Shenet - Kolofonium

Hartser - Emulgeringsmedel

Kolofonium

Moderväxt

Barrträd, som olika arter av tall (Pinus) och gran (Picea)

Synonymer

1) Orent kolofonium, gult harts, vitt harts, ljust harts, vitt beck, gult beck, hårdkokt terpentin, harpix, galipot (sic), barras (sic)
2) Kolofonium, mörkt harts, brunt harts, stråkharts

Farmakopénamn

1) Resina Pini, Resina flava, Resina Pini flava
2) Resina Colophonium, Colophonium, Colofonium

CAS-nummer

2) 8050-09-7

INCI-namn

2) Colophonium [" a complex combination derived from wood, especially pine wood"]

Engelska namn

1) Rosin, common resin, gum rosin, rosin gum, wood rosin, pine resin, tall oil rosin
2) Colophonium, colophony

Andra namn

Romanska språk
2) Colophonia resina (latin: kåda från Kolophôn), colophane (franska)
Andra språk
2) Kolophonium, Geigenharz (tyska)

Förväxlingsrisk

• Balsamen terpentin varur kolofonium framställs.
• Orena former - se nedan under Varianter.
• Kåda som flyter ut ur trädet.
• Tjära och terpentinessens som destilleras.

Tradition

1) Orent kolofonium (gult harts)
Ordet kolofonium - i svenskan sedan 1578 - kommer av grekiska Kolophôn som är en stad i Mindre Asien. Dioskorides berättar under första århundradet Colophonia resina = kåda från Kolophôn som han kallar grekiskt beck. Germanska folk i norra Europa kallade det trädrökelse och använde det magiskt till skydd mot onda inflytanden. Det var sådan här harts småpojkar spelade "hartsfiol" med förr.
2) Kolofonium
På 1800-talet blev kolofonium en av hemligheterna bakom Pears soap (den andra var alkohol). Det ingår i mer eller mindre modifierad form i många av dagens industritillverkade vardagsvaror - kosmetika, tvål, plåster, tejp, tryckfärg, fernissa, trä, våtstarkt papper.
Farmakopéerna
1) Orent kolofonium (gult harts)
Upptaget i svenska farmakopén från första upplagan 1775 fram t.o.m. sjunde 1869.
2) Kolofonium
Upptaget i svenska farmakopén från första början 1775 fram t.o.m åtminstone tionde upplagan 1925.

Framställning

1) Orent kolofonium (gult harts)
När eterisk terpentinolja destillerats bort ur barrträds balsam (terpentin) återstår en mjuk klibbig massa, s.k. kokt terpentin. Denna renas från vatten och oljerester genom fraktionerad destillering och smältning (eng. gum rosin). Rå tallolja, en biprodukt från massaindustrin, är ofta råvara i Sverige (eng. tall oil rosin). Också stubbar kan extraheras (eng. wood rosin).
2) Kolofonium
Orent kolofonium renas ytterligare. Vidare behandlingar är vanliga för att utvinna särskilda delar, t. ex. kolofoniums salter (resinater).
Ursprung
• USA, Nya Zeeland, Kina, Ryssland, Skandinavien - tillverkas också i Sverige och ingick 2004 i nära 300 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen.

Beskrivning

1) Orent kolofonium (gult harts)
Spröd ogenomskinlig massa, gul till gulbrun.
2) Kolofonium
Spröda och glaslika genomskinliga stycken, ljusgula till gulbruna och ända till svartbruna. Mörk färg kommer av ålder, föroreningar och hög temperatur vid reningen, men sådan kolofonium godtogs aldrig av svenska farmakopéer - den skulle på sin höjd vara ljust brungul. Bitarna kan smulas till ett vitgult pulver som kan självantända. Med ålder hårdnar de och likaså blir fernissa av kolofonium spröd och spricker lätt. I handvärme mjuknar de och blir klibbiga, vid hög temperatur smälter de till en seg klar vätska. De bränns lätt vid, så de bör smältas ihop med något svårsmält fett.

Löslighet

• Så gott som olösligt i vatten.
• Mycket lättlösligt i 95 % alkohol, lösligt i eterisk terpentinolja.
• Kan i smält tillstånd blandas obehindrat med vaxer, paraffin, fetter, vegetabiliska och eteriska oljor.
pH och inkompatibiliteter
• Vattenutdrag blir svagt surt (pH 4-6).

