![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Fetter - Oljor Kokosfett - kokosolja |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Kokospalm (Cocos nucifera) | ||||||||||||||||||||
Synonymer |
Kokosfett, kokosolja, cocosfett, cocosolja, kokosnötolja, kokosnötsolja, palmfett, palmsmör, palmolja | ||||||||||||||||||||
Farmakopénamn |
Oleum cocos, Oleum cocois, Oleum cocos raffinatum | ||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 8001-31-8 | ||||||||||||||||||||
Cocos nucifera oil ["the fixed oil obtained by expression of the kernels of the seeds of the coconut"] | |||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Coconut oil, cocoanut oil, coconut butter, cocoanut butter | ||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Huile de coco (franska), aceite de coco (spanska) Nordiska språk Kokosolie (danska) Andra språk Kokosöl (tyska) |
||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Kakaosmör
- eng. cocoa butter Palmolja-palmfett - också kallad palmfett och palmsmör |
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Tradition |
Svenska språket
fick ordet kokosnöt redan 1675 och kokospalm 1787.
Sedan dröjde det ett tag innan produkterna började
anlända och med dem orden för dem - kokosfett
dyker upp 1849 och kokos 1856. I början av 1900-talet
meddelar en svensk expert på världens nyttoväxter
att stora mängder varmframställt kokosfett
börjat exporteras särskilt från Ceylon
och andra engelska och tyska kolonier. I Europa användes
det i billig tvål och som lampolja. Idag exporteras
inte så mycket färdigt fett utan istället
mer av nötråvaran kopra, flisad kokos, som
sedan utvinns på fettet i Europa och Nordamerika. |
||||||||||||||||||||
Framställning |
Nöten, det som före stelningen
är kokosmjölk, mals och torkas till kopra
(med 65-70 % fett). Kallpressning: Kopra pressas utan värme (under 30°). Varmpressning: Kopra pressas med värme (80-120°). Extrahering: Kopra extraheras med lösningsmedel, t. ex. hexan, bensin. Urkokning med vatten är ovanligt idag. Raffinering: Alltid; råfett är inte ätligt. (Det var det 1910: "I hemlandet frampressas medelst kallpressning vid 10° en flytande, grönvit fettmassa, som användes såsom njutningsmedel, men som ej föres i handeln.") Raffineringen kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ofta fraktioneras och härdas fettet vidare för speciella användningsområden; få fettråvaror används lika mycket och mångsidigt i industrin som kokosfett. I tropikerna har fettet använts länge. En vardagsbild från Trinidad på 1940-talet: |
||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Ursprung Kopra importeras vanligen från Asien och Västindien till Europa och Nordamerika där fettet utvinns. |
|||||||||||||||||||||
Beskrivning |
Industrivärlden definierar
oljor som fett som flyter redan
vid 15 °, vilket inte kokosfett gör, och därför
kallas det vanligen fett i Europa, högraffinerade
kvaliteter ofta kokossmör. I växtländerna
kallas det vanligen kokosolja - temperaturen där
är ju också ofta sådan att fettet flyter.
Förvarat svalt är det ett smörliknande,
gulaktigt till vitt fett med svag söt lukt och mild
ooch söt smak om de inte har raffinerats bort. Kallpressat och raffinerat: Smälter vid 20°. Kallpressat kokosfett från organiska odlingar är lite gulare och mjukare, i kylskåpstemperatur fast och hårt, med tydlig lukt och smak av kokos. Smältpunkten är högre, 25-28°. Varmpressat och raffinerat: Hårdraffinerat kokosfett, som livsmedelsbutikens flottyrfett, är fast, vitt, utan smak och så gott som utan lukt. Smälter vid 28°. Vid 30° blir det flytande och genomskinligt, vid 14-23° stelnar det igen. Efter uppvärmning till 240° förblir det flytande i flera dagar. |
||||||||||||||||||||
Mått och vikt | 100 ml väger ca 80 gram. 100 gram = ca 125 ml. | ||||||||||||||||||||
Olösligt i
vatten och glycerin. Något lösligt i kall alkohol (99 %), lättlösligt först i varm (1-10 delar 60 %). Kan i smält tillstånd blandas obehindrat med vax, paraffin, fett, vegetabiliska och eteriska oljor. Vid 20-25 % börjar oljeblandningar grumlas. |
|||||||||||||||||||||
Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
Mättade
fettsyror 90-95 % |
|||||||||||||||||||||
Varianter |
Kokosolja = smält
kokosfett, eller ett annat namn på kokosfett.
