Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Infusioner

Kamomillinfusion


Moderväxt
Blå kamomill (Matricaria resutita, Matricaria chamomilla); även romersk kamomill (Chamaemelum nobile) kan användas
Farmakopénamn
Infusum chamomillae
Engelska namn
Chamomile infusion

Tradition
Arvid Månsson på 1600-talet tror stenhårt på kamomillutdrag: "Man må sjuda kamomillblomma uti vatten, och lägga en svamp där uti, och lägga honom något varm på pestbölder, det hjälper." Culpeper vid samma tid använder romersk kamomill och säger att kamomillutdrag kallas Nechessor i gammal egyptisk medicin.
Framställning
Kokhett vatten hälls över blommorna och får dra. Ska inte koka. Filtreras.
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram.
• Olösligt i oljor och eteriska oljor; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning.
• Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol.
Innehåll

Vatten, som drar ut vattenlösliga ämnen:
• Flavonoider, hippurat, glycin, slemämnen, glykosider, anthecotulid, bitterämnen (mer om vattnet kokas), salicylsyra (mer med alkohol), kumarin och färgämnen som apigenin.
• Man får också ut kanske en tredjedel av den eteriska blå kamomilloljan (upp till 1,9 % av färska blommors vikt, upp till 3 % i torkade) med bisabolol och matricin, som vid värme och destillering - och bara då - omvandlas till det starkt blå chamazulen.
Konserveringsmedel
är nödvändigt om infusionen ska sparas längre än några dagar - en vecka. Förslag:
Alkohol: Av vodka (40 %) krävs rätt stor mängd för att alkoholen ska fungera konserverande (en tredjedel av volymen). Gör i så fall ett kallt vodkautdrag samtidigt som det varma vattenutdraget, så blir det en kombinerad infusion - tinktur med både vattenlösliga och alkohollösliga ämnen, t. ex. mer eterisk blå kamomillolj.
• Konserveringsmedel för livsmedel går bra, som natriumbensoat (runt 1 %), bensoesyra (0,2 %), torrt Atamon = mest natriumbensoat med bensoesyra (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %).
• Surt - citronsaft, vassla, vinäger, citronsyra, mjölksyra - konserverar inte på allvar men fördröjer försämring.
• Heltäckande parabenblandning (1 % = 20 droppar per dl).
Bensoetinktur (3 %): Här är det inte den lilla mängden alkohol som konserverar utan bensoehartsen. Tillsätts som när man gör jungfrumjölk.

Varianter Kamomillolja - utdrag med olja.
Hållbarhet
Infusionen håller sig ca en vecka i kylskåp: ska den sparas längre eller användas i t. ex. kräm måste den konserveras.

Hudläkemedel
Bakteriehämmande, virushämmande, inflammationshämmande, sammandragande, sårläkande, lugnande; kan förhindra varbildning i sår. Kan baddas på inflammerad, infekterad och irriterad hud - sår, bölder, fistlar, blåsor, hemorrojder, mindre brännskador, insektsbett, vätskande eksem. Vid nagelbandsinflammation baddar man fingret i infusionen flera gånger om dagen.
Till ögonsköljning (ljummen på inflammerade ögonlock, varm på vaglar). Blöta kamomilltepåsar kan användas som ögonkompresser på svullna och inflammerade ögon.
Rengöringsmedel
Används i ansiktsmasker och krämer och som ansiktsvatten och avsminkningsmedel särskilt för oren hy med pormaskar - sägs göra hyn klarare. Viss deodoriserande effekt genom att vara bakteriedödande.
Oren hy, torr hy.
Tonande sköljmedel för blont hår (eller låt verka som inpackning en halvtimme); det gör håret mjukt och glansigt och lindrar också irritationer i hårbottnen. Särskilt bra för torrt hår. För blekande effekt krävs att man använder blå ("tysk") kamomill.
• Helbad: Ett örtbad med stark kamomillinfusion kan ta bort även ,ycket svår allergisk klåda.
Förkylningsångbad : Vid luftrörskatarr och bronkialastma särskilt hos barn. Ett ångbad med stark infusion är en huskur i Norge för att förebygga förkylning och hejda en förkylning som är på gång.
• Helbad: Kamomill är också bra i örtbad (t. ex. sittbad) mot hemorrojder och infektioner i blåsa och underliv. 5-10 minuters sittning över den varma infusionen i en hink flera gånger om dagen kan häva en slidkatarr (svampinfektion) om man sätter igång så fort klådan och de vita flytningarna börjar. Enligt Culpeper (1653) tar ett bad med kamomill bort trötthet och lättar smärta i alla kroppsdelar; han använder förstås romersk. Blå kamomill beskrivs av Linné i Flora Oeconomica (1749) - "är tjänlig till bad, men för rågåkrarna otjänligt".
Fotbad: I svenska floran (1755) berättar Linné att infusionen "användes av många här i landet i fotbad".
Känsliga personer kan reagera allergiskt på överblommade blommor - använd nyutslagna.  Kamomill är en korgblommig växt och korgblomsallergi är vanligt.