Innehåll

• 90 % av innehållet är hartssyror som varierar med trädart, växtplats och utvinningsmetod, t. ex. kolofonsyra (mest i kolofonium från gran), pimarsyra (mest i fransk), abietinsyra (mest i amerikansk och terpentinkolofonium), dehydroabietinsyra (mest i tallkolofonium).
• Resten är över 80 olika ämnen som också varierar stort. Terpentin ger mer diterpen-aldehyder och diterpen-alkoholer, tallolja mer estrar av fettsyror.
• Föroreningar ger mörk färg. Eterisk terpentinolja och vatten: så lite som möjligt.

Varianter

• Kolofoniumolja, hartsolja (Pyroleum colophonii)
Destilleras ur kolofonium.

Ersättning

Kolofonium används som billig utfyllnad av dyrare hartser som tolubalsam, mastix, dammarharts och venetiansk terpentin.

Hållbarhet

2) Kolofonium
Kolofonium oxideras med tiden och mörknar då och blir torrt, hårt och sprött. Pulveriserad kolofonium kan självantända.

Inköp

We don't sell, we tell!

Kolofonium av farmaceutisk kvalitet finns på apotek för runt 170 kr per 700 gram.

Parfym

Doftbeskrivning
Frisk och kådig lukt.
Användning
Förr som fixatör för doftämnen. En balsamtinktur på kolofonium kan prövas som frisk fixerande grundsprit i alkoholbaserad parfym.

Rumsdoft

För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser.
• Rumsparfym: Förr mycket använt i fasta rökelser och pomandrar till skydd mot smittor, häxor och demoner. Idag sägs doften vara stimulerande och stärkande.
• För luftvägarna: Bakteriedödande; använt som rökelse vid förkylning och andra luftvägsbesvär.
Doftens element
• Luft: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termer som elementet Luft och årstiden sommar, förknippade med ljus, rörelse, flexibilitet och förändring. Dess verksamhetsfält antas vara framför allt intellektet (snarare än känslolivet eller kroppen). Andra dofter med denna uppfriskande verkan på intellektet är t. ex. basilika tulsi och lagerblad.

Hudvård

Hudläkemedel
Kolofonium användes förr i hudretande och läkande salvor och plåster, t. ex. blandat med kol och gummi arabicum till ett blodstillande preparat. Idag i plåster och tejp och i viss kosmetika för klistereffekt.

Fast tvål

• Inte bara fettsyror utan också hartssyror bildar alkaliska salter = tvål. Hartstvål rengör precis som fettsyretvål om än inte lika bra. Tvål med kolofonium (rätt vanligt förr) blir genomskinligt bärnstensfärgad och väldoftande, löddrar starkt blir hållbar mot härskning. Kolofonium kan utgöra 10-25 % oljans vikt. För mycket gör tvålen mjuk och förstör genomskinligheten.
• Kolofonium har kommit tillbaka bland hemmakokare av tvål särskilt i USA. Att döma av recept i böcker och på nätet köps den vagt deklarerad, och författarna har inget ytterligare att bidra med vad gäller ursprung, renhet eller behandling av ämnet. Det kan förekomma som kåda (resin), isolerat ämne (abietinsyra, abietinalkohol) eller så ger man helt enkelt ett varunamn (Dertomal, Abitol, Hercolyn, Foral, Staybelite, Granolite, Dercolyte, Dertophene).
• Kolofonium bränns lätt vid, så det bör smältas ihop med något svårsmält fett med mycket stearinsyra, som också har fördelen att motverka kolofoniums uppmjukande effekt på tvålen. När luten tillsätts tjocknar oljeblandningen och skär sig nästan omedelbart. Man fortsätter lugnt att röra ner lut och förbiser att det inte verkar hjälpa ett dugg. Efter ett par minuters omrörning täcker man kärlet med en handduk eller filt. Efter 5-10 minuter börjar tvålmassan geléa sig och blir lite lättare att röra. Man rör om i ytterligare ett par minuter. Därefter får massan stå i ett par timmar innan man tillsätter alkohol, glycerin eller annat lösningsmedel som ska göra tvålen eller såpan genomskinlig.
Förtvålningstal
107-142 = det krävs 107-142 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo kolofonium.

Hudreaktion

Kolofonium är en vanlig orsak till allergiskt kontakteksem (ingår i hudallergitestet Truetest) och kan ge korsreaktioner ihop med bl. a. tea treeolja.

Invärtes bruk

Kolofonium användes förr invärtes som maskmedel och som slemlösande medel vid bronkit.

• Litteratur: Se t ex Bruhn och Eneroth (2000), Culpeper (1976), Failor (2000[1], Failor 2000 [2]), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Kumlien (1946), Kumlien (1967), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925).
• Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Kolofonium (2007 11 01). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 17)

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kolofonium.html
Datum: 2020 01 27 - Uppdaterad: 2009 09 17
Cookieinfo