Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Fetter - Oljor

Kokosfett - kokosolja

Moderväxt
 Kokospalm (Cocos nucifera)
Synonymer
 Kokosfett, kokosolja, cocosfett, cocosolja, kokosnötolja, kokosnötsolja, palmfett, palmsmör, palmolja
Farmakopénamn
 Oleum cocos, Oleum cocois, Oleum cocos raffinatum
CAS-nummer 8001-31-8
Cocos nucifera oil ["the fixed oil obtained by expression of the kernels of the seeds of the coconut"]
Engelska namn
 Coconut oil, cocoanut oil, coconut butter, cocoanut butter
Andra namn
Romanska språk
Huile de coco (franska), aceite de coco (spanska)
Nordiska språk
Kokosolie (danska)
Andra språk
Kokosöl (tyska)
Förväxlingsrisk
 • Kakaosmör - eng. cocoa butter
• Palmolja-palmfett - också kallad palmfett och palmsmör
Tradition

Svenska språket fick ordet kokosnöt redan 1675 och kokospalm 1787. Sedan dröjde det ett tag innan produkterna började anlända och med dem orden för dem - kokosfett dyker upp 1849 och kokos 1856. I början av 1900-talet meddelar en svensk expert på världens nyttoväxter att stora mängder varmframställt kokosfett börjat exporteras särskilt från Ceylon och andra engelska och tyska kolonier. I Europa användes det i billig tvål och som lampolja. Idag exporteras inte så mycket färdigt fett utan istället mer av nötråvaran kopra, flisad kokos, som sedan utvinns på fettet i Europa och Nordamerika.
Konsumtionen av "kokosfett och frityrfett" exploderade efter millennieskiftet. 1960 åt svensken 250 gram per person och år, 2000 530 gram, 2007 1.700 gram.
Farmakopéerna
I Norden officinellt i åtminstone i den danska farmakopén på 40-talet. Officinellt i USA under 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880).
Framställning
Nöten, det som före stelningen är kokosmjölk, mals och torkas till kopra (med 65-70 % fett).
• Kallpressning: Kopra pressas utan värme (under 30°).
• Varmpressning: Kopra pressas med värme (80-120°).
• Extrahering: Kopra extraheras med lösningsmedel, t. ex. hexan, bensin. Urkokning med vatten är ovanligt idag.
• Raffinering: Alltid; råfett är inte ätligt. (Det var det 1910: "I hemlandet frampressas medelst kallpressning vid 10° en flytande, grönvit fettmassa, som användes såsom njutningsmedel, men som ej föres i handeln.") Raffineringen kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ofta fraktioneras och härdas fettet vidare för speciella användningsområden; få fettråvaror används lika mycket och mångsidigt i industrin som kokosfett.
I tropikerna har fettet använts länge. En vardagsbild från Trinidad på 1940-talet:
 
Som förberedelse för den dagen började Bissoondaye samla torra kokosnötter. Hon rensade dem, rev kärnorna och pressade ut oljan som panditen hade föreskrivit. Det var ett tidsödande arbete med att koka och skumma av och koka om igen, och det var häpnadsväckande så många kokosnötter det gick åt för att få ihop till en skvätt olja. Men oljan blev klar i tid, och Raghu kom, snyggt klädd och med håret slätborstat och blankt och mustascherna putsade, och han var mycket korrekt då han tog av sig hatten och steg in i den mörka kammaren i hyddan, som doftade varm olja och gammal halm.
  Ursprung
Kopra importeras vanligen från Asien och Västindien till Europa och Nordamerika där fettet utvinns.
Beskrivning
 Industrivärlden definierar oljor som fett som flyter redan vid 15 °, vilket inte kokosfett gör, och därför kallas det vanligen fett i Europa, högraffinerade kvaliteter ofta kokossmör. I växtländerna kallas det vanligen kokosolja - temperaturen där är ju också ofta sådan att fettet flyter. Förvarat svalt är det ett smörliknande, gulaktigt till vitt fett med svag söt lukt och mild ooch söt smak om de inte har raffinerats bort.
• Kallpressat och raffinerat: Smälter vid 20°. Kallpressat kokosfett från organiska odlingar är lite gulare och mjukare, i kylskåpstemperatur fast och hårt, med tydlig lukt och smak av kokos. Smältpunkten är högre, 25-28°.
• Varmpressat och raffinerat: Hårdraffinerat kokosfett, som livsmedelsbutikens flottyrfett, är fast, vitt, utan smak och så gott som utan lukt. Smälter vid 28°. Vid 30° blir det flytande och genomskinligt, vid 14-23° stelnar det igen. Efter uppvärmning till 240° förblir det flytande i flera dagar.
Mått och vikt 100 ml väger ca 80 gram. 100 gram = ca 125 ml.
• Olösligt i vatten och glycerin.
• Något lösligt i kall alkohol (99 %), lättlösligt först i varm (1-10 delar 60 %).
• Kan i smält tillstånd blandas obehindrat med vax, paraffin, fett, vegetabiliska och eteriska oljor. Vid 20-25 % börjar oljeblandningar grumlas.
Innehåll Fettsyrornas fördelning:
 
