Shenet - Mjölksyra

Konserveringsmedel

Mjölksyra

Synonymer

1) Vanlig mjölksyra, jäsningsmjölksyra, a-oxiproprionsyra, etylidenmjölksyra. Handelsnamn som Galacid Excel
1.1) Högervridande mjölksyra, d-mjölksyra, dexter-mjölksyra, (+)-mjölksyra, köttmjölksyra
1.2) Vänstervridande mjölksyra, l-mjölksyra, laevo-mjölksyra, (-)-mjölksyra. Handelsnamn som Purac SP 80
1.3) Racemform av mjölksyra, racemisk mjölksyra, dl-mjölksyra, optiskt inaktiv mjölksyra, (±)-mjölksyra

Farmakopénamn

1) Acidum lacticum

E-nummer

1) E 270 Mjölksyra

CAS-nummer

1) 50-21-5
1.1) 10326-41-7
1.2) 79-33-4
1.3) 598-82-3

INCI-namn

1) Lactic acid

Engelska namn

1) Lactic acid, propanoic acid,2-hydroxy-
1.1) d-lactic acid, (+)-lactic acid, dextro-lactic acid, sarcolactic acid
1.2) l-lactic acid, (-)-lactic acid, levo-lactic acid, laevo-lactic acid
1.3) dl-lactic acid, (±)-lactic acid, racemic lactic acid

Andra namn

Romanska språk
1) Acide lactique (franska)
Andra språk
1) Milchsäure (tyska)

Tradition

1) Vanlig mjölksyra (jäsningsmjölksyra)
Isolerades av den svenske apotekaren och kemisten Scheele ur sur mjölk 1780.
1.1) Högervridande mjölksyra (d-mjölksyra)
Hittades av Berzelius 1808. Det dröjde sedan till 1870-talet innan man fick kläm på skillnaderna mellan de två. "Köttmjölksyra"; Otto Meyerhof fick Nobelpriset i medicin 1922 för sitt arbete om mjölksyraomsättningen i musklerna.
1.3) Racemform av mjölksyra (dl-mjölksyra)
Louis Pasteur (vars första avhandling om jäsningsbakterier var "Sur la fermentation lactique" 1857) fick upp det första spåret till olikheterna när han upptäckte att kristaller kunde vara exakt likadana men spegelvända, d.v.s. de vred polariserat ljus åt olika håll. Blandade man de två optiskt aktiva formerna av mjölksyra fick man en tredje som inte var optiskt aktiv alls, vilket Pasteur kallade racemform efter latinets racem = druva (han hade hittat den i druvsyra).
Namnen
1.1) Högervridande mjölksyra: Benämningen d-mjölksyra efter latin dexter = höger.
1.2) Vänstervridande mjölksyra: Benämningen l-mjölksyra efter latin laevo = vänster.
Farmakopéerna
1) Vanlig mjölksyra (jäsningsmjölksyra)
Har funnits i alla de nordiska ländernas farmakopéer som vattenlösning med 85 % mjölksyra, t. ex. i 1946 års svenska och i 1964 års nordiska, och ingår idag i den europeiska. I upplagorna 1901, 1908, 1925 anmärktes att det inte behövde hållas i lager om inte läkare begärde det.

Framställning

Förekomst
1) Vanlig mjöksyra (jäsningsmjölksyra) är den som förekommer i naturen. I kroppens ämnesomsättning och vid mjölksyrejäsning av mjölk (yoghurt) och grönsaker (surkål) omvandlas den från kolhydrater och reagerar med andra ämnen och bildar mjölksyrans salter (laktater).
1.1) Högervridande mjölksyra (d-mjölksyra): Bildas i kroppen ("köttmjölksyra") t. ex. i muskler vid ansträngning. Vanlig biprodukt vid djurslakt.
1.2) Vänstervridande mjölksyra (l-mjölksyra): Bildas naturligt och framställs genom att sockerarter jäses med mjölksyrebakterier. Den typ som finns i handelns koncentrerade vassla.
1.3) Racemform av mjölksyra (dl-mjölksyra): Blandning av de två optiskt aktiva (höger- och vänstervridande) formerna.
Jäsning
1) Vanlig mjöksyra (jäsningsmjölksyra)
Jäsning är den billigaste industriella tillverkningsmetoden. En vattenlösning av kolhydrater (socker, stärkelse) jäses med mjölksyrebakterier (laktokocker som i surmjölk eller laktobaciller som i yoghurt). Vid rätt temperatur (20-40°) bildas ett enzym som spjälkar mjölksocker till mjölksocker och druvsocker. Genom ytterligare ett enzym omvandlas sockerarterna sedan till mjölksyra. Beroende på bakterie- och sockertyp får man optiskt aktiv mjölksyra (högervridande d-mjölksyra eller vänstervridande l-mjölksyra) eller en blandning av dem som är optiskt inaktiv (dl-mjölksyra). Ur denna kan man om man så vill återskapa de optiskt aktiva formerna. Jäsningen avbryts med något alkaliskt medel, t. ex. kalciumkarbonat. Resultatet blir en lösning av kalciumlaktat (mjölksyrad kalk) som renas och koncentreras, tillsätts svavelsyra och koncentreras och renas igen genom vakuumdestillering eller extrahering.
Syntetisk mjölksyra
Kemisk framställning av mjölksyra omfattar många turer med syror och oxider, krångligare och dyrare än jäsningsförfaranden.

