![]() |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Emulgeringsmedel - Konserveringsmedel - Anjonaktiva tensider Lecitin |
||
|
|||
Moderväxt | Soja (Glycine soja) | ||
Synonymer | Lecitin, sojalecitin, lecitin B | ||
E-nummer | E 322 Lecitin | ||
CAS-nummer | 8002-43-5 | ||
INCI-namn | Lecithin ["the complex combination of diglycerides of fatty acids linked to the choline ester of phosphoric acid"] | ||
Engelska namn | Lecithin, soy lecithin, lecithins | ||
Andra namn | Romanska språk Lécithine, lécithine de soja (franska), lecitina di soia (italienska), lecitina de soja (spanska), lecitina de soja (portugisiska) Nordiska språk Lecithin, soja lecithin (danska), soyalecitin (norska), soijalesitiini (finska) Andra språk språk Lezithin, Sojalezithin (tyska), lecytyna sojawa (polska) |
||
|
|||
Tradition |
Lecitin upptäcktes i mitten av 1800-talet och fick sitt namn (i svenskan 1876) av grekiska lekitho = äggula, som innehåller mycket. Kemiskt hör det till fosforsyraestrarna som alla är anjonaktiva tensider med emulgerande effekt. Det används som konsistensmedel i t. ex. i målarfärg, sprängämnen, kosmetika och livsmedel och torkat till granulat säljs det som kosttillskott. |
||
Framställning | • Förekomst: Äggula innehåller 8-10 % - det är lecitinet
som emulgerar äggulan och oljan till majonnäs. Vete, sojabönor och jordnötter och deras oljor är också lecitinrika. Lecitin är ett fett och deltar i kroppens transportsystem för fett. Särskilt i nerver
och hjärna finns mycket; vissa delar av
den mänskliga hjärnan består till 40 % av lecitin. Det utgör också omkring 10 % av överhudens vikt. • Tillverkning: Det var länge sedan lecitin framställdes ur ägg. Idag får man det som billig biprodukt när soja bearbetas till boskapsfoder. Sojabönorna skalas, torkas och mals till pulver som avfettas med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan eller metanol (träsprit). Det borttagna fettet centrifugeras så att den flytande delen kan gå vidare och raffineras till sojaolja. Av den tjocka mörka resten gör man bland annat lecitin. Processen innefattar indunstning av smeten i vakuum, rening med eter eller alkohol, utfällning med aceton och ibland blekning. Många olika vidarebehandlingar kan också följa; se nedan under Varianter. |
||
Beskrivning |
Torrt lecitin (granulat sålt som kosttillskott): Ljusbruna, feta, smuliga gryn med lätt nötlukt
och nötsmak. |
||
Mått och vikt | Granulat: 100 ml väger ca 50 gram. 100 gram = ca 200 ml. | ||
Löslighet |
Torrt lecitin (granulat):
Lättlösligt i varma oljor
(men olösligt i vetegroddolja),
svårlösligt i kall. Nästan helt lösligt
i 10 delar kallt vatten
om det får stå över natten. Löses
också i lika delar olja och vatten; blandningen
blir efter lite vispning som en ljus vaniljsås.
|
||
Innehåll |
Fördelning
av fettsyror - proportionerna
bestämmer konsistensen: |
||
Varianter | Härdat lecitin
(INCI-namn: Hydrogenated lecithin): Emulgeringsmedel
i kosmetika och margarin; se där om härdning. • Hydroxylerat lecitin (INCI-namn: Hydroxylated lecithin): Lecitin oxiderat från ester till alkohol. Emulgeringsmedel. • Hydroliserat lecitin, lysoleitin (eng. hydrolized lecithins, INCI-namn: Lysolecithin): Lecitin nedbrutet med saltsyra och neutraliserat med natriumhydroxid. Emulgeringsmedel. |
||
Förvaring | Torrt lecitin (granulat): Mörkt
och svalt håller sig en öppnad burk länge,
även om producenterna lovar bara ett par månader.
Det ska förvaras torrt i slutet kärl eftersom
det drar till sig fukt ur luften. Flytande lecitin: Hållbart när det är löst i olja men bör inte värmas till över 50°. |
||
|
Torrt lecitin (granulat): I hälsokostbutiker för
runt 150 kr per 400 gram. Flytande lecitin: Hos importörer av eteriska oljor för runt 55 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i en del hälsokostbutiker. |
||
|
|||
Hudvård |
Hudläkemedel
|
||
Hudtyp | Särskilt för torr och känslig hy. | ||
Hårvård | Antistatisk effekt i balsam. | ||
Fast tvål | Förtvålningstal
78 = det krävs 78 gram natriumhydroxid för att förtvåla ett kilo lecitin. |
||
|
|||
Mat och dryck | Lecitins främsta användningsområde är som emulgerings- och antioxidationsmedel i livsmedel (E 322 Lecitin). Det får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Det finns t. ex. i så gott som alla chokladkakor, i mjölkpulver och majonnäs (billigare än äggula samtidigt som det är en antioxidant) och i margarin, där det har bieffekten att det får margarinet att bryna lättare. | ||
Invärtes bruk |
Hur bra lecitin är som emulgeringsmedel i hudvårdsprodukter finns det olika bud om; i kroppen är det i alla fall effektivt. Det emulgerar blodets kolesterol så att det inte sätter sig på kärlväggarna och omvandlar kolesterol och fett till lätttransporterade former. Därmed minskar halten av den skadliga formen av kolesterol (LDL) och "det goda" HDL-kolesterolet ökar. Så länge man får i sig lecitin verkar man kunna äta i princip hur mycket kolesterol och mättat fett som helst utan att få "höga kolesterolvärden". Utan lecitin stiger å andra sidan värdet snabbt redan av minimala mängder mättat fett. Lecitin används därför i behandling av hjärt-kärlbesvär och också vid eksem. I vitaminterapi anses optimal dagsdos ligga någonstans mellan 0 och 1.000 mg (1 gram). |
||
Giftighet | Betraktas som oskadligt och rekommendationer om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte. Mycket höga doser
(över 65 gram) ger illamående, diarré, yrsel
och depression. Lecitin ur sojaolja innehåller ofta små mängder sojaprotein och kan i livsmedel åtminstone teoretiskt få mycket känsliga (t. ex. ärt-bön-jordnötsallergiker) att reagera allergiskt men några studier som bekräftar att det är ett problem finns inte. Äggallergiker behöver knappast oroa sig eftersom lecitin mycket sällan utvinns ur ägg. Källan till lecitinet ska uppges i innehållsdeklarationen. |
||
Miljö | KRAV-godkänt antioxidationsmedel. Lecitin med ursprung USA har mycket troligen framställts ur genmanipulerad soja eller majs. | ||
|
|||
Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Elkington och Hailes (2000),
Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995). Som
kosttillskott: Davis (1977), Davis (1978), Lucas (1978), Mindell
(1989), Wilhelmsson (2003). Som livsmedelstillsats: Nilsson (2007), Nilsson (2008), Zinck och Hallas-Møller (2005).
Artiklar: Livsmedelstillsatser - problem för allergiker? (Vår Föda 6:2002). Nätpublikationer: Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 01). |
|||
|
|||
© Shenet 1997 - 2013 |