 |
       
Alkoholer - Terpener Borneokamfer och borneol |
||
|
|
|||
|
Moderväxt |
Borneokamferträd (Dryobalanops aromatica) | ||
|
Synonymer |
Borneokamfer, borneolkamfer, borneol 1) d-Borneol, äkta Borneokamfer, naturlig Borneokamfer, borneolkamfer, sumatrakamfer, baraskamfer, baruskamfer, baroskamfer, ostindisk kamfer, drakhjärna, D-borneol, högervridande borneol, dexter-borneol, (+)-borneol 2) l-borneol, vänstervridande borneol, laevo-borneol, (-)-borneol 3) dl-borneol, syntetisk borneol, dextro-laevo-borneol, optiskt inaktiv borneol, racemform av borneol, racemisk borneol, (±)-borneol |
||
| CAS-nummer | 1) 507-70-0 |
||
| 2) l-Borneol | |||
|
Engelska
namn |
1) d-Borneol, borneo camphor, alcoholic camphor, bicyclo [2.2.1]heptan-2-ol, 1,7,7-trimethyl-endo- |
||
|
Andra
namn |
Asiatiska
språk 1) Long nao xiang (mandarin = kinesiska), ryûnô (japanska), kapor (malaysiska), karpura (sanskrit), kâfûr (arabiska) 3) Bing pian (mandarin = kinesiska) Andra språk 1) Kafáyra (grekiska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Japankamfer - "vanlig kamfer". | ||
|
|
|||
|
Tradition |
Ostasien Borneokamfer exporterades tidigt norrut och västerut från Sydostasien. Det kinesiska hovet tog upp den som tribut från en "Kra-prins" år 610 och importen fortsatte under Sungdynastin (618-1295). Den fick tidigt stor användning som läkemedel. Det första omnämnandet är från 695 i den tidens officinella farmakopé "Xinxiu bencao" ("Nyligen bearbetade farmakopén"). På Sumatra där trädet växer vilt har både veden och dess kamfer använts mycket som rökelse, t. ex. vid ceremoniell rening i samband med begravningar och - okänt hur - för att bevara döda kroppar. Holländare förde den till Japan på 1600-talet. Inom buddhismen symboliserar doften av borneokamfer en av de grundläggande rötterna till mänskligt lidande, stolthet. Västasien I början av 500-talet berättar en arab att kamfern importeras till Arabien från Jemen; d.v.s. den fraktades antagligen från Ostasien sjövägen över Ceylon och Indien till arabiska halvön. År 636 fanns borneokamfer, mysk, ambra och sandelträ i en av de sista persiska kungarnas, Yazdegerd III, palats i Babylon. I mitten av 800-talet rapporterade Ibn Khurdadhbih, en perser som tjänstgorde som postmästare i dagens Irak, att kamfern kom till Indien från Sumatra. Där såg han den skördas och visste också berätta att stora mängder exporterades över hamnstaden Barus på öns västkust - därav senare europeiska namn som sumatrakamfer och baruskamfer. År 923 omtalar den persiske läkaren Rhazes kamfer från Sunda och Sumatra (där bara borneokamferträdet växer) som ett oslagbart medel mot pest. Europa Borneokamfer var den kamfersort som importerades först till Europa. Antagligen nådde den Europa första gången redan någon gång vid vår tideräknings början. Det första europeiska omnämnandet är från 100-talet, då läkaren Galenos i Rom beskriver den som sammandragande och renande. Det dröjde till 1100-talet innan europeisk import kom igång på allvar, säkert inspirerad av den tidens arabiska läkare. Redan århundradet därpå var borneokamfern bekant i det avlägsna Norden och omkring år 1500 klassificerades "camphora" som kall och torr i tredje graden i en svensk läkebok. Som i Västasien var den ett pestmedel, använd t. ex. i den tidens pomandrar. |
||
| Idag är borneokamfer ytterligt sällsynt i väst. Bytet till japankamfer skedde under 1600-talet. Den började komma till Europa i slutet av 1500-talet och hade i mitten av 1700-talet
helt ersatt borneokamfern som blivit dyr och svår
att komma över. Förklaringen är antagligen handelspolitisk: Handeln med borneokamfer sköttes av holländare, som under 1600-talet mutat in Indonesien (ockupation) och Japan (begränsat tillstånd att handla) men snabbt förlorade makt i Asien till engelsmän. Dagens borneokamfer i väst är syntetisk borneol. |
|||
| Framställning | 1) d-Boneol |
||
|
|||
| Destillering Trädet växte också i Kina och 1505 beskrev den medicinska encyklopedin "Bencao pin hui yao" hur kamfern destillerades fram ur veden: |
|||
|
|||
| - rätt likt Thunbergs beskrivning av hur japankamfer utvanns i Japan på 1700-talet. Till skillnad från japankamfer kan borneokamfer inte sublimeras, d.v.s. värmas tills den avsätter sig på kärlets väggar. På Borneo idag vattendestilleras den ur veden; ett träd
ger i genomsnitt 5 kilo. Borneol är en terpenalkohol (monoterpen och sekundär alkohol) och Isomer till d-linalol. |
|||
| Extrahering 2) l-Borneol Extraheras ur eterisk borneokamferolja och finns i mindre mängd i många andra friska eteriska oljor som timjan, lavendel, spiklavendel, rosmarin, citronella. Syntetisering 3) dl-Borneol Borneol kan tillverkas genom att Japankamfer reduceras (syre avges, väte upptas). |
|||
|
Beskrivning |
1) d-Borneol:
Stora halvgenomskinligt
vita klumpar. Sämre sorter är gråare och i mindre kristaller. Till utseendet lik Japankamfer men är inte seg utan hård. Smaken är besk, stark
och lite kylande. Optiskt högervridande, d.v.s.
