Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Örtoljor

Kamferolja och kamfersalva


Moderväxt
Kamferträd (Cinnamomum camphora)
Synonymer Kamferolja, kamferliniment, kamfersalva
Farmakopénamn
Oleum camphoratum, Unguentum camphoratum
Engelska namn
Camphorated oil, camphor oil, camphor liniment, infused camphor oil, camphor ointment
Andra namn
Romanska språk
Huile de camphre (franska)

Andra språk
Kampferbaumöl (tyska)
Förväxlingsrisk
Kamferessens - eterisk olja

Tradition
Kamferolja började användas på 1700-talet till ingnindning på alla slags smärtor och vid förkylning. I början av 1900-talet fanns det i snart sagt varenda svensk stuga och man gjorde den lätt själv: En del kamfer lades i tre delar bomolja, enklaste sortens olivolja. Tog man ister eller talg blev det mer salvlikt. Tillsatte man också ammoniak fick man kamferliniment.
Farmakopéerna
Kamferolja blev officinell redan i första upplagan av den svenska farmakopén (1775) och förblev så fram till och med den elfte och sista (1946). Av recepten nedan framgår att oljan blev svagare genom åren.
Framställning
Kamfer löses i olja, eller enklare: Olja försätts med kamferessens. Nedan också ett exempel på förtjockning till salva.
Beskrivning
Kamferdoftande olja.
Beräkna efter den använda oljan - 100 ml väger i snitt 92 gram. 100 gram = ca 109 ml.
• Olöslig i vatten, glycerin och alkohol; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning.
• Kan blandas obehindrat med fetter, vegetabiliska oljor, smälta hartsämnen och eteriska oljor.
Innehåll
Kamfer - som framgår av recepten nedan sjönk halten från 50 % på 1700-talet till 20 % på 1900-talet.
Olivolja var den tidiga standardoljan, på 1900-talet ersatt med billigare sesamolja.
• Kamfern kan också blandas i något fast fett som ister eller lanolin eller i en enkel salvbas.
På 1900-talet kommer vaselin.
Varianter
• Kamferliniment; Kamfer löst i olivolja med tillsats av ammoniak, , alltså ett kylande kamfer-ammoniak-liniment.
• Tjock kamferolja: Kamfer löst i rapsolja med tillsats av ammoniak, också detta ett kamfer-ammoniak-liniment.
Ersättning
Kamfertinktur - spritlösning
Hållbarhet Hållbar om en stabil olja används; undvik majsolja, solrosolja och tisteloljaE-vitamin minskar risken för härskning. Förvara i väl slutet kärl så att inte kamfern förflyktigas.
Inköp We don't sell, we tell!
På apotek för runt 290 kr per 100 ml.

Doftbeskrivning
Stark frisk lukt av kamfer.
Gav en mycket karaktäristisk doft i de små stugorna när gummorna smorde in de värkande benen på kvällarna...
Hudläkemedel
Klådstillande medel.
Särskilt lämpad för fet och oren hy och hy med stora porer - kamfer är antiseptiskt och sammandragande.
Kamferolja användes förr inte bara på muskelsmärtor utan också vid öronvärk (några droppar på lite fetvadd i örongången) och förkylning (insmord på fotsulorna). Lite kamferolja struken på pannan eller tinningarna är ett gammalt migränmedel som fortfarande rekommenderas som huskur.
Vid massage beror verkan på hur oljan masseras in: Kraftig massage ger rodnad och värme, medan lätta strykningar är kylande. Lätt lades det nog på av de engelska urologer som på 1800-talet upptäckte att oljan ingniden på penis satte effektivt stopp för erektioner som krånglade till opererationerna. Bruket spred sig snart till internatskolorna där man strödde kamferpulver i gossarnas sängar och kalsonger.
Kan användas som badolja.
Kan vara hudirriterande, men mindre så än t. ex. tigerbalsam som förutom kamfer brukar innehålla en del mycket starka eteriska oljor.

Giftighet Kamfer är giftigt när det tas invärtes - se där. Det absorberas också genom huden och kan i stora mängder förgifta den vägen, vilket var skälet till att FDA i USA dömde ut kamferolja som liniment 1980.
Lagstiftning Idag får kamferolja inte säljas i varken USA eller Storbritannien.

Recept
Recept I
(kamferolja)
Linolja (eller olivolja eller mandelolja) - 2 viktdelar
Kamfer - 1 viktdel
Blandas så att kamfern löses. Farmakopénamn: Oleum camphoratum.
(Källa: Svenska farmakopén I 1775)
Recept II
(kamferolja)
Bomolja - 3 viktdelar
Kamfer - 1 viktdel 
Blandas. Apotekens kamferolja.
(Källa: Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07))
Recept III
(kamfersalva)
Ister - 67 gram
• Grovt pulveriseradkamfer - 22 gram
Vitt vax - 11 gram
Smält vax och ister på försiktig värme, tillsätt kamfern och rör salvan tills den är sval. Bekväm form för påläggning av kamfer.
(Källa: Felter och Lloyd 1898 efter National Formulary)
Recept IV
(kamferolja)
Olivolja - 80 viktdelar
Kamfer - 20 viktdelar
Härav beredes genom digestion en lösning som filtreras. Klar, gulaktig olja med lukt av kamfer. Förvaras i väl slutet kärl. Farmakopénamn: Kamferolja (Oleum camphoratum).
(Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908)
Recept V
(kamfersalva)
Oxtalg - 35 viktdelar
Sesamolja - 14 viktdelar
• Renad kamfer - 1 viktdel
Lös kamfern i oljan. Smält talgen och rör ihop de två. Vit salva med kamferdoft. Farmakopénamn: Kamfersalva (Unguentum camphoratum).
(Källa: Pharmacopoeia of Japan IV 1922)
Recept VI
(kamferolja)
Olivolja - 80 viktdelar
Kamfer - 20 viktdelar
Kamfern löses i olivoljan genom lindrig uppvärmning i slutet kärl. Lösningen filtreras. Farmakopénamn: Kamferolja (Oleum camphoratum).
(Källa: Svenska farmakopén X 1925, Nordström 1940 efter Svenska farmakopén X 1925)

Recept VII
(kamfersalva)

Vaselin - 65 % vikt 
Lanolin - 25 % vikt 
Kamferpulver, krossat - 10 %
Vaselin och kamferpulver löses tillsammans under försiktig uppvärmning. Lanolin tillsätts.
(Källa: Svanberg 1932 efter Svenska farmakopén X 1925, Svanberg 1948 efter Svenska farmakopén X 1925)
Recept VIII
(kamferolja)

Olivolja - 80 viktdelar
Kamfer - 20 viktdelar
Kamfern löses i olivoljan genom lindrig uppvärmning i slutet kärl. Lösningen filtreras. Sterilisering genom en timmes uppvärmning vid 160-170°. Kamferkristaller som sätter sig på kärlets väggar löses genom omskakning. Till ingnindning, oblandad eller som tillsats till liniment och salvor. Farmakopénamn: Kamferolja (Oleum camphoratum).
(Källa: Ljungdahl 1953 efter Finska farmakopén 1937, Norska farmakopén 1939, Svenska farmakopén XI 1946 och Danska farmakopén 1948)


Litteratur: Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Le Guérer (1993), Lindgren (1918), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nordström (1940), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901),Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Wicklund (1990).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kamferolja.html
Datum: 2018 10 18 - Uppdaterad: 2009 11 23
Cookieinfo
Made with a Mac