 |
       
Konserveringsmedel Kaliumsorbat |
||
|
|
|||
|
Farmakopénamn |
Kalii sorbas | ||
| E 202 Kaliumsorbat | |||
| Farmakopénamn | Kalii sorbas | ||
| CAS-nummer | 24634-61-5 / 590-00-1 | ||
| Potassium sorbate | |||
|
Engelska
namn |
Potassium sorbate, potassium (E,E)-hexa-2,4-dienoate | ||
|
|
|||
|
Tradition |
Farmakopéerna Detta salt började användas på 1900-talet. Möjligen var det officinellt i de två sista svenska farmakopéerna, 1925 och 1946. Idag upptaget i den europeiska. |
||
|
Framställning |
Salt av
sorbinsyra. Både syran och dess salter (sorbater) finns naturligt
i frukter och bär, som rönnbär, men framställs syntetiskt.
Ursprung En stor tillverkare är Nantung (Nantong) Acetic Acid Company i Kina. Därifrån får Norfood, som levererar hälften av konserveringsmedlen för livsmedel i Sverige, sitt kaliumsorbat. |
||
|
Beskrivning |
Hårt vitt pulver. | ||
| 100 ml väger ca 50 gram. 100 gram = ca 200 ml. | |||
| • Olösligt i
vegetabiliska och eteriska
oljor. • Lösligt i vatten. pH och inkompatibiliteter • Effektivt i sura och svagt sura blandningar • I neutrala och alkaliska blandningar (pH över 6) är den konserverande effekten sämre. |
|||
|
Hållbarhet |
Kan lagras (torrt) i åratal. | ||
| Varianter | • Konserveringsmedel K: En blandning av bensylalkohol, fenoxietanol och kaliumsorbat säljs som "världens naturligaste konserveringsmedel". Sägs fungera bra i sur miljö (pH under 5,5) i dosen 0,5-1,5 %. | ||
|
I livsmedelsbutiker, krydd- och konserveringshyllan, för en femma per 15 gram. | ||
|
|
|||
|
Konserveringsmedel
Hämmar tillväxten av en del bakterier men är effektivt framför allt mot jäst- och mögelsvampar (bättre mot mögel än bensoesyra i feta blandningar). Bäst fungerar det i svagt sura miljöer (pH runt 5), sämre i neutrala eller alkaliska (pH över 6). Kombinera eventuellt med natriumbensoat. • Kosmetika och hudpreparat: Upp till 1 %. |
|||
| Hör till de minst allergiframkallande konserveringsmedlen i kosmetika men kan irritera slemhinnor och hud hos känsliga personer. I EU tillåts 0,6 % (beräknat som sorbinsyra) som konserveringsmedel i kosmetika. | |||
|
|
|||
|
Mat
och dryck |
Godkänt konserveringsmedel
i livsmedel (E 202 Kaliumsorbat) som får användas
i de flesta livsmedel där konserveringsmedel
är tillåtna. Mest och bäst används det i sura eller lätt sura livsmedel
(läsk, sylt, gelé, torkad frukt) och i feta (ost, majonnäs). Det förekommer också i vin eftersom det förhindrar efterjäsning. Högsta
tillåtna halt är 200 mg per liter vin, 300 mg per liter läsk och i övrigt 1-
2 gram (1.000-2.000 mg) per kilo. I hemkonserverad
sylt tar man 0,1 % (1 ml per liter rörs ut i lite
kallt vatten och tillsätts efter kokning) Kaliumsorbat ingår i gelémedlet Röd Melatin (tillsammans med natriumbensoat och förtjockningsmedlet pektin) som kan användas utan sockertillsats. Gul Melatin (med bensoesyra) är däremot ett rent konserveringsmedel som vid hemkonservering kräver sockertillsats. |
||
|
Invärtes
bruk |
Nedanstående recept är endast för utvärtes bruk. | ||
| Giftighet | Ingår i kroppens naturliga ämnesomsättning och är inte giftigt men överkänsliga kan reagera på kaliumsorbat i livsmedel (rodnad, utslag och klåda kring munnen, magknip, huvudvärk). Rekommenderat högsta dagsintag är 25 mg per kilo kroppsvikt som det knappast är troligt att man överskrider genom innehållet i mat. | ||
| Miljö | Klassat som Bra Miljöval av konserveringsmedel (maxhalt 0,1 %) av Svenska naturskyddsföreningen. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Lindgren (1918), Gentz och Lindgren (1946), Reynolds (1996), Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Artiklar: Johan Frisk: Matmysteriet (Göteborgs-Posten två dagar 2008 09 06). • Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Preservatives (2005 07 19). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