                                       

Mättade fettsyror 90-95 %
• Laurinsyra 39-60 %
• Myristinsyra 15-23 %
• Kaprylsyra 8 %
• Palmitinsyra 6-11 %
• Kaprinsyra 6 %
• Stearinsyra 1-5 %
Enkelomättade fettsyror 5-10 %
• Omega 9: Oljesyra 2-11 %
 Fleromättade fettsyror 2-3 %
• Omega 6: Linolsyra 1-2 %
Övrigt
• Glycerin (17 %) som i förestring med fettsyrorna bildar själva fettet.
• Oförtvålbara ämnen (vax, fria fettsyror, E-vitamin, steroler, skvalen...): Runt 0,6 %, d.v.s. 600 mg per 100 gram.
• Steroler (avenasterol, brassicasterol, campesterol, ergosterol, stigmasterol, sitosterol, kolesterol...): Runt 0,2 %, d.v.s. 200 mg per 100 gram.
• Fosfor: Rikt på fosfor, som ger pärlemorglans. Inga närmare uppgifter.
Vitaminer
• E-vitamin: Runt 0,02 % naturligt d-alfa-tokoferol, d.v.s. 20 mg per dl.
Tillsatser och föroreningar
• Lösningsmedel, som hexan, bensin: Rester kan finnas i extraherat fett. Genom ett undantag i EU:s livsmedelslagstiftning får också fartygstankarna som importoljor transporteras i fyllas med lösningsmedel (aceton, hexan, glykol, metanol, svavelsyra) på vägen ut från Sverige. Eventuella rester av detta försvinner när fettet renas, lovar Livsmedelsverket och margarin-industrin.
• Pesticider: Rester kan finnas i fett av besprutade träd. Vetegroddoljans halt (under 3 ppm = miljondelar, d.v.s. under 0,3 mg per 100 gram) sägs vara långt under vad som finns i andra oljor.
Varianter
 • Kokosolja = smält kokosfett, eller ett annat namn på kokosfett.
• Lätt kokosolja (eng. light coconut oil): Raffineras ur fettet vid hög temperatur.
• Konstister (eng. compound lard): Isterliknande blandningar med eller utan ister, t. ex. med fasta fetter som talg eller kokosfett och mer eller mindre härdade oljor, alltså närmast "animaliskt margarin". Om härdning, se margarin.
• Natriumcocoat (etiketternas Sodium Cocoate): Kokosfettets alldeles egna natriumtvål - se vidare under Salter och tvålar.
• Fraktionerat kokosfett (eng. Light coconut, thin vegetable oil, mediumchained triglycerides, Farmakopénamn Triglyycerida saturata media)
Kokosfett behandlas med vattenånga vid hög temperatur, de frigjorda fettsyrorna tas till vara och förestras igen. Inga fleromättade fettsyror blir kvar; fettet består nästan helt av mättade fettsyrors triglycerider. En färglös eller ljusgul oljig vätska som flyter också i rumstemperatur. Olöslig i vatten men kan blandas med alkohol och med andra oljor. Hållbar, härsknar inte. Liknande varianter är triglyceriderna av de mättade kaprylsyra och kaprinsyra som säljs som capric och monoglyceriderna ur stearinsyra i VE-fett.
Hållbarhet
 Färskt oraffinerat fett är känsligt särskilt för kontakt med luft men livsmedelsbutikens raffinerade håller sig i åratal - hållbarhetstiden brukar anges till 3-5 år - om det förvaras någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl. Utmärkt till örtolja.
Inköp We don't sell, we tell!
Hos importörer av eteriska oljor för runt 70 kr per 500 gram. I asiatiska livsmedelsbutiker för runt 30 kr per 500 gram. I vanliga livsmedelsbutiker för runt 10 kr per 250 gram.
Användning
Fraktionerat kokosfett används som basolja i oljebaserade parfymer eftersom det är hållbart och inte ändrar lukt. 
Hudvård

Ger en mycket fet, kladdig och len känsla på huden och stannar kvar där; det tar flera timmar för fettet att absorberas. Ger lite pärlemorlyster.
Hudläkemedel
Den feta ytan skyddar mot väder och vind och bevarar fukt och lugnar på irritationer och småskador.
• Handkräm, fotkräm: 100 % eller blandat med annat fett eller olja.
Förtjockningsmedel
• Hudolja: 5-10 % för att förtjocka. Vid 20-25 % börjar oljeblandningen bli oklar.
• Örtolja: 5-10 % för att förtjocka - tål upphettningen.
• Cerat, läppstift, kräm: 5-10 % för att göra fastare.
Solskyddsmedel
Ger inget skydd mot UV-strålningen men sägs snabba på pigmenteringen.
• Sololja: 5-10 % eller mer för att förtjocka.