Beskrivning

Mjölksyra för farmaceutiskt bruk är en klar, färglös eller svagt gul tjockflytande vätska. Utan lukt, med starkt sur smak. Smälter vid 26°. Mjölksyra som ska användas i livsmedel är gulare, ibland färgad. Teknisk mjölksyra (använd till färgning och tryckning) kan vara mycket mörk. Outspädd mjölksyra är starkt frätande.
1.1) Högervridande (d-mjölksyra): Optiskt aktiv.
1.2) Vänstervridande (l-mjölksyra): Optiskt aktiv.
1.3) Racemform av mjölksyra (dl-mjölksyra): Optiskt inaktiv.

Mått och vikt

75 % mjölksyra
100 ml (ca 1.500 droppar) väger 121-122 gram.
100 gram = ca 82 ml (ca 1.200 droppar).

Löslighet

• Löslig i vatten, glycerin och alkohol.
pH och inkompatibiliteter
• 95 % mjölksyra har måttligt sur reaktion (pH 2-3).
• Vatten eller annan neutral vätska (pH 6-7) blir med 0,5-1 % mjölksyra svagt sur (pH 4-6), med 1,5-2 % svagt sur (pH 4-4,5), med 2 % måttligt till svagt sur (pH 2-6).
• Fungerar inte ihop med alkalier eller oxidationsmedel (oxidation).
• Bryter med sin surhet ner många geléer.
• Neutralisering: Farmakopéns mjölksyra 1901 (75 %) neutraliserades med 16,7 ml (20,3 gram) normal kalilut (56,16 gram kaliumhydroxid per liter) per 2 gram (1,65 ml) mjölksyra. Dagens AHA-produkter neutraliseras vanligen med det liknande natriumhydroxid.

Innehåll

Mjölksyra och vatten.
• Mjölksyra som ska användas i livsmedel: 50-80 % mjölksyra. Kan vara färgad.
• Acidum lacticum (Svenska farmakopén 1901): 75 % mjölksyra.
• Acidum lacticum (Svenska farmakopén 1946): minst 85 % mjölksyra.
• Acidum lacticum (Nordiska farmakopén 1964, Europeiska farmakopén 1993): 87-91 % mjölksyra.
• Mjölksyra för kosmetiskt bruk i dagens svenska handel: minst 95 % mjölksyra.
• Mjölksyra på dagens svenska apotek: upp till 99,5 % mjölksyra.

Varianter

• Mjölksyrans salter: Laktater, som natriumlaktat, kaliumlaktat, kalciumlaktat.
• d (dexter) och l (laevo) är äldre beteckningar. Idag anger bokstäverna inte optisk aktivitet utan (skrivet D och L) hur atomer och molekyler grupperar sig kring kolatomer.

Ersättning

• Mjölksyra är en av många AHA-syror (eng. alphahydroxi acids). Andra utvinns ur frukt och sockerrör. Se fruktmasker och peelingmasker.
• Vassla: Koncentrerad vassla innehåller ca 10 % mjölksyra.

Hållbarhet

Förvaras slutet, skyddat för luft och ljus. Hygroskopiskt = drar till sig fukt från luften. Har viss konserverande effekt; se nedan om dess användning i hudvårdsmedel.

Inköp

We don't sell, we tell!

Hos importörer av eteriska oljor för runt 40 kr per 100 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 330 kr per liter.

