Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Färgämnen

Kol


Moderväxt
Lind (arter av Tilia), hassel (Corylus avellana), björk (arter av Betula), sälg, pil och andra lövträd
Synonymer
1) Vegetabiliskt kol, träkol, kolpulver, björkaska
2) Aktivt kol, aktiverat kol, medicinskt kol, preparerad växtkol, preparerad träkol, avfärgningskol, filterkol, kontaktkol, kondensationskol, gasmaskkol
Farmakopénamn
1) Carbo ligni praeparatus, Carbo ligneus praeparatus, Carbo ligni, Tiliae carbones (av lind), Carbo Tiliae (av lind)
2) Carbo vegetabilis praeparatus, Carbo adsorbens, Carbo medicinalis, Carbo activatus, Carbo vegetabilis
2) E 153 Vegetabiliskt kol, Carbo medicinalis
CAS-nummer 1) 1333-86-4
2)
1339-82-8
INCI-namn
1) CI 77266
2) CI 77268:1
Engelska namn
1) Carbon, vegetable carbon, carbon black, vegetable black, coal dust, charcoal, wood charcoal
2) Activated carbon, activated charcoal, coke black
Andra namn
Romanska språk
1) Carbo (latin), carbone, poussière de charbon, charbon végétal, charbon de bois (franska)
2) Charbon activé (franska)
Andra språk
1) Kohlenstoff, Kohlenstaub, Vegetabilische Kohle (tyska)
2) Aktivkohle (tyska)

Tradition
Eyptiernas ögonsmink gjordes av betydligt giftigare svarta färgämnen än kol. För dem var kol framför allt ett läkemedel, som i ett recpet i Ebers-papyrusen (ca 1550 f. Kr.) där dess uppsugande effekt utnyttjas i ett utvärtesrecept för vätskande och kliande eksem. Greker och romare tillredde sitt kol av vindruvsskal, vindruvskärnor och vinstänglar. Kärnsvart används fortfarande som en benämning på en svart kulör.
Namnet
Ordet kol, i fornsvenskan i formerna kul och kol, är germanskt, så mycket vet man men inte mer.
1) Träkol
Rätt ved
I Sverige gick det förr åt enorma mängder, bl. a. i järnindustrin - fem ton kol gick åt för varje ton järn man fick fram. Den tidiga metoden att framställa kolet var att kola den i en enkel grop (liggmila). På 15-1600-talen började man använda resmilor, en metod som antagligen infördes från Tyskland och/eller av valloner. Att lövträ ger den bästa kolen har det rått enighet om, sedan har det varierat vilket av dessa man ansett bäst - vanligen det man haft bäst tillgång till. Om linden sägs t. ex. i Linnés Flora Oeconomica (1749) berättas t. ex. om linden att "härav taga målare sina ritkol, vilka även äro begärliga till krut", om hasseln att "målare, bildhuggare och guldsmeder få härav sina ritkol till grundritningar. Björkekolen, slutligen, är rätt goda vid bergverken, kemien, kruttillverkningen och till ritkol."
Skyddande kol
Enkelt folk visste sedan gammalt att man kunde förvara dricksvatten länge om man beströdde ytan med kol eller förvarade det i träkärl som var kolade på insidan, liksom att brännvin och vatten kunde rensas från färg och lukt med kol. Säkert finns här en koppling till den rätt allmäna magiska seden i Sverige att slänga ett glödande kol i vatten till skydd mot onda makter.
Konstnärligt svart
De första bläcken gjordes av kol (enligt Olaus Magnus på 1500-talet "av kol och mjölk eller vanligt vatten") och all slags kol och sot har använts som målarpigment. Ritkol gjorde man förr i Sverige genom att stoppa in smala hasselgrenar i gamla bösspipor, täppa till och lägga på glöd.

