 |
       
Rengöringsmedel - Emulgeringsmedel Kaliumhydroxid och kalilut |
||
|
|
|||
|
Synonymer
|
1) Kaliumhydroxid, kaliumhydrat, kalihydrat,
kaustiskt kali, kali, vegetabiliskt kali, frätsalt,
pottaska 2) Kalilut, normal kalilut, kalilut 5N, träasklut, asklut, lut |
||
|
Farmakopénamn
|
1) Causticum alinum, Hydras
kalicum, Hydras kalicus, Kalii hydroxidum, Kalium hydricum,
Kali hydroxydum, Kali causticum fusum 2) Solutio hydratis kalici, Solutio kalii hydroxidi, Liquor kalii hydroxidi |
||
| 1) E 525 Kaliumhydroxid | |||
| CAS-nummer | 1) 1310-58-3 | ||
| 1) Potassium hydroxide | |||
|
Engelska
namn
|
1) Potassium hydroxide, caustic potash | ||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
1) Alkali vegetabile (nylatin), potasse (franska) Nordiska språk 2) Kalilud, lud (danska) Andra språk 1) Ätzkali (tyska) 2) Aku-no-yu (japanska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
• Lut är en benämning
på alla vattenlösningar av urlakade salter
och mer specifikt av de alkaliska - det kan alltså
också avse lut av hydroxiden natriumhydroxid
(kaustiksoda) och och karbonaterna natriumkarbonat
(soda) och kaliumkarbonat
(pottaska). • Kalciumhydