 |
       
Mineralpulver Kiseldioxid |
||
|
|
|||
|
Synonymer |
Kiseldioxid, kiseloxid, kiselsyra, kiselsyreanhydrid, kiseljord, kolloidalt kisel, siliciumdioxid, siliciumoxid, silika, kvarts. Handelsnamn: Microsil ED | ||
|
Farmakopénamn |
Silica colloidalis anhydrica | ||
| E 551 Kiseldioxid | |||
| CAS-nummer | 60676-86-0 / 112945-52-5 |
||
| Silica | |||
|
Engelska
namn |
Silica, silicon dioxide, colloidal silica, siliceous earth, colloidal anhydrous silica, silica gel (sic) | ||
|
Andra
namn |
Romanska språk Anhydride silicique (franska) Nordiska språk Siliciumdioxid (danska) Andra språk Siliziumdioxyd (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Kiselsyragelé
- kiselsyra med vatten. • Kiselgur - pulveriserade algskal, nästan ren kiseldioxid. |
||
|
|
|||
|
Tradition |
Namnet kiselsyra dök upp i svenskan 1825, hämtat
direkt från tyskans Kiesel = kisel. Det är detta man kan hitta i små påsar i t. ex. skor för att hålla dem torra. En annan form är blågel som används för att torka växter. Farmakopéerna Upptaget i den europeiska farmakopén. |
||
|
Framställning |
• Förekomst: Kisel är ett icke-metalliskt grundämne. I naturen förekommer det aldrig fritt utan alltid
i föreningar till salter (silikater). Vanligast är föreningen med syre till kiseldioxid (kiselsyra). Det finns i den mänskliga kroppen, i djur, växter, diatoméer och bergarter som kvarts (sand, bergskristall). • Tillverkning: Kvarts kokas i soda under tryck till en tjock vätska av natriumsilikat = vattenglas, som utsatt för saltsyra eller svavelsyra förvandlas till en gelémassa. Massan vattenfiltreras ren från koksalt, renas med syror eller alkalier, torkas och mals i särskilda kolloidkvarnar till kolloidal form, d.v.s. extremt små partiklar; tiondelar av tusendels mm eller mindre. Olika framställningsmetoder ger olika typer som lämpar sig för att rena luft och gaser respektive vätskor och oljor. Ursprung 2004 tillverkades 2.300 ton kiseldioxid i Sverige och det ingick i 3.700 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen. |
||
|
Beskrivning |
Naturligt förekommande kiseldioxid är upp till 6 mm stora, hårda, glasklara eller mjölkiga, mycket porösa stycken. Malt till kolloidal form är det ett vitt, lätt och extremt fint pulver utan lukt och smak. Hygroskopiskt (tar upp fukt från luften). Smälter vid 1.720°. Ej brännbart. | ||
| 100 ml pulver väger ca 100 gram. | |||
|
• Olösligt i
vatten men starkt vattenupptagande
(liksom färg- och luktupptagande). På grund av den extrema finkornigheten kan det slammas
upp i vatten till kiselsyragelé
utan att sedimentera. Redan 0,5 ml pulver gör 1 dl vatten tjockflytande.
|
|||
|
Innehåll |
Grundämnet kisel och syre, ca hälften av varje. Kiseldioxid och kiselsyra används synonymt men strikt talat finns det en liten skillnad: |
||
|
Varianter |
• Kiselsyragelé - kiseldioxid i vatten.
