 |
       
Terpener - Ketoner Karvon |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
Karvon 1) D-Karvon, dextrokarvon, högervridande karvon 2) L-Karvon, laevokarvon, vänstervridande karvon |
||
|
Farmakopénamn
|
Carvonum, Carvol, Oleum carvi | ||
| CAS-nummer | 99-49-0 1) 2244-16-8 2) 6485-40-1 |
||
| Carvone | |||
|
Engelska
namn
|
Carvone, oil of caraway |
||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Carvone (franska) Andra språk Carvon, Oleum carvi (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
• Oleum carvi = också namn på kumminolja. • Karven = resterna när karvon tagits bort ur kumminoljan; mest terpenen imonen. |
||
|
|
|||
|
Tradition
|
Farmakopéerna Karvon ersatte eterisk kumminolja i 1901 och 1908 års upplagor av svenska farmakopén men kumminoljan togs tillbaka 1925. I Tyskland där karvon var officinellt kring förra sekelskiftet kallades det Oleum carvi, kumminoljans farmakopénamn i andra länder. |
||
| Framställning | 1) D-Karvon • Källor: Utgör den tyngre delen av kumminessens (50-60 %), mer ju mognare fröna är. Destilleras också ur dillfröessens (35-60 %). • Tillverkning: Terpenketon (monoterpen och omättad keton) som oxideras (syre upptas, väte avges) ur terpenen L-limonen (vänstervridande limonen). 2) L-Karvon • Källor: Mest i grönmyntaessens (50-70 %) varur det extraheras. • Tillverkning: Terpenketon (monoterpen och omättad keton) som oxideras ur terpenen D-limonen (högervridande limonen). |
||
|
Beskrivning
|
Båda är färglösa till ljusgula vätskor som gulnar i kontakt med luft. De är kemiskt identiska men spegelvända och luktar olika. | ||
100 ml väger ca 96 gram. 100 gram = ca 104 ml. |
|||
| • Lösliga i
48-50 % alkohol (löses
klart i 20 delar), vegetabilisk olja,
mineralolja, propylenglykol.
• Olösliga i vatten, glycerin. |
|||
| Innehåll | Om ovanstående alkohollösning grumlas är karvonet förorenat av karven, den rest som återstår i kumminolja när karvon tagits bort; bestående huvudsakligen av limonen. | ||
|
Varianter
|
• Många ytterligare former - dl-, pino-, iso-, cis-, trans-... | ||
|
Ersättning
|
• Kumminolja kan ersätta och ersättas av karvon. T. ex. tillät 1901 och 1908 års svenska farmakopéer att karvon utlämnades om recept angav kumminolja. | ||
| Hållbarhet | Förvaras som eteriska oljor - mörkt, svalt, tillslutet. Inte särskilt hållbart. Gul färg är ett tecken på att karvonet är gammalt eller har förvarats fel. D-karvon används för att hindra potatis från att gro och mögla under lagring. | ||
|
Inget man hittar i svenska butiker. | ||
|
|
|||
|
Doftbeskrivning
1) D-karvon: Luktar eterisk kumminolja. 2) L-karvon: Luktar eterisk grönmyntaolja men sötare och renare. Användning 1) D-karvon: Kummindofter använda mycket i mat; kan ingå med upp till 2 % av doftämnena. 2) L-karvon: Använda i friska dofter där den kan utgöra upp till 3 % av doftämnena. |
|||
• insektsmedel: Stöter bort insekter. |
|||
| Kramplösande på glatt muskulatur, vilket är en del av förklaringen till att eteriska oljor som kumminessens är till hjälp vid kolik. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck
|
Smakämnen i matindustrin - ger kummin- respektive myntasmak. | ||
|
Giftighet
|
Som så många
ketoner - ja. 1) d-karvon: FAO/WHO har satt gränsen för acceptabelt dagligt intag vid 1 mg per kilo kroppsvikt. Akut giftighet prövades i en studie i början av 80-talet; 800 mg olja per kilo kroppsvikt injicerad på möss framkallade kramper. Översatt till människa (70 kilo): injicerar man 54 gram karvon (56 ml) får man troligen kramper. 2) l-karvon: Åtminstone en av l-karvonerna uppges vara giftig, men inte mer än att den används som smakämne i livsmedel. |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Kruskopf (1959), Lindgren
(1918), Neuendorf (2009), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Thompson
(1928). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Good Scents Co. (2006 08 14). Cropwatch newsletter 11 (2008): Robert Tisserand: Challenges facing essential oil therapy: proof of safety (2008 01 30). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
