![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Konserveringsmedel Mjölksyra |
|||
|
|||
Synonymer
|
1) Vanlig mjölksyra,
jäsningsmjölksyra, a-oxiproprionsyra, etylidenmjölksyra. Handelsnamn som Galacid Excel 1.1) Högervridande mjölksyra, d-mjölksyra, dexter-mjölksyra, (+)-mjölksyra, köttmjölksyra 1.2) Vänstervridande mjölksyra, l-mjölksyra, laevo-mjölksyra, (-)-mjölksyra. Handelsnamn som Purac SP 80 1.3) Racemform av mjölksyra, racemisk mjölksyra, dl-mjölksyra, optiskt inaktiv mjölksyra, (±)-mjölksyra |
||
Farmakopénamn
|
1) Acidum lacticum | ||
1) E 270 Mjölksyra | |||
CAS-nummer | 1) 50-21-5 1.1) 10326-41-7 1.2) 79-33-4 1.3) 598-82-3 |
||
INCI-namn
|
1) Lactic acid | ||
Engelska
namn
|
1) Lactic acid, propanoic acid,2-hydroxy- 1.1) d-lactic acid, (+)-lactic acid, dextro-lactic acid, sarcolactic acid 1.2) l-lactic acid, (-)-lactic acid, levo-lactic acid, laevo-lactic acid 1.3) dl-lactic acid, (±)-lactic acid, racemic lactic acid |
||
Andra
namn
|
Romanska språk
1) Acide lactique (franska) Andra språk 1) Milchsäure (tyska) |
||
|
|||
Tradition
|
1) Vanlig mjölksyra (jäsningsmjölksyra) Isolerades av den svenske apotekaren och kemisten Scheele ur sur mjölk 1780. 1.1) Högervridande mjölksyra (d-mjölksyra) Hittades av Berzelius 1808. Det dröjde sedan till 1870-talet innan man fick kläm på skillnaderna mellan de två. "Köttmjölksyra"; Otto Meyerhof fick Nobelpriset i medicin 1922 för sitt arbete om mjölksyraomsättningen i musklerna. 1.3) Racemform av mjölksyra (dl-mjölksyra) Louis Pasteur (vars första avhandling om jäsningsbakterier var "Sur la fermentation lactique" 1857) fick upp det första spåret till olikheterna när han upptäckte att kristaller kunde vara exakt likadana men spegelvända, d.v.s. de vred polariserat ljus åt olika håll. Blandade man de två optiskt aktiva formerna av mjölksyra fick man en tredje som inte var optiskt aktiv alls, vilket Pasteur kallade racemform efter latinets racem = druva (han hade hittat den i druvsyra). Namnen 1.1) Högervridande mjölksyra: Benämningen d-mjölksyra efter latin dexter = höger. 1.2) Vänstervridande mjölksyra: Benämningen l-mjölksyra efter latin laevo = vänster. Farmakopéerna 1) Vanlig mjölksyra (jäsningsmjölksyra) Har funnits i alla de nordiska ländernas farmakopéer som vattenlösning med 85 % mjölksyra, t. ex. i 1946 års svenska och i 1964 års nordiska, och ingår idag i den europeiska. I upplagorna 1901, 1908, 1925 anmärktes att det inte behövde hållas i lager om inte läkare begärde det. |
||
Framställning
|
Förekomst |
||
Beskrivning
|
Mjölksyra för
farmaceutiskt bruk är en klar, färglös
eller svagt gul tjockflytande vätska. Utan lukt,
med starkt sur smak. Smälter vid 26°. Mjölksyra
som ska användas i livsmedel är gulare, ibland
färgad. Teknisk mjölksyra (använd till
färgning och tryckning) kan vara mycket mörk.
Outspädd mjölksyra är starkt frätande. 1.1) Högervridande (d-mjölksyra): Optiskt aktiv. 1.2) Vänstervridande (l-mjölksyra): Optiskt aktiv. 1.3) Racemform av mjölksyra (dl-mjölksyra): Optiskt inaktiv. |
||
75 % mjölksyra 100 ml (ca 1.500 droppar) väger 121-122 gram. 100 gram = ca 82 ml (ca 1.200 droppar). |
|||
Löslig i vatten,
glycerin och alkohol.