2) Aktivt kol
Det glödgade ("medicinska") kolets förmåga att ta upp gaser upptäcktes av vetenskapsmän 1777, dess renande effekt på vätskor 1785. Idag (första gången 1911 i Nederländerna) används det i vattenreningsverk för att adsorbera lukt och smak ur dricksvatten.
I folkmedicinen har kol använts länge som diarrémedel. Från Jämtland i början av 1900-talet berättas om tillredningen av extra kraftfullt kol: Man tog vara på de grova sågspån som blev över när man sågat till julveden (dessa spån ansågs besitta särskild kraft, som allt från julhelgen), rostade dem i en järngryta tills de var mer eller mindre förkolnade och blandade dem sedan med lika delar torkade och finstötta enbär. Inom skolmedicinen hade kol så gott som kommit ur bruk i mitten av 1900-talet. På sin höjd användes det som renande medel vid dysenteri, ibland utvärtes på svåra sår och som tandpulver. Först under andra hälften av 1900-talet blev aktivt kol ett akutmedel vid diarréer. Idag är det standardmedel vid maginfektioner.
Farmakopéerna
1) Träkol: I Sverige fanns träkol av lind upptagen i lokala farmakopéer innan den första nationella kom 1775. I denna togs den upp först i femte upplagan 1817. I upplagan därpå 1845 skulle det vara av björk, i sjunde 1869 av poppel eller lind. I åttonde upplagan 1901 togs det bort. Först i elfte och sista upplagan 1946 kom kol tillbaka och följde sedan också med i den nordiska farmakopén 1964 och finns idag upptaget i den europeiska.
Framställning
Kol är ett ickemetalliskt grundämne, det vanligaste på planeten. Det finns i alla organiska ämnen och utgör basen för den organiska kemin, kolföreningarnas kemi. I snäv bemärkelse är kol det som bildas då organiska ämnen bränns.
1) Träkol: Ved glödgas eller bränns under begränsat lufttillträde.
• Glödgning: Ved glödgas. Till vardags kan ved brännas i en gryta; så fort de glödande kolen slutat avge brännbara gaser släcker man dem genom att lägga på lock. Medan kolen fortfarande är varma, rensas de från aska och stöts till pulver. Som råvara har lövträ ansetts vara bättre än barrträ. I Sverige har man använt björk, poppel och lind, i Storbritannien också pilträd, d.v.s. arter av vide och sälg.
• Milning: För framställning av enkelt kol i stor skala har den vanliga metoden varit kolning i mila. Ved av gran och tall packas, täcks med jord och får brinna. Det mesta vätet, syret och kvävet går bort med röken, kvar blir endast kol och små mängder mineraliska ämnen. Vid milning i ugn kan man ta tillvara också ämnena i gaserna.
2) Aktivt kol: Träkol torrdestilleras eller upphettas med vattenånga till 800-950° utan lufttillträde, eventuellt med salter som zinkklorid som löser upp de rester av tjära som kan finnas kvar. Denna "aktivering" gör kolet mer poröst och ger det en större uppsugande yta.
Beskrivning
1) Träkol: Svart, täckande, mycket finfördelat och lätt pulver utan lukt och smak. Stor adsorptionsförmåga (förmåga att fästa gasmolekyler på sin yta) på grund av att ytan är så stor.
2) Aktivt kol: Brinner utan låga men ryker och luktar. Aktivt kol får genom sin finfördelning en enorm adsorbtionsyta. 1 gram har en yta på 1.900 kvadratmeter, att jämföra med lera 60 kvadratmeter och papper 2 kvadratmeter.
2) Aktivt kol: 100 ml väger 20 gram. 100 gram = 500 ml.
• Kol är osmältbart vid alla temperaturer och olösligt i så gott som allt, t. ex. alkohol och vatten.
pH och inkompatibiliteter
• Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8) till svagt surt (pH 4-6).
• Inkompatibelt med oxidationsmedel.
Innehåll
1) Träkol: Kol som bränts med lufttillträde (som i en eldstad) innehåller alltid lite väte och aska. Det gäller också kol från torrdestillering (utan lufttillträde, som i milor och kolugnar); då får man också med lite tjära och vidbrända ämnen. Antikens kärnsvärta var nästan rent kol med lite hartsämnen och metallföreningar.
2) Aktivt kol: 100 % kol.
Varianter

• Träkol är vanligast men alla organiska ämnen som bränns ger kol som rest. Se under svarta färgämnen för de mest använda: benkol och djurkol, kimrök, lampsvärta och sot.

Ersättning
Grillkol duger inte i smink eftersom det har tillsatts kemikalier. Det kan inte heller användas i rökelser eftersom det glöder med frän lukt. Det säljs färdiga blandningar av kol med lite salpeter ("rökelsekol") att använda till detta.
• Se bland svarta färgämnen om t. ex. sot, lampsvärta och kimrök - vanligare än kol i svart smink för "sotad look".
Hållbarhet
Måste förvaras i väl sluten förpackning - tar upp fukt från luften. 
Inköp We don't sell, we tell!

