 |
       
Mineralpulver - Färgämnen Magnesiumoxid |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
Magnesiumoxid, magnesia 1) Lätt magnesiumoxid, lätt magnesia, bränd magnesia, bitterjord, talkjord 2)Tung magnesiumoxid, tung magnesia, Henrys magnesia |
||
|
Farmakopénamn
|
Magnesii oxidum
1) Magnesiua usta, Magnesii oxidum leve 2) Magnesii oxidum ponderosum |
||
| E 530 Magnesiumoxid | |||
| CAS-nummer | 1309-48-4 | ||
| Magnesium oxide; CI 77711 | |||
|
Engelska
namn
|
Magnesium oxide, magnesia 1) Magnesium oxide USP, light magnesia, white magnesia, calcined magnesia, magcal, maglite 2) Heavy magnesium oxide, heavy magnesia |
||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Oxyde de magnésium (franska) Andra språk Magnesiumoxyd (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
• Magnesiumkarbonat
- liksom magnesiumoxid kallat magnesia • Magnesiumstearat • Magnesiumsilikat = talk • Magnesiumsulfat = Epsomsalt. |
||
|
|
|||
|
Tradition
|
Benämningen magnesium
har använts i svenskan sedan 1782 (av
grekiska magnêsia lithos = magnetsten), oxid sedan
1795 (av grekiska oxys = sur, skarp). Magnesiumoxid förväxlades
länge med kalciumoxid, bränd kalk.
1755 blev olikheterna klargjorda. De är väl
klara för var och en vid det här laget...? Farmakopéerna 1) Lätt magnesiumoxid: Officinellt från början till slut (1755-1946) i den svenska farmakopén. 2) Tung magnesiumoxid: Togs in först 1869. |
||
|
Framställning
|
• Förekomst: Förening
(salt) av metallen magnesium och syre; i naturen som mineral.
• Tillverkning: Framställs vanligen genom att man hettar upp saltet magnesiumkarbonat, därav namnet bränd magnesia. |
||
|
Beskrivning
|
1) Lätt magnesiumoxid:
Vitt, finkornigt, mycket lätt och luckert pulver
utan lukt. 2) Tung magnesiumoxid: Vitt, finkornigt, pulver utan lukt, tätare packat än lätt magnesiumoxid. |
||
| 1) Lätt magnesiumoxid:
100 ml väger 12,5-10 gram. 100 gram = 800-1.000 ml. 2) Tung magnesiumoxid: 100 ml väger 50-25 gram. 100 gram = 200-400 ml. Användningen är densamma, men eftersom volymen är bara en fjärdedel föredras den för invärtes bruk. |
|||
| Löslighet | • Olösligt i
allt men kan slammas upp hjälpligt
i vätskor som glycerin,
alkohol, vegetabiliska
och eteriska oljor • Obetydligt lösligt i vatten, som blir svagt alkaliskt (pH 8-10). |
||
| Innehåll | Kan fås så gott som helt rent. | ||
|
1) Lätt magnesiumoxid:
Farmaceutisk kvalitet på
apotek för runt 100 kr per 100 gram. 2) Tung magnesiumoxid: Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 520 kr per 600 gram. |
||
|
|
|||
|
|
|||
|
Mat
och dryck
|
Viktigt mineral; kan förekomma
i kosttillskott men oxidformen tas inte upp så lätt
av kroppen. Magnesiumoxid (E 530 Magnesiumoxid) får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Det används som surhetsreglerande medel (neutraliserar syra) men inte mycket. |
||
|
Invärtes
bruk
|
Används som syraneutraliserande medel - vid sur mage, som motgift vid förgiftning med syror och arsenik (1-3 msk uppslammat i varmt vatten) och för att neutralisera syraverkan hos läkemedel, t. ex. i tabletter med acetylsalicylsyra. | ||
|
Giftighet
|
Ogiftigt även i höga doser men kan ge diarré. Någon rekommmendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Lindgren (1946), Meyer (1952), Nationalencyklopedin
(1995), Pharmacopoea Svecica I (1775), Reynolds (1996),
Svenska farmakopén (1901, 1946), Taber (1937).
Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Wilhelmsson (2003).
Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Nätpublikationer: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 08). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01) |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
