Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Mineralpulver

Kiselgur


Synonymer
Kiselgur, diatomacéjord, diatomit, kiselhaltig jord, kiseljord, bergmjöl, trippel, terra kisel
Farmakopénamn
Terra silicca, Terra silicea
CAS-nummer 7631-86-9
INCI-namn Solum diatomeae
Engelska namn

Kieselguhr, diatomaceous earth, infusorial earth, diatomite, siliceous earth, celite. Handelsnamn: Sil-o-Cel

Andra namn
Romanska språk
Kieselgur (franska)

Andra språk
Kieselgur, Kieselguhr (tyska)
Förväxlingsrisk
Kiseldioxid - kiselgurs huvudsakliga beståndsdel
Kiselsyragelé

Tradition
Namnet
Ordet kiselgur är tyskt och har tagits in helt och obeskuret i flera språk. Delarna är Kiesel (sedan 1825 svenska kisel) och Gur, Guhr, som är ett tyskt namn på slammiga och grötlika jordarter.
Nobelprisens grund
Vid 1860-talets mitt hade Nobels nitroglycerin sprängt fartyg, fabriker och hela kvarter i luften. Hundratals människor hade mist livet, bland dem Alfred Nobels egen bror. Rederierna vägrade lasta sprängoljan och flera länder stiftade lagar mot dess användning.
I det läget hände sig i norra Tyskland att arbetarna som packade nitroglycerinet fick slut på sågspån. De tog vad som fanns till hands, strändernas kiselgur. När ett av kärlen gick sönder insåg Alfred Nobel vad man kunde göra med det: Experiment visade att 1 del kiselgur sög upp 3 delar nitroglycerin till precis rätt konsistens. Gurdynamiten var född, Alfred Nobels första stora framgång. Året därpå, 1867, patenterades den och 1868 började tillverkningen. På en grund av kiselhaltiga alger vilar alltså Nobelprisen.

Farmakopéerna
Officinellt i 1946 års farmakopé.
Framställning
Kiselgur är fossil av encelliga kiselalger (diatomacéer), de flesta ingående i havens plankton. Deras skal lagras som slam vid kanten av mossar och vid åars och bäckars stränder. Slammet renas från oorganiska föroreningar som lera, sand, kalk, järn etc. genom kokning med utspädd saltsyra, vattentvättning och slamning, och från organiska med glödgning. Kiselgur som ska användas medicinskt renas särskilt.
Ursprung
Särskilt stora mängder finns i Tyskland och Algeriet.
Beskrivning
Slam från hav är gulaktigt och mjöligt medan avlagringar från mossar och åar kan vara gråa, bruna eller svarta av lera. I Kalifornien finns diatomacéjord (celite) som är så fast att den kan sågas. Renad och torkad kiselgur är mycket porös. Sådan av farmaceutisk kvalitet är ett fint vitt eller gråvitt pulver utan lukt och smak. 
Ju lättare desto bättre: 100 ml kan väga mindre än 20 gram. 100 gram = över 500 ml.

• Kisegur är olösligt i allt, t. ex. oljor, alkohol och vatten. Starkt fuktupptagande (tar upp fyra gånger sin vikt vatten utan att bli flytande) och suger över huvud taget åt sig det mesta, därför ofta använt för uppsugning av vätskor och till filtrering där slemmigare ämnen skulle täppa till filter.
pH och inkompatibiliteter
• Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8) till svagt surt (pH 4-6).

Innehåll
Oorganiska föroreningar av lera, sand, kalk, järn etc. kan förekomma. Helt ren diatomacéjord består nästan helt av kiseldioxid (97 %) samt lite vatten (3 %).
Ersättning

Kiseldioxid - till innehållet så gott som samma sak.

Hållbarhet Förvaras i slutet kärl, skyddat för fukt.
Inköp We don't sell, we tell!
Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 250 kr per 250 gram.

Rengöringsmedel
Uppsugande medel i pastor och ansiktsmasker. Säkert användbart i skrubbkrämer - polermedlet tripel görs av kiselgur
.
Vitt färgämne
Vitt baspulver i ansiktspuder 
- fäster bra, suger upp fukt och fett bra.
Använt i tandpulver
Diatomacéslam används som badgyttjor. 

Mat och dryck
Tas inte upp av kroppen.
Giftighet

Ogiftigt, men dammet kan irritera luftvägarna. Långvarig inandning av mycket damm av kiselsyra och en del kiselssalter (silikater) kan ge silicos = stendammslunga.


Litteratur: Se t ex Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Jönsson och Simmons (1935), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Svanberg (1948), Svenska farmakopén XI (1946).
Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Kiseldioxid (2007 11 01). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kiselgur.html
Datum: 2018 07 18 - Uppdaterad: 2009 09 17
Cookieinfo
Made with a Mac