 |
       
Dekokter Kardborrotsdekokt |
|
|
|
||
|
Moderväxt |
Kardborre (Arctium lappa) | |
|
Engelska
namn |
Burdock root decoction | |
|
|
||
|
Tradition |
Alla slags beredningar av kardborrot har använts som sårmedel och framför allt som hårväxtbefrämjande medel. Det räckte att göra en dekokt och konservera den med lite alkohol, så hade man vips ett hårmedel som sålde som smör. Så sent som på 1920-talet rekommenderades dekokten blandad med konjak av svenska skolmedicinare som ett "beprövat medel mot hårets avfallande". | |
|
Framställning |
Roten (som
sägs tappa sin mesta verkan torkad) kokas i vatten.
Filtreras. |
|
| Beräkna som för vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
| • Olösligt
i oljor och eteriska
oljor; blandningen delar sig i två skikt och
måste skakas om före användning. • Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol. |
||
|
Innehåll |
Garvämnen, bitterämne, spår av eterisk olja. Roten innehåller 45-60 % inulin, ett stärkelsebildande kolhydrat; dåligt lösligt i vatten. | |
|
Hållbarhet |
Dekokten kan hålla sig ca en vecka. Ska den förvaras längre tid eller användas som råvara i andra beredningar måste den konserveras. | |
|
|
||
|
Hudläkemedel
Gammalt medel i såromslag och sårsalvor på eksem, akne och inflammerade talg- och svettkörtlar (furunkler). Också använd i ögonkompress på inflammerade ögonlock. |
||
| Fet hy och akne. | ||
| Vanligt förr i hårvatten, som allt med kardborrot. | ||
| I badet vid eksem. | ||
|
|
||
|
Mat
och dryck |
Det må nämnas att kardborrot äts i Japan på samma sätt som vi i Sverige äter svartrot, som den påminner om till både utseende och smak. | |
| Invärtes bruk | Urindrivande, svettdrivande (influensamedel), blodtryckssänkande. Avkok har också tagits invärtes mot gikt och reumatism, kroniska hudsjukdomar och till och med mot syfilis. | |
|
Giftighet |
Inte vid normalt bruk. | |
|
|
||
| Recept | ||
| Recept I | • Vatten
• Rot av kardborre Tag den stora kardborren, den som har stora blad, tvätta roten ren, stöt sönder den i en mortel och koka den. Ingnid huvudsvålen ofta med denna dekokt, låt den torka in av sig själv, och du kommer att förvåna dig över resultatet. (Källa: Hewe 1984 efter Schnurr von Lendsidel: "Kunst-, Haus- und Wunderbuch", 1690) Anm. Det resultat man här kommer att förvånas över är ett långt guldskimrande hår. |
|
| Recept II | • Vatten
- 5 dl • Skuren rot av kardborre - 1 tsk Kokas 1 minut och får sedan dra en halvtimme. Silas. (Källa: Thomson 1980) |
|
|
Recept
III |
• Vatten
- 1 kopp • Torkad rot av kardborre - 2 tsk (Källa: Nielsen 1991) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Hewe (1984), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Nielsen
(1991), Stary och Jirasek (1975), Stodola och Volak
(2000), Thomson (1980). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