pH och inkompatibiliteter 95 % mjölksyra har måttligt sur reaktion (pH 2-3). Vatten eller annan neutral vätska (pH 6-7) blir med 0,5-1 % mjölksyra svagt sur (pH 4-6), med 1,5-2 % svagt sur (pH 4-4,5), med 2 % måttligt till svagt sur (pH 2-6). Fungerar inte ihop med alkalier eller oxidationsmedel (oxidation). Bryter med sin surhet ner många geléer. Neutralisering: Farmakopéns mjölksyra 1901 (75 %) neutraliserades med 16,7 ml (20,3 gram) normal kalilut (56,16 gram kaliumhydroxid per liter) per 2 gram (1,65 ml) mjölksyra. Dagens AHA-produkter neutraliseras vanligen med det liknande natriumhydroxid. |
|||
Innehåll
|
Mjölksyra och vatten. • Mjölksyra som ska användas i livsmedel: 50-80 % mjölksyra. Kan vara färgad. • Acidum lacticum (Svenska farmakopén 1901): 75 % mjölksyra. • Acidum lacticum (Svenska farmakopén 1946): minst 85 % mjölksyra. • Acidum lacticum (Nordiska farmakopén 1964, Europeiska farmakopén 1993): 87-91 % mjölksyra. • Mjölksyra för kosmetiskt bruk i dagens svenska handel: minst 95 % mjölksyra. • Mjölksyra på dagens svenska apotek: upp till 99,5 % mjölksyra. |
||
Varianter
|
Mjölksyrans
salter: Laktater, som natriumlaktat, kaliumlaktat, kalciumlaktat.
d (dexter) och l (laevo) är äldre beteckningar. Idag anger bokstäverna inte optisk aktivitet utan (skrivet D och L) hur atomer och molekyler grupperar sig kring kolatomer. |
||
Ersättning
|
Mjölksyra är
en av många AHA-syror (eng. alphahydroxi acids).
Andra utvinns ur frukt och sockerrör. Se fruktmasker
och peelingmasker.
Vassla: Koncentrerad vassla innehåller ca 10 % mjölksyra. |
||
Hållbarhet
|
Förvaras slutet, skyddat för luft och ljus. Hygroskopiskt = drar till sig fukt från luften. Har viss konserverande effekt; se nedan om dess användning i hudvårdsmedel. | ||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 40 kr per 100 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 330 kr per liter. | ||
|
|||
Hudläkemedel
|
|||
Fet hy, stora porer, akne, rynkig hy, hy med ojämn pigmentering. | |||
Tandvård | Utspädd lösning som gurgelmedel mot muntorsk. | ||
I låga koncentrationer
är mjölksyra lätt uttorkande på huden. I högre koncentrationer irriterande (sveda, stickningar), mer ju känsligare hyn är, tills starka lösningar kan skapa öppna sår. Syntetiska former sägs irritera mer än naturlig mjölksyra. Vid 10-15 % fräter syran upp sår inom en kvart till några timmar. Outspädd mjölksyra: Kan åstadkomma mycket obehagliga sårnader. Det säger sig självt att den inte ska användas så. Första hjälpen utvärtes Neutralisera med något lätt alkaliskt, som vanlig tvål. Om mjölksyra kommer i ögonen: Skölj länge - minst en kvart om syran var stark - med mjuk vattenstråle, t. ex. vatten hällt om och om igen över ögat ur ett glas. |
|||
|
|||
Mat
och dryck
|
Mjölksyra (E 270 Mjölksyra) och dess salter (laktater, E 325 Natriumlaktat, E 326 Kaliumlaktat, E 327 Kalciumlaktat) får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. De används som smakämnen, konserveringsmedel och surhetsreglerande medel i allt möjligt surt, t. ex. godis, läsk, såser och inläggningar. Någon mängdbegränsning finns inte; den ger sig själv av den sura smaken. Mjölksyra tillsätts ofta för att natriumbensoat ska fungera bättre i sur miljö, som i flytande Atamon (natriumbensoat med mjölksyra, sockerkulör och aromämne). | ||
Invärtes
bruk
|
1.2) Vänstervridande mjölksyra (l-mjölksyra): I form av vassla eller koncentrerad vassla. | ||
Giftighet
|
Tåls av laktosallergiker. Någon rekommendation om maximalt
dagligt intag finns inte. 1.1) Högervridande mjölksyra (d-mjölksyra): Kan inte smältas av den mänskliga organismen; ger översyrlighet och det är osäkert om småbarn kan omsätta den. En artikel i tidskriften Må Bra (2:1985) om att högervridande mjölksyra skulle vara "den goda mjölksyran" orsakar fortfarande missförstånd. 1.2) Vänstervridande mjölksyra (l-mjölksyra): "Den goda mjölksyran". Endast vänstervridande mjölksyra får användas i livsmedel för småbarn, t. ex. modersmjölksersättning. |
||
Miljö
|
Lätt nedbrytbar.
KRAV-godkänt konserveringsmedel. |
||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Andersen (2003), Antczak och Antczak (2001),
Bolin och Gustaver (1960), Färnlöf och Tunón (2001), Hanssen (1986), Ljungdahl
(1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nilsson (2008), Nordiska
farmakopén I (1961-1965), Reynolds (1996), Svenska
farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Wicklund (1990). Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), Nilsson (2008), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Artiklar: Margareta Calmgård: Hela husapoteket i en enda flaska (Må Bra 2:1985). Nätpublikationer: JECFA (FAO/WHO). SNF Bra Miljöval: Conditioning agents; Acids (2005 07 20).Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01). |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |