrra en salva i sig, det vill säga om det är stakte". Hans samtida Dioskorides beskriver stakte som pressad.
• Europa: Det har också gissats att stakte skulle vara harts från en helt annan art än vanlig myrra, t. ex. släktingarna meckabalsamträd (Commiphora gileadensis) eller opoponax (Commiphora erythraea).
Kristen tradition
Myrra har inom kristendomen fått symbolisera bl. a. kyskhet. Kyrkan var först emot bruket av den, liksom av all rökelse med sina kopplingar till orientalisk avgudadyrkan, men fick ge upp efter ett par århundraden. Just myrra kantade bokstavligen Jesu liv. Han fick det inte bara vid födelsen utan också vid sin död ("Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog inte emot det") och begravdes enligt egyptisk-judisk sed i linnetyg med "hundra skålpund myrra och aloe".
Berättelsen om de tre vise männen som skänkte Jesusbarnet "guld, rökelse och myrra" har fyllts av kristen symbolik:
• Guld (skänkt av Melkior, en skäggig gamling): Symbol för Jesu kungavärdighet.
• Olibanum (skänkt av Caspar, en skägglös yngling): Symbol för Jesu prästvärdighet.
• Myrra (skänkt av Baltasar, en mogen svarthyad man): Symbol för Jesu död och uppståndelse. Associationerna till död hade myrra fått i Egypten, där doften skulle förbereda den balsamerade för återuppståndelsen.
Marco Polo på 1200-talet fick höra en annan version av de elddyrkande zoroastrerna i Persien: Gåvorna frambars av de tre magerna för att utröna om den nye profeten var en konung (guld), en gud (olibanum), eller en människa (myrra). De fann att han var allt detta - den sanne konungen, den sanne guden och den sanna människan.
Islamsk tradition
Myrra nämns i Koranen och anses inom vissa riktningar vara en helig doft (liksom ambra, mysk, sandelträ och jasmin) vars användning uppmuntras. Det ingår med vatten, kol och ibland lite socker i det bläck med vilket klassiska texter skrivs.
Tidiga handelsvägar - karta: Röda havet
• Egypten: Egyptier hämtade hem myrra sjövägen med egna båtar över Röda havet redan 2500 f. Kr.
• Mesopotamien: En sjöväg omkring 2000 f. Kr. utgick från Afrikas horn, rundade arabiska halvön och gick upp i Persiska viken till Mesopotamien, dagens Irak. På 700-talet f. Kr. utgick karavaner från Aden längs ner i söder, då i Saba, idag i Jemen, och korsade hela halvön tills man nådde Mesopotamien i nordost, eller vek av mot Jerusalaem i nordväst - men rutten fanns antagligen inte två århundraden tidigare när drottningen av Saba gjorde sin resa till Salomo. Däremot fortsatte den typen av förbindelser mellan Väst- och Ostasien obehindrat under hela Europas folkvandringstid och medeltid. På 700-talet skuddade också perser och araber av sig ökendammet och började segla på Indien, Indonesien och kryddöarna. Detta var Sindbad Sjöfararens tid av äventyrliga handelsresor.
• Alexandria: "Rökelsevägen" var den 70-80 dagar långa karavanvägen som började i Aden i söder och följde den arabiska västkusten norrut över Saba, Mecka och Medina i dagens Saudi-arabien, över Sinaihalvön och fram till stapelplatser som Eilat eller Gaza eller ända upp till Alexandria. Rutten etablerades århundradet e. Kr. och finns kvar än.
• Kina: Vid vår tideräknings början började romerska handelsbåtar segla med monsunen från Röda havsområdet till Indien varifrån det gick att fortsätta österut till Ceylon, Malackahalvön, Sumatra, Kina. Myrra kom i bruk i Kina på 600-talet och blev snabbt en medicinsk stapelvara där; en transportväg var med karavan längs Sidenvägen över Persien och Afghanistan.
Dagens handel
Världsproduktionen idag är drygt 1.000 ton harts om året, det mesta från Östafrika med Djibouti i östra Afrika och Jemen på västra arabiska halvön som transitländer. Kina som är den största importören köper det direkt, via Hongkong eller Europa. Europa är en stor importör eftersom huvuddelen av handeln bedrivs av européer. Andra viktiga importmarknader är Saudiarabien, Indien och Taiwan. I Somalia är handeln med myrra inte reglerad som den är medden viktigare hartsen frankincense men det smugglas ändå en del, mest till grannländerna Kenya och Djibouti, för att undgå skatter och avgifter.
Moderna mumier
Myrradoftande mumier har använts som läkemedel i Europa. I Sverige har det aldrig varit officinellt men det fanns t ex intagnet i medicinaltaxan 1739, och på danska apotek kunde man så sent som 1912 köpa 10 gram mumie för 40 öre. Det var förstås inte fråga om mumifierade faraoner utan om snabbalsamerade lik, som ett tag var en stor egyptisk exportartikel. Det fanns kvaliteter som Mumia Arabum ("stelnad vätska, utsvettad i gravarna ur liken, innehållande aloe, myrra och balsam") och halvfabrikat som Mumia recentiorum ("utvalt människokadaver, helt, färskt, utan fläckar, vilket användes till beredning av mumia genom tillsats av aloe, myrra m.m, varefter det torkas").
Av mumierna gjorde man i Europa tinkturer och extrakt som ansågs sårrenande och läkande och också användes invärtes mot förgiftningar och astma. Innehållet av myrra och naturlig asfalt - viktiga ingredienser vid mumifieringen - gjorde mumiepreparaten både sårläkande och bakteriedödande. Myrrans gamla goda rykte som renande ledde också till att hartsen kom att ingå i behandlingen av galenskap i Europa under 16- och 1700-talen: Man tänkte sig att inälvorna var stockade och kroppsvätskor och livsandar förskämda, vilka alla myrran kunde rena.
Farmakopéerna
Myrraharts har funnits med i alla upplagor av svenska farmakopén (1775-1946) som råvara för myrratinktur.

För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser.
• Religiös rökelse: Myrra och frankincense är klassiska ingredienser i religiös rökelse sedan tusentals år. Båda ingick i den egyptiska rökelseparfymen kyphi. Idag används de i katolska kyrkan. Båda anses vara lugnande, fokuserande och koncentrationshöjande - bra vid meditation och bön.
• Rumsparfym: Myrrahartsens spänningslösande verkan har gett den rykte som afrodisiakum. I aromaterapi används eterisk myrraolja vid nervositet och spänning och sägs lindra vid sorg och förtvivlan och återge kontakten med kroppen. En blandning av myrra och frankincense kallad sun används mycket i Östafrika. I Somalia som producerar båda används däremot inte myrra som rökelse över huvud taget utom för att skrämma bort ormar, den anses lukta bränt gummi. Klassisk rökelseingrediens i Japan.
• För luftvägarna: I Asien är hartsen är sedan gammalt ett medel för luftvägsbesvär (hosta, astma, heshet, tappad röst).
Doftens element
• Eld, jord: I europeisk magisk praxis förknippades myrra med solen (eld), vilket går tillbaka på det gamla egyptiska bruket att bränna myrra som middagsoffer till solguden Ra, och, som så många andra hartser, Saturnus (jord). Enligt en svensk läkebok från ca 1500 var hartsen het och torr i andra graden. Vid huvudvärk kan man stampa hartsen i vin och två sig med detta.
• Jord: I det kinesiska medicinska systemet hör myrra till energifasen Jord, som verkar genom mjälte-bukspottkörtel och magsäck och i obalans ger låg ämnesomsättning med vatten i kroppen, kalla händer och fötter, tankeslöhet, obeslutsamhet och en tendens till självömkan - mjältsjuka. Doften anses kunna stimulera till fasens positiva uttryck förnuft, förståelse och medkänsla.
• Vatten, jord: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver andra myrraarter som verksamma framför allt på känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen): Indisk bdellium, guggul (Commiphora mukul Engl.): elementet Vatten och årstiden höst, förknippade med näring, det undermedvetna, kreativitet och fruktbarhet, med harmoniserande verkan på känslorna; andra dofter i samma kategori är benzoin och ros. Arabisk myrra, molmol (Commiphora abyssinica Engl.): elementet Jord och årstiden vinter, förknippade med bevarande, struktur och realism. med stabiliserande verka på käslorna; andra dofter i samma kategori är angelika och virginiaceder.