Hudvård

Hudläkemedel
Mjölksyra brukar räknas till gruppen naturliga fuktighetsfaktorer (NMF = Natural Moisturizing Factors) som finns naturligt i huden och som man tror har samband med hudens vattenbindande förmåga. Surheten är i sig välgörande eftersom frisk hud är svagt sur. Utspädda vattenlösningar av mjölksyra eller koncentrerad vassla används för att behandla svampinfektioner, t. ex. nagelsvamp och svamp i underlivet. Mjölksyra räknas också till AHA-syrorna, som i hög koncentration verkar avfjällande - det yttre hudlagret skalas av. Resultat: huden blir tinnare, mjukare, ser fräschare ut och kan ta upp andra ämnen lättare.
• Ansiktsmask: upp till 1 % - eller matmask med youghurt, fruktmask med tomat eller tomatjuice
• Ansiktsvatten: 2-10 %, t. ex. i form av vassla
• Vattenlösning mot nagelsvamp: 1 droppe i en äggkopp vatten (naglarna hålls i lösningen 3 minuter; upprepas varannan - var tredje dag; uppges döda svampen på ett par veckor)
• Ansiktskräm: 2-5 % för att underhålla en mild men effektiv hudavfjällning
• Peelingmask: 2-15 %, enklast och säkrast i form av vassla
• Ansiktskräm mot förtjockad hud: 12 % (registrerad som läkemedel i USA)
• Huskurer mot nagelsvamp, fotsvamp: Upp till 50 %
• Vårtmedel: Förr mycket starka lösningar, t.o.m. outspädd; idag ofta tillsammans med salicylsyra
Konserveringsmedel
Kan användas för att surgöra vilket bidrar till att förlänga hållbarheten eftersom bakterier växer till dåligt eller inte alls i sur miljö. Mjölksyra fungerar inte ensamt som antioxidant men förstärker och förlänger effekten av antioxidanter så att mindre mängd behövs. I vattenlösningar som aromatiska vatten och ansiktsvattenär surheten oproblematiskt. Emulsioner däremot, t. ex. kräm, lotion och flytande tvål, grynar sig lätt. Vanligen går det bort under vispningen men det kan också sluta med att emulsionen blir tunn (någonstan vid 1 % mjölksyra) eller förvandlas till en oaptitlig smörja. Bäst chans att hålla ihop har den om syran tillsätts allra sist när emulgeringen är klar. Det kan vara bra att stabilisera med guarmjöl eller annat förtjockningsmedel som är stabilt i sur miljö. För sur lotion och kräm krävs tensider som emulgeringsmedel. Emulsioner med svagt alkaliska emulgeringsmedel (bakpulverkräm, boraxkräm) tål ingen eller mycket lite syra.
• Flytande tvål: Upp till 0,5 % som rörs ner sist
• Vattenlösning: 0,5-1 % mjölksyra gör en neutral vätska (pH 6-7) svagt sur (pH 4-6)
• Vattenlösning: 1,5-2 % mjölksyra gör en neutral vätska (pH 6-7) svagt sur (pH 4-4,5)

Hudtyp

Fet hy, stora porer, akne, rynkig hy, hy med ojämn pigmentering.

Tandvård

Utspädd lösning som gurgelmedel mot muntorsk.

Hudreaktion

• I låga koncentrationer är mjölksyra lätt uttorkande på huden.
• I högre koncentrationer irriterande (sveda, stickningar), mer ju känsligare hyn är, tills starka lösningar kan skapa öppna sår. Syntetiska former sägs irritera mer än naturlig mjölksyra. Vid 10-15 % fräter syran upp sår inom en kvart till några timmar.
• Outspädd mjölksyra: Kan åstadkomma mycket obehagliga sårnader. Det säger sig självt att den inte ska användas så.
Första hjälpen utvärtes
• Neutralisera med något lätt alkaliskt, som vanlig tvål.
• Om mjölksyra kommer i ögonen: Skölj länge - minst en kvart om syran var stark - med mjuk vattenstråle, t. ex. vatten hällt om och om igen över ögat ur ett glas.

Mat och dryck

Mjölksyra (E 270 Mjölksyra) och dess salter (laktater, E 325 Natriumlaktat, E 326 Kaliumlaktat, E 327 Kalciumlaktat) får användas i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. De används som smakämnen, konserveringsmedel och surhetsreglerande medel i allt möjligt surt, t. ex. godis, läsk, såser och inläggningar. Någon mängdbegränsning finns inte; den ger sig själv av den sura smaken. Mjölksyra tillsätts ofta för att natriumbensoat ska fungera bättre i sur miljö, som i flytande Atamon (natriumbensoat med mjölksyra, sockerkulör och aromämne).

Invärtes bruk

1.2) Vänstervridande mjölksyra (l-mjölksyra): I form av vassla eller koncentrerad vassla.

Giftighet

Tåls av laktosallergiker. Någon rekommendation om maximalt dagligt intag finns inte.
1.1) Högervridande mjölksyra (d-mjölksyra): Kan inte smältas av den mänskliga organismen; ger översyrlighet och det är osäkert om småbarn kan omsätta den. En artikel i tidskriften Må Bra (2:1985) om att högervridande mjölksyra skulle vara "den goda mjölksyran" orsakar fortfarande missförstånd.
1.2) Vänstervridande mjölksyra (l-mjölksyra): "Den goda mjölksyran". Endast vänstervridande mjölksyra får användas i livsmedel för småbarn, t. ex. modersmjölksersättning.

Miljö

Lätt nedbrytbar. KRAV-godkänt konserveringsmedel.
1) Vanlig mjölksyra: Godkänd som Bra Miljöval.
1.2) Vänstervridande mjölksyra (l-mjölksyra): Godkänd som Bra Miljöval.

• Litteratur: Se t ex Andersen (2003), Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver (1960), Färnlöf och Tunón (2001), Hanssen (1986), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nilsson (2008), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Wicklund (1990). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), Nilsson (2008), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Artiklar: Margareta Calmgård: Hela husapoteket i en enda flaska (Må Bra 2:1985).
• Nätpublikationer: JECFA (FAO/WHO). SNF Bra Miljöval: Conditioning agents; Acids (2005 07 20).Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/mjolksyra.html
Datum: 2020 12 01 - Uppdaterad: 2010 06 12
Cookieinfo