Torr hy, inte fet med stora porer - de mättade fettsyrorna kan täppa till och göra dem ännu större.
Hårvård Som hårolja i växtländerna - av fettet
 
skapas mången ståtlig frisyr, som högeligen fägnar infödingens öga, om den också med sin odör ej tilltalar ett för dylika dunster mindre vant luktorgan.
  berättar professor Jönsson i Lund 1910. Idag säger försäljare att fettet insmort i hår och hårbotten "främjar hårdproduktionen".
Tas upp mycket långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra. Kan ingå med 5-20 % i en massageolja, och ensamt eller ihopsmält med kakaosmör till en fast massagekaka. Också ett utmärkt glidmedel i sexuallivet; ett alternativ för dem som reagerar allergiskt på handelns blandningar. (Män på Trobrianderna vet förresten, att om han droppar kokosolja vari mynta fått koka på en sovande kvinnas bröst så blir han oemotståndlig för henne.)

Kallrörd tvål
• Fördelar: Det vanligaste fettämnet i kallrörd tvål, av många skäl: Det förtvålas snabbt och vid låg temperatur (40°). Det är hållbart, billigt och ger mycket tvål (2-3 gånger fettvolymen). Tvålen blir mjuk (lätt att stöpa och forma) och vit (lätt att färga). Den löddrar (med stora bubblor) och rengör bra redan vid låg temperatur, och även i hårt vatten och saltvatten. Såpa på kokosfett får den eftertraktade genomskinligheten och blir också tunn, en fördel i tvålautomater. Billigt.
• Nackdelar: Kokosfettets främsta nackdel är att det kräver mycket lut för att förtvålas, vilket ger en uttorkande och hudovänlig tvål med stark lutlukt (måste parfymeras kraftigt). Den blir också vattenrik (mjuk och odryg) och löddrar endast kortvarigt.
Förtvålningstal
178-191, d.v.s. det krävs 178-191 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo kokosfett (18-19 % av fettets vikt). Det är mest av alla fetter och oljor och gör kokosfettstvål till den mest luthaltiga av alla kallrörda tvålar - avfettar bra men torkar ut huden. En lösning är att blanda kokosfettet med något annat fett. Tar man lika delar kokosfett och ister sjunker förtvålningstalet till 164-165, med olivolja till 157-158. För en riktigt hudvänlig tvål bör nog inte mer än 25-30 % av fettet/oljan vara kokosfett.
Varmrörd tvål
Tvål på enbart kokosfett kan inte varmröras, eftersom det inte kan utsaltas (fettet kan inte fällas ut med salt) - det är baksidan av fördelen att tvålen löddrar i saltvatten. Mer än 10-15 % kokosfett är ovanligt i varmrörd kvalitetstvål (runt 80 % talg till 20 % kokosfett är ett riktvärde för fettblandning i varmrörd tvål).

Inte irriterande, men kan täppa till porer och ge kosmetikaakne (pyttesmå utslag i ansiktet). Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva pressat fett, den som är känslig för besprutningsmedel fett från ekologisk odling.
Mat och dryck
 Oumbärlig för frityr i Sydindien. Också mycket används som frityrfett i Europa inklusive Sverige, men mest som industriråvara i margarin och bagerifett. Också vanligt i glass och choklad som ersättning för det dyrare kakaosmöret.
Invärtes bruk På ön Nauru i Söderhavet anses att det bästa sättet att parfymera sig är inifrån, nämligen genom att dricka kokosolja vari växter fått dra ur.
Miljö
 Fett gjort på ekologiskt odlad kokos finns att få.
• Litteratur: Se t ex Andersen (2004), Classen, Howes och Synnot (1994), Bolin och Gustaver (1960), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Okholm (1973). Oljepressning på Trinidad: V.S. Naipul: Ett hus åt Mr Biswas (1969).
• Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 17). Jordbruksverkets statistikdatabas: Konsumtion av livsmedel (2010 09 09).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kokosfett.html
Datum: 2020 02 18 - Uppdaterad: 2010 09 10
Cookieinfo
Made with a Mac