Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Konserveringsmedel

Karbamid


Synonymer
Karbamid, carbamid, urea, urinämne, syntetiskt urinämne
Farmakopénamn
Urea, Ureum, Carbamidum, Carbamidum urea pura, Urea pura, Ureum
E 927 b Karbamid
CAS-nummer 57-13-6
Urea
Engelska namn
Carbamide, urea, ureia, ureum, carbonic acid diamide, carbonyl diamide, carbamide moisturiser crystals
Förväxlingsrisk
• Urinsyra, eng. uric acid - inte samma sak

Tradition
Urin av flera slag har använts medicinskt sedan antiken. Människourin har ansetts bäst, och allra helst skulle den vara från obefläckade gossar. Rent urinämne upptäcktes 1773, renframställdes 1799 och extraherades från urin 1821. 1828 framställdes det syntetiskt av en tysk kemist, som så ofta i kemins värld av en tillfällighet, och gjorde sensation. Karbamid var det första ämnet gjort helt "med konst" - ett organiskt ämne framställt ur oorganiskt material. År 2000 tillverkades mer än 100 miljoner ton i världen varav över 90 % användes som gödningsmedel.
Namnet
Ordet urea kommer av grekiska uron = urin. Karbamid, i svenskan sedan 1929, bygger på latinets carbo = kol, och amid som används för ammoniakföreningar.
Farmakopéerna
De svenska farmakopéerna har inte haft karbamid upptaget (möjligen 1946), däremot kom det med i den nordiska farmakopén 1964. Idag officinellt i flera europeiska länder och i den europeiska farmakopén liksom i USA och Japan
Framställning
• Förekomst: Bildas i levern när aminosyror bryts ner och och utsöndras med urin, svett och avföring, hos vuxna 20-40 gram om dagen. Människors urin innehåller 1,5-3 %, svett 0,5-1 %. Enda gången man har det i blodet i mängder att tala om är vid uremi, och det dör man av.
• Tillverkning: Framställs syntetiskt, t. ex. ur ammoniak och koldioxid vid högt tryck och hög temperatur. 
Ursprung
Tillverkas i Sverige.
Beskrivning
Färglösa, genomskinliga kristaller, korn, nålar eller vitt kristalliniskt pulver; säljs vanligen i form av små kulor. Luktlöst, med bitter, kylig och lite salt smak. Normalt utan lukt men kan utveckla en lätt ammoniaklukt vid över 27°. Smälter vid 132-135°; sönderdelas vid 150° och börjar frigöra ammoniak.
100 ml väger 67-68 gram. 100 gram = 149-147 ml.

• Olösligt i kall olja.
• Mycket lättlösligt i vatten (lika delar; bäst vid ganska exakt 27°, annars kan lösningen få ammoniaklukt). Lösligt i alkohol (12 delar 95 %), samt i varm vegetabilisk olja.
pH och inkompatibiliteter
• Vattenlösning 2 % blir neutral (ph 6-8).
• Inkompatibelt med alkalier (sönderdelas), alltså inte lämpligt i stearatkrämer eller andra krämer med alkaliska emulgeringsmedel.
• I vattenlösning och om det tillåts ta upp fukt omvandlas karbamid till koldioxid och ammoniak, snabbare i värme och i närvaror av syror och alkalier.

Innehåll
Kan göras så gott som 100 % rent. Kväverikt (används som gödsel).
Varianter
• Urinsyra framställs ur karbamid; används i solkräm för att förhindra solsveda.
Hållbarhet
Kraftigt fuktupptagande - används som torkmedel i medicinburkar och livsmedelsförpackningar - och måste förvaras skyddat för fukt. I vattenlösning eller om det tillåts ta upp fukt omvandlas det till koldioxid och ammoniak, snabbare i värme och surt eller alkaliskt.
Inköp We don't sell, we tell!
Hos importörer av eteriska oljor för runt 35 kr per 250 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 395 kr per 700 gram.

Löses försiktigt i vätska och tillsätts vid under 27°; vid högre temperatur börjar det lukta ammoniak.
Hudläkemedel
Finns naturligt i huden där det binder fukt; det räknas till gruppen naturliga fuktighetsfaktorer (NMF = Natural Moisturizing Factors). Riktigt hur det fungerar vet man inte. Enligt en del ökar det hudens genomsläpplighet för andra ämnen, t. ex. i ett preparat, enligt andra stärker det tvärtom hudens barriärfunktion. Lika del koksalt ger ännu bättre vattenbindning. Ökar hudens avfjällning och är i hög koncentration (över 5 %) hudupplösande.
Fuktkräm: 2-10 %.

Fotkräm: 3-10 %
Fotbad: 10 %
• Nagelupplösande: 40 %
Deodorant
Deodoriserar genom att vara bakteriedödande och surgörande.
• Deodorant: 3-5 %
Konserveringsmedel
Konserverande och bakteriedödande ingrediens i krämer och andra kosmetiska preparat. Fungerar på svamp också - karbamid ingår i ett svenskt bekämpningsmedel mot svamp på tall- och granstubbar. I vattenlösningar som aromatiska vatten och ansiktsvatten är surheten oproblematiskt. Emulsioner däremot, t. ex. kräm, lotion och flytande tvål, grynar sig lätt. Vanligen går det bort under vispningen men det kan också sluta med att emulsionen blir tunn eller förvandlas till en oaptitlig smörja. Bäst chans att hålla ihop har den om karbamid tillsätts allra sist när emulgeringen är klar. Det kan vara bra att stabilisera med guarmjöl eller annat förtjockningsmedel som är stabilt i sur miljö. För sur lotion och kräm krävs tensider som emulgeringsmedel. Emulsioner med svagt alkaliska emulgeringsmedel (bakpulverkräm, boraxkräm) tål inget eller mycket lite surt.

Antiseptikum i munvatten och tandkräm.
Känslig hud kan irriteras (sveda, stickningar) eller reagera allergiskt på karbamid. Kan ge övergående sveda redan vid 5 %. 5-10 % har å andra sidan visat sig minska känsligheten för tensider.

Mat och dryck
Karbamid (E 927 b Karbamid) får användas som mjukgörande medel i sockerfritt tuggummi (upp till 3 %) men marknadsförs som kariesförebyggande.
Invärtes bruk
Använt invärtes bland annat som medel för matsmältningen, som urindrivande medel vid vätskeansamlingar i kroppen och som urinsyrelösande medel vid t. ex. gikt. Som fodertillskott till husdjur.
Giftighet Ingen känd giftighet men är inte mycket undersökt. Irriterar mage och tarm. Utsöndras oförändrat med urinen. Tas upp av moderkakan. Absorberas genom huden, åtminstone på mycket små barn.
Miljö
Godkänt som Bra Miljöval.

Litteratur: Se t ex Andersen (2003), Bergmark (1974), Bolin och Gustaver (1960), Gentz och Lindgren (1946), Johansson (1996), Lindgren (1918), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nordiska farmakopén (1961-1965), Reynolds (1996), Winter (1994). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). SNF Bra Miljöval: Thickening agents/dissolving agents; Other additives (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: Urea (2007 11 01). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 06 14). Kemikalieinspektionen: Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (2008 09 15). Kemikalieinspektionen: Preparatinformation (2008 09 15).
Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/karbamid.html
Datum: 2018 09 21 - Uppdaterad: 2009 09 17
Cookieinfo
Made with a Mac