 

1) Träkol: I hobbybutiker och hembrännarbutiker för runt 80 kr per 4 kilo.
• Rökelsekol: I new age-butiker för ett par tior för ett dussin bricketter.
2) Aktivt kol: I akvariebutiker till vattenrening. Carbo acitvatus på apotek för runt 300 kr per 250 gram, Carbo medicinalis för runt 80 kr per 250 tabletter a 250 mg.

Användning
1) Aktivt kol: Aktivt kol adsorberar ångor av flyktiga vätskor, inklusive stridsgaser (använt i gasmasker sedan första världskriget), däremot inte gaser som syre, kväve eller ammoniak. Det är ett viktigt hjälpmedel för att ta bort lukter och flyktiga ämnen ur oljor, vätskor m m, och används när man framställer eteriska oljor enligt adsorptionsmetoden: Sedan gas fått passera växtdelarna samlas ångorna upp i filter med kol eller kiselgelé och kan sedan drivas ut med vattenånga. Kol har flera fördelar: jämn kvalitet, billigt, kan återanvändas.
1) Träkol: Fast rökelse kan innehålla upp till 70 % träkol. Det glöder bra, ryker rätt mycket, luktar mindre bränt än trä. S.k. rökelsekol med tillsats av 5-10 % kalisalpeter är avsedd att antändas så att den börjar glöda varefter rökelsepulver eller harts läggs på bricketten. 1 del sådan rökelsekol kan smulas ihop med 20 delar övriga ingredienser till fast rökelse eller rökelsepulver.
2) Aktivt kol: Aktivt kol i en öppen skål kan ta bort dålig lukt i kylskåp och skåp - det drar till sig gaser och lukter.
Hudvård Hudläkemedel
1) Aktivt kol: Kol har använts medicinskt som ströpulver på elakartade och stinkande sår.
Rengöringsmedel
1) Aktivt kol: Kol drar till sig och håller kvar mikroorganismer, lukt och färg i vätskor. Det kan t. ex. användas vid filtrering (glycerin, oljor, alkohol, vatten). Man kan också låta vätskan sila sakta genom kol. Kol drar också till sig gaser från luften - det var aktivt kol som gjorde de första gasmaskerna effektiva.

Svart färgämne
I smink har sot och mineralfärgämnen använts mer än kol för att ge - kolsvart.
Tandvård Tandpulver med kol har gammal tradition (det har ansetts förebygga karies) och idag tillverkas även svart tandkräm med kol. Det är inte så säkert att kol är ett bra alternativ till handelns slipande tandkrämer. Kol, även finmalt, är ett mycket hårt material som ristar glas och stål och kan verkligen skada emaljen om det används för flitigt.

Mat och dryck
1) Aktivt kol (E 153 Vegetabiliskt kol, Carbo vegetabilis) får användas utan mängdbegränsning som färgämne i alla livsmedel som får färgas.
Invärtes bruk
1) Aktivt kol: Används idag vid alla slags akuta och kroniska tarminfektioner och diarréer - upp till 3 gram tas flera gånger dagligen eller mot gaser och därav följande magknip 2-3 koltabletter. Det suger upp fenoler, alkaloider, tungmetaller, bakteriegifter, färgämnen, kolesterol m.m. En halv tsk i vatten har tagits mot en del former av huvudvärk in på 1900-talet.
Giftighet
Ogiftigt. Inga rekommendationer finns om högsta acceptabla dagliga intag (ADI). Suger upp läkemedel och näringsämnen som intas samtidigt.

Litteratur: Se t ex Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Ebbell (1937), Gentz och Lindgren (1946), Hallström (1986), Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Kumlien (1946), Lagerqvist och Lindqvist (1999), Lindberg (1985), Lindberg (1986), Lindgren (1918), Linné (1971), Linné (1986), Ljungdahl (1953), Magnus bok 1 (1976), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nilsson (2007), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Nordström (2005), Pharmaca Composita (1896), Reynolds (1996), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Wickholm (1990). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Nätpublikationer: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).
European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 17).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kol.html
Datum: 2018 11 16 - Uppdaterad: 2009 09 17
Cookieinfo
Made with a Mac