• Blågel, elektrodgel (ty. Blaugel): Kiselsyra tillsatt en indikator, vanligen ett koboltsalt, så att det färgas när det tar upp vatten och geléar. Torra är kornen grova, luktlösa, smaklösa, blå och oftast genomskinliga, vid fuktning färgas de röda. Efter torkning (150-175°) blir kornen åter blå och kan återanvändas. Vattenutdrag blir svagt surt (pH 4-6). Används bl. a. till att torka växter. • Silikater: Salter av kiseldioxid som aluminiumsilikat (kaolinlera), magnesiumsilikat (talk), natriumsilikat (vattenglas). Silikon Silikon tillverkas av kisel i petrokemisk industri. Det slog igenom på bred front i kosmetika på 1990-talet men har funnits med länge. I en annons för Navix solskyddsmedel 1961 påpekas t. ex. särskilt att det innehåller lanolin och silikon. Silikonolja, kiselolja (eng. silicone oil, ty. Siliconöl, fr. huile de silicone). I innehållsförteckningar slutar det engelska INCI-namnet vanligen på -cone, som Cyclomethicone, Methicone. Vanligast i kosmetika är dimetikon (nedan). • Beskrivning: Lättflytande oljor till fasta massor (som kan vara vara lösta i lösningsmedel till flytande). De är utan lukt och smak, vattenklara och extremt hala. • Användning: Har i viss mån tagit över paraffinoljornas roill som allround "symaskinsolja". Minskar friktion, slitage och gnissel (smörjolja till mekaniska komponenter av plast och metall, t. ex. i cyklar, maskiner), ger glans (uppfräschare av plast och gummi, t. ex. instrumenbrädor, som bladglans), vattenavvisande (i hudpreparat, som glansgivande silikondroppar till håret, till impregnering av skor). • Löslighet: Olösliga i vatten. Ofta lösta i brandfarliga lösningsmedel. Silikonolja på sprayflaska kan innehålla 10 % silikonolja, resten lösningsmedel. • Hudreaktion: Inte hudirriterande eller allergiframkallande. • Giftighet: Inte giftiga eller brandfarliga men kan vara lösta i lösningsmedel som är det. Dimetikon, dimetylsilikon, dimetylsiloxan, dimetylpolysiloxan, E 900, CAS-nummer 9006-65 (eng. dimethicone, dimethylsiloxane, dimethylpolysiloxane, simethicone. INCI-namn: Dimethicone. Farmakopénamn Dimeticonum) • Beskrivning: Luktfri, smakfri, vattenklar, extremt hal - varning för spill på golvet. • Användning: Kanske den vanligaste silikonoljan i livsmedel, läkemedel och kosmetika (ytterligare 340 varianter med namn på Dimethicone och dimethicone används i kosmetika). Några användningsområden: som filmbildare (t. ex. runt zinkoxid i nanoformat, runt färgpigment i ögonsmink och läppstift för att de ska blanda sig, fastna på huden, kännas lena och sitta kvar vattenfast), som kvävande täckmedel (i hårlusmedel), som glansgivare (t. ex. som silikondroppar och i balsam för att göra håret glansigt och lätt att reda ut), som glidmedel (t. ex. som sexuellt hjälpmedel), som skumdämpare (t. ex. i kolikpreparatet Minifom och i livsmedel), som emulgeringsmedel (9-10 % kan emulgeras till vattenfasta vatten-i-silikon-emulsioner, som kan utgöra 70 % av en foundation som känns plastig men sitter som berget). • Löslighet: Olöslig i vatten - silikonbaserat smink tas bort bäst med olja. Ofta löst i brandfarliga lösningsmedel. Lusmedel består av 4 % dimetikon, resten snabbdunstande brandfarligt lösningsmedel. • Hudreaktion: Inte hudirriterande eller allergiframkallande. • Giftighet: Inte giftig eller brandfarlig men kan vara löst i lösningsmedel som är det. |
||
| Ersättning | • Kiselgur - 97 % kiseldioxid. | ||
| Hållbarhet | Obegränsat hållbart om det förvaras skyddat för fukt. | ||
|
• Kiselsyra i hälsokosthandeln: runt 280 kr för 60 kapslar (per kapsel: 0, 4 gram = 420 mg kiseldioxid, där 100 mg sägs motsvara 47 mg av grundämnet kisel). |
||
|
|
|||
|
Förtjockningsmedel
• Kiselsyragelé: 0,5-5 % volym (0,5-5 ml per dl) kiseldioxid i vatten ger en tjock vätska till gelé. Vitt färgämne • Ansiktspuder: vitt baspulver som suger upp fukt och fett bra. |
|||
| Tandvård | Kolloidal kiseldioxid förekommer ofta i tandkräm av gelétyp (3-10 %). | ||
| Kan irritera hud och ögon när det används som löst puder. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
Kiseldioxid (E 551 Kiseldioxid) får tillsättas livsmedel med upp till 10 gram per kilo (1 %). Det används som klumpförebyggande medel i olika slags pulver och som ytbehandlingsmedel på t. ex. ris, korv och färdigskivad ost. | ||
| Invärtes bruk | Kiseldioxid geléat till kiselsyragelé används som medel för orolig mage (suger upp allt) och som kosttillskott av kisel. | ||
| Giftighet | Varken kilseldioxid eller dess salter (silikater) tas upp av kroppen (geléformen upptas lättare) men mycket höga doser kan möjligen påverka njurarna. Namnet silicos = stendammslunga kommer av att sjukdomen orsakas av damm av kiselsyra och silikater. Inga rekommendationer finns om acceptabelt dagligt intag (ADI). | ||
|
Miljö |
Godkänt av Svenska naturskyddsföreningen som som Bra Miljöval. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Hallström (1986), Hansen & Jensen (1991), Lodén (2002), Lodén (2008), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Reynolds (1996). Som livsmedelstillsats:
Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Other additives (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: Kiseldioxid (2007 11 01). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