Lätt kokosolja (eng. light coconut oil): Raffineras ur fettet vid hög temperatur. Konstister (eng. compound lard): Isterliknande blandningar med eller utan ister, t. ex. med fasta fetter som talg eller kokosfett och mer eller mindre härdade oljor, alltså närmast "animaliskt margarin". Om härdning, se margarin. • Natriumcocoat (etiketternas Sodium Cocoate): Kokosfettets alldeles egna natriumtvål - se vidare under Salter och tvålar. • Fraktionerat kokosfett (eng. Light coconut, thin vegetable oil, mediumchained triglycerides, Farmakopénamn Triglyycerida saturata media) Kokosfett behandlas med vattenånga vid hög temperatur, de frigjorda fettsyrorna tas till vara och förestras igen. Inga fleromättade fettsyror blir kvar; fettet består nästan helt av mättade fettsyrors triglycerider. En färglös eller ljusgul oljig vätska som flyter också i rumstemperatur. Olöslig i vatten men kan blandas med alkohol och med andra oljor. Hållbar, härsknar inte. Liknande varianter är triglyceriderna av de mättade kaprylsyra och kaprinsyra som säljs som capric och monoglyceriderna ur stearinsyra i VE-fett. |
||||||||||||||||||||
Hållbarhet |
Färskt oraffinerat fett är känsligt särskilt för kontakt med luft men livsmedelsbutikens raffinerade håller sig i åratal - hållbarhetstiden brukar anges till 3-5 år - om det förvaras någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl. Utmärkt till örtolja. | ||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 70 kr per 500 gram. I asiatiska livsmedelsbutiker för runt 30 kr per 500 gram. I vanliga livsmedelsbutiker för runt 10 kr per 250 gram. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Användning
Fraktionerat kokosfett används som basolja i oljebaserade parfymer eftersom det är hållbart och inte ändrar lukt. |
|||||||||||||||||||||
Hudvård |
Ger en mycket fet, kladdig
och len känsla på huden och stannar kvar
där; det tar flera timmar för fettet att absorberas.
Ger lite pärlemorlyster. |
||||||||||||||||||||
Torr hy, inte fet med stora porer - de mättade fettsyrorna kan täppa till och göra dem ännu större. | |||||||||||||||||||||
Hårvård | Som hårolja i växtländerna - av fettet | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
berättar professor Jönsson i Lund 1910. Idag säger försäljare att fettet insmort i hår och hårbotten "främjar hårdproduktionen". | |||||||||||||||||||||
Tas upp mycket långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra. Kan ingå med 5-20 % i en massageolja, och ensamt eller ihopsmält med kakaosmör till en fast massagekaka. Också ett utmärkt glidmedel i sexuallivet; ett alternativ för dem som reagerar allergiskt på handelns blandningar. (Män på Trobrianderna vet förresten, att om han droppar kokosolja vari mynta fått koka på en sovande kvinnas bröst så blir han oemotståndlig för henne.) | |||||||||||||||||||||
Kallrörd tvål |
|||||||||||||||||||||
Inte irriterande, men kan täppa till porer och ge kosmetikaakne (pyttesmå utslag i ansiktet). Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva pressat fett, den som är känslig för besprutningsmedel fett från ekologisk odling. | |||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Oumbärlig för frityr i Sydindien. Också mycket används som frityrfett i Europa inklusive Sverige, men mest som industriråvara i margarin och bagerifett. Också vanligt i glass och choklad som ersättning för det dyrare kakaosmöret. | ||||||||||||||||||||
Invärtes bruk | På ön Nauru i Söderhavet anses att det bästa sättet att parfymera sig är inifrån, nämligen genom att dricka kokosolja vari växter fått dra ur. | ||||||||||||||||||||
Miljö |
Fett gjort på ekologiskt odlad kokos finns att få. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Classen, Howes och Synnot (1994),
Bolin och Gustaver (1960), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Ljungdahl (1953), Lodén
(2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Okholm (1973). Oljepressning på Trinidad: V.S.
Naipul: Ett hus åt Mr Biswas (1969). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 17). Jordbruksverkets statistikdatabas: Konsumtion av livsmedel (2010 09 09). |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |