 |
       
Mineralpulver - Färgämnne Magnesiumkarbonat |
||
|
|
|||
|
Synonymer |
Magnesiumkarbonat, magnesia, vit magnesiua, basiskt magnesiumkarbonat, lätt magnesiumkarbonat, magnesiumhydratokarbonat, magnesiumhydroxikarbonat, kolsyrad magnesia | ||
|
Farmakopénamn |
Magnesia, Magnesia alba, Magnesii subcarbonas, Hydratocarbonas magnesicus, Magnesii subcarbonas levis | ||
| E 504 Magnesiumkarbonater | |||
| CAS-nummer | 546-93-0 |
||
| Magnesium carbonate; CI 77713 | |||
|
Engelska
namn |
Magnesium carbonate, Giobertite, anhydrous magnesium carbonate, magnesium carbonate hydroxide, hydrate magnesium carbonate, normal hydrate magnesium carbonate | ||
|
Andra
namn |
Romanska språk Pulvis comitis Palmae (nylatin), magnésite (franska) Andra språk Magnesit (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Magnesiumoxid
- "bränd magnesia", liksom magnesiumkarbonat
kallat magnesia • Magnesiumstearat - magnesiumsalt av fettsyror • Magnesiumsilikat - talk • Magnesiumsulfat - Epsomsalt. |
||
|
|
|||
|
Tradition |
Benämningen magnesium
har använts i svenska språket sedan 1782 (av
grekiska magnêsia lithos = magnetsten), karbonat
sedan 1798 (av latin carbo = kol). Att metallen magnesium
är nödvändig för människan upptäcktes
på 1940-talet. Många magnesiumsalter har använts som neutraliserande medel mot sur mage. Gjordes känt i Europa av en greve Palma som ett undermedel i början av 1700-talet. Farmakopéerna Officinellt från början till slut i svenska farmakopén (1775-1946) och är idag officinellt i den europeiska farmakopén. |
||
|
Framställning |
• Förekomst: Grundämnet
magnesium förekommer inte fritt i naturen utan
alltid förenat med syror till salter. Här är syran kolsyra("kolsyrad magnesia") och saltet alltså ett karbonat. De vanligaste bergarterna av karbonater är magnesit av magnesiumkarbonat och krita av kalciumkarbonat. De två förekommer ofta blandade till bergarten dolomit, marmor. • Utvinning: Bergarter av karbonater som magnesit och dolomit pulveriseras och rengörs. • Tillverkning: Magnesiumkarbonat kan också göras ur andra magnesiumsalter, som magnesiumsulfat (epsomsalt), t. ex. genom elektrolys. Ursprung I Sverige finns ren magnesiumkarbonat, i form av magnesit, bara i fjällområdet. Ju längre söderut man kommer desto mer kalciumkarbonat (i form av kalksten) är det blandat med. |
||
|
Beskrivning |
Ett mycket lätt vitt pulver utan lukt eller smak, icke etsande. | ||
| • Olösligt i allt men kan slammas upp hjälpligt i vätskor som vatten, glycerin, alkohol, vegetabiliska och eteriska oljor | |||
|
Innehåll |
Kan fås nästan rent och göras helt rent. | ||
| Varianter | • Dolomit: naturligt förekommande blandning av kalciumkarbonat
(55-60 %) och magnesiumkarbonat (40-45 %). • Neutralt magnesiumkarbonat, neutralt tungt magnesiumkarbonat, tungt magnesiumkarbonat • Tungt basiskt magnesiumkarbonat (farmakopénamn: Magnesii subcarbonas ponderosus). (INCI-namn: Magnesium carbonate hydroxide): Bindemedel och utfyllnadsmedel, stabiliserar konsistens. Buffringsmedel. |
||
|
Hållbarhet |
Obegränsat hållbart så länge det förvaras torrt. | ||
|
Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 80 kr per 100 gram. Dolomitpulver (40 %, resten kalciumkarbonat) i hälsokostbutiker för runt 70 kr per 400 gram. | ||
|
|
|||
|
Hudvårdsmedel |
|||
| Kan ingå i tandkräm med upp till 30 % för slipeffekt; neutraliserar också munsyrorna. Kan dock bli hårt; kalciumkarbonat är bättre. | |||
|
|
|||
| Mat och dryck | Grundämnet magnesium
är ett viktigt mineral i kosten. Vid raffinering av livsmedlen går det förlorat. I skalat vitt ris finns bara 25 % kvar. Dagsintaget av magnesium genom kosten var 1.250 mg i början av
1900-talet; idag
är det knappt en femtedel så mycket. E 504 Magnesiumkarbonater, förr specificerat som "magnesiumkarbonat och magnesiumhydroxikarbonat", får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Det används som surhetsreglerande och klumpförebyggande medel. Det förekommer t. ex. i bakmixer och hindrar salt från att ta upp fukt från luften och klumpa ihop sig. |
||
|
Invärtes
bruk |
Gammalt medel mot sur mage - höjer pH snabbt (mer alkaliskt) genom att neutralisera magsyra. Det används på samma sätt fortfarande, t. ex. i Novalucol och Rennie. En 1700-talsförfattare rekommenderar magnesiumkarbonat | ||
|
|||
| Och det var en bra rekommendation med dagens mått mätt, eftersom grundämnet magnesium visat sig vara ett av de bästa kramplösande medel som finns. Kan användas som kosttillskott men andra magnesiumsalter tas upp bättre. | |||
|
Giftighet |
Inte giftigt men som alla magnesiumsalter kan magnesiumkarbonat ge diarré och gaser. Det kan också hindra upptaget av andra ämnen. Någon rekommmendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte. | ||
| Miljö | KRAV-godkänd övrig tillsats. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Lindgren (1946), Lundegårdh (1971), Meyer
(1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nyström
(1996), Pharmacopoea Svecica I (1775), Reynolds (1996),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Taber (1937).
Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989),
Okholm (1989), Wilhelmsson (2003). Som livsmedelstillsats:
Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), Nilsson (2008), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 08). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01) |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