Invärtes bruk
Ett av de mest använda örtteerna, omnämnt redan av Hippokrates. Culpeper är full av pris för avkok på (romersk) kamomill, som värmer och löser det mesta.
• Beredningar av kamomill har använts som kramplösande och lugnande medel. Kamomillte är ett klassiskt kvällste.
• Kamomill påverkar livmoderns muskler; det är detta namnet moderört syftar på. Både romersk och blå kamomll har använts som menstruationsbefrämjande medel, som abortmedel och för att driva ut efterbörden vid förlossningar.
• Kamomill har också använts i hela Europa för besvär i mage och tarm - vid gaser, kolik inklusive tremånaderskolik, diarré, dålig matsmältning och magsår, som både lindras och läks av kamomill. På svenska hälsohem praktiseras följande "rullkur" mot sur mage och halsbränna: Gästen får dricka en kopp kamomillte och sedan ligga på magen i fem minuter, på vänster sida fem minuter, på rygg fem minuter och slutligen på höger sida fem minuter - detta ska garantera att drycken når magens alla slemhinnor.
• I Kina har stark kamomillinfusion använts mycket länge som gurgelmedel och dryck vid halsbölder och vid dysenteri. 
Giftighet
Överdrivet bruk (flera koppar dagligen) kan ge yrsel och oro och stora doser tagna invärtes kan vara abortframkallande.

Recept
Recept I Vatten - 45 gram (45 ml)
Kamomillblommor - 10 gram (6-7 ml)
Häll det kokande vattnet över blommorna. Låt dra 4 tim. Sila. Användes i tonande hårsköljning.
(Källa: Thomssen 1947)
Recept II Vatten - 1 liter
• Torkade kamomillblommor - 30 gram
Vattnet hälls kokande över blommorna. Passeras.
(Källa: Tschechowa och Evers 1954)
Recept III Vatten - ca 3 dl
• Torkade romerska kamomillblommor - 5-6 st
Lägg blommorna i en skål (det är den romerska kamomillen som är den äkta i England) och häll vattnet kokhett över. Täck och låt dra 10-12 minuter. Sila av. Badda på ansiktet; bra på förstorade porer och förslappade muskler. Traditionellt recept från England och Wales.
(Källa: Kennett 1976)
Recept IV Vatten - 1 kopp
Kamomillblommor - 1 tsk -1 msk (5-15 ml)
Häll det kokande vattnet över blommorna, täck med lock och låt dra 10-20 minuter. Sila.
(Källa: Thomson 1980)
Recept V Vatten - 1 liter
• Torkade kamomillblommor  - 1 dl (ca 15 gram)
Det kokande vattnet hälls över blommorna. Får dra 10 minuter.
(Källa: Laux 1984)
Recept VI Vatten - 2,5 dl
• Torkade kamomillblommor  - 15 ml (1 msk) = ca 2,5 gram
Det kokande vattnet hälls över blommorna. Får dra 10 minuter.
(Källa: Laux 1984)
Recept VII Vatten - 0,5-1 dl
• Torkade kamomillblommor  - 2 msk (30 ml)
Koka upp vattnet och häll det kokande över blommorna. Låt dra under lock minst 3 timmar. Silas.
(Källa: Hillker 1989)
Recept VIII Vatten - 5 dl
• Torkade kamomillblommor  - 2 msk (30 ml)
Det kokande vattnet hälls över blommorna. Får dra tills det har rumstemperatur och silas av.
(Källa: Nielsen 1991)
Recept IX Vatten - 2 dl
• Torkade kamomillblommor  - 2 tsk (10 ml)
Det kokande vattnet hälls över blommorna. Dra 10 min.
(Källa: Ruisniemi 1994)
Recept X Vatten - 2 dl
• Torkade kamomillblommor  - 1 tsk (5 ml)
Gör te som får dra 10 minuter. Pensla på bältros - det kan bli bra på ett dygn. Norsk huskur.
(Källa: Wicklund 1998)
Recept XI Vatten - 1 dl
• Torkade blommor av romersk kamomill  - 3 gram = ca 3 %
Det kokande vattnet hälls över blommorna. Täck och låt dra 10 min, sila.
(Källa: Juneby 1999)

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Culpeper (1976), Fries (1904), Färnlöf och Tunón (2001), Juneby (1977), Juneby (1999), Kilian (2007), Laux (1984), Lindberg (1985), Lindberg (1986), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Linné (1971), Lodén (2008), Månsson (1987), Nielsen (1991), Stary och Jirasek (1975), Stodola och Volak (2000), Thomson (1980), Wicklund (1990), Wicklund (1998).
• Artiklar: Kamomillte (Prosana 1:2005).sen.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kamomillinfusion.html
Datum: 2018 04 20 - Uppdaterad: 2010 06 14
Cookieinfo
Made with a Mac