 |
       
Vaxer Karnaubavax |
||
|
|
|||
|
Moderväxt
|
Vaxpalm (Copernicia cerifera och besläktade arter) | ||
|
Synonymer
|
Carnaubavax, karnaubavax, palmvax | ||
|
Farmakopénamn
|
Cera coperniciae, Cera palmae, Cera carnauba | ||
| E 903 Karnaubavax | |||
| CAS-nummer | 8015-86-9 | ||
| Copernicia cerifera cera ["a wax obtained from the leaves and leaf buds of the carnauba palm"] | |||
|
Engelska
namn
|
Carnauba wax, wax of Carnahuba, caranda wax | ||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Cire de carnauba (franska), cera di palma (spanska) Andra språk Karnaubawachs (tyska) |
||
|
|
|||
|
Tradition
|
Karnaubavax började exporteras från Brasilien i mitten av 1800-talet.
1876 var årsproduktionen ett par tusen ton
av vilket 75 % gick till Europa. Det är
starkare än något annat känt vax, mycket vattenavvisande, tål
stark värme och kan putsas upp till hög glans,
och blev därför använt till att
vaxa allt från papper, skor, möbler och bilar
till frukt, tabletter och godis. I Sverige på 1940-50-talen reklamerades detta ädelvax särskilt i Viking, skokrämen som hämtar sin oförlikneliga glans just från Carnaubapalmen, till exempel 1953 i en kampanj med Evert Taube: Men inte så förfärligt långt från "pampas många hundra gröna mil" ligger ett annat land, Brasilien, och i Brasilien växer det en palm som heter Carnauba-palmen. Så hemtam Evert Taube är i Sydamerika, är det inte säkert att han sett den själv, ty den växer bara långt inne i de djupa urskogarna, dit även indianerna ha svårt att finna vägen... Trots att carnauba är
starkare än något syntetiskt vax har det sedan inte
kunnat konkurrera med dessa eftersom
det också är så mycket dyrare. Farmakopéerna Upptaget i dagens europeiska farmakopé. |
||
|
Framställning
|
Bladen
läggs med översidan ner och får torka.
Varje blad ger ungefär 8 gram vax enligt nutida
uppgifter - för hundra år sedan fick man
20.
• Kallpressning: Bladen skakas, piskas, skrapas eller pressas så att vaxet faller av. Smälts till klumpar eller kakor. • Urkokning: Bladen kokas i vatten varvid vaxet smälter och flyter upp till ytan. • Raffinering: Vaxet raffineras i olika grader för olika ändamål, t. ex. genom filtrering och omsmältning, och gjuts i formar. Blekt karnaubavax är förutom blekt ofta också tillsatt syntetiska vaxer. Ursprung Brasilien. |
||
|
Beskrivning
|
• Råvax: Helt
obearbetat vax är hårda och spröda klumpar,
smutsigt gulgröna-mörkgröna och fläckvis
bruna, blandade med bladrester och sand. Smälter
vid 80-86°. • Omsmält vax, courantgrått: Grått till ljusgult. • Renat vax, det enda som finns i handel idag: Grönaktigt ljusgula till vita klumpar, kulor, pulver eller flingor. Sprödare och hårdare än något annat vax. Smak- och luktfritt men vid smältning avger det en tydlig men inte obehaglig lukt. Smälter vid 72-84°; karnaubavax i svensk handel idag smälter vid 82-86°. En blandning av 95 % paraffin och 5 % karnaubavax smälter vid 60°. |
||
| 100 ml väger ca 35 gram. 100 gram = ca 288 ml. | |||
| • Svårlösligt
i varm alkohol (hundratals
delar krävs). • I smält tillstånd kan vaxet blandas obehindrat med vaxer, paraffin, fetter, vegetabiliska och eteriska oljor. |
|||
|
Innehåll
|
Huvudinnehållet är vaxestrar, d.v.s. estrar av fettalkoholer och fettsyror. Fettsyrornas fördelning: |
||
|
Ersättning
|
• I skokräms-
och liknande sammanhang ofta ersatt av det billigare montanvaxet. • Kan vara tillsatt paraffin för att sänka smältpunkten eller dryga ut. • Palmvax från den sydamerikanska vaxpalmen (Ceroxylon andicola) liknar karnaubavax och används på samma sätt. Ännu högre smältpunkt, 102-105°. |
||
|
Hållbarhet
|
Kan sparas i stort sett hur länge som helst i rumstemperatur. Härsknar inte, men vill man inte att färgen ska blekna måste det förvaras mörkt. | ||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 60 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. | ||
|
|
|||
| Hudvård | Absorberas inte av huden
utan lägger sig på dess yta med en fet och
vaxig känsla. Täpper
inte till porerna som paraffin. Smälts i vattenbad
tillsammans med olja och fett och eftersom det är
så hårt ofta blandat med andra vaxer .
Trots sin höga smältpunkt ska det smältas
på så låg värme som möjligt
- tillsätts sist. Hudläkemedel Skyddar mot väder och vind, avvisar kyla och vatten, bevarar värme och fukt bättre än något annat vax. Lugnar irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet, mjukar upp torr och narig. Förtjockningsmedel Ger tjockhet och stadga till kräm, salva, mascara och deodoranter i stiftsform etc. I cerat och läppstift ger det också glans och hindrar stiftet från att börja "svettas" och smälta i sommarvärme. Volymer: • Cerat, läppbalsam, läppstift: runt 2 %. |
||
| Kan förekomma i små mängder i hårvårdspreparat för att ge glans och en skyddande hinna. | |||
|
Kan utgöra
ett par procent av den totala mängden olja och
fett i tvål. Ger hårdhet åt tvålen
men förtvålas inte.
|
|||
| Icke hudirriterande och ger sällan allergiska reaktioner. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck
|
Karnaubavax (E 903 Karnaubavax) får användas till ytbehandling (200 mg per kilo) av snacks, nötter, kaffebönor och kosttillskott i tablettform, och på frukt (äpplen, päron, persikor, meloner, ananas, citrusfrukter) som tvättats så att det naturliga vaxlagret gått bort. I godis får man används 500 mg, i tuggummi 1,2 gram. | ||
|
Giftighet
|
Ogiftigt. FAO/WHO:s rekommendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) är 7 mg per kilo kroppsvikt, alltså 490 mg, ett halvt gram, för en person på 70 kilo. | ||
|
Miljö
|
Danska Miljøstyrelsen bedömer karnaubavax' miljöfarlighet som liten. Godkänt som Bra Miljöval. KRAV-godkänt ytbehandlingsmedel. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960),
Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935),
Lodén (2002), Reynolds (1996), Svanberg (1948).
Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). SNF Bra Miljöval: Biological additives (2005 07 20). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