bryter ljuset åt höger (d-borneol). |
||
| 1) d-Borneol: Sjunker i vatten, d.v.s. 100 ml väger mer
än 100 gram. 3) dl-borneol: 100 ml väger ca 100 gram, 100 gram = ca 100 ml. |
|||
| • Lösliga i
vegetabiliska oljor och 95 % alkohol;
ganska löslig i 70 %. • Mycket svårlösliga i vatten (2.000 delar krävs). pH och inkompatibiliteter • Tål alkalier dåligt. |
|||
| Varianter |
Birmakamfer, Blumeakamfer Kinesiskt namn: N'gai. Vattendestilleras ur bladen på örten-trädet Blumea balsamifera i Kina och Östasien. I likhet med Japankamfer och i motsats till borneokamfer kan den sublimeras. Består av nästan rent L-borneol. Blev känd i Europa på 1200-talet efter Borneokamfer men innan Japankamfer. |
||
|
Ersättning |
• Japankamfer,
"vanlig kamfer" |
||
|
Hållbarhet |
Förvaras som eteriska oljor - mörkt, svalt, väl tillsutet. Förflyktigas långsamt i rumstemperatur, snabbare med vattenånga. Tål inte alkalier. Oxideras till kamfer och i närvaro av syror till bornyl-estrar, som bornylacetat med ättiksyra. | ||
|
Finns inte att köpa i Sverige, möjligen hos en kinesisk läkare eller akupunktör. | ||
|
|
|||
|
Doftbeskrivning Lukten är lik kamfer men pepprigare och mer aromatisk, med inslag av patchouli eller ambra. Flyktighet Ganska flyktig, särskilt med vattenånga. Användning Syntetisk borneol kan utgöra upp 3 % av doftämnena i parfym. Naturlig Borneokamer är sedan gammalt ett populärt doftämnei Japan. |
|||
• Religiös
rökelse: "Infödingarna
använder råvaran till balsamering och rökelse",
berättas i ett svensk standardverk om nyttoväxter
i början av 1900-talet. Det gäller särskilt
infödingarna i Kina, Borneo och Sumatra, där
Borneokamfer används i det religiösa livet. Inom buddhism symboliserar doften
en av de grundläggande rötterna till lidande,
stolthet.
|
|||
|
Har använts
en del i tvålparfym,
bl. a. som fixatör i lavendeltvålar. |
|||
|
|
|||
|
Invärtes
bruk |
I kinesisk medicin (i doser upp till 0,1 gram) tillsammans med mysk som stimulerade akutmedel, t. ex. vid medvetslöshet - bör väl ha varit närmast ett luktsalt. Ensamt har det använts i ögondroppar. | ||
|
Giftighet |
I aromaterapi används någon gång renad eterisk olja av borneokamfer men den är inget att leka med alltför vidlyftigt. Den bör inte användas under graviditet eller till barn, vid astma (kan ge kramper vid inhalering), vid hjärtproblem eller vid epileptiska anfall (starkt stimulerande). Regelbundet bör den nog inte användas av någon. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Junying (1991), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Klemming läkebok 3 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918),
Lucas (1978), Meyer (1952), Miller (1969), Reynolds
(1996), Valnet (1992). För att få kamfern...: Key (2006). För att utvinna kamfer...: Fazzioli (1989). • Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). Good Scents Co (2006 07 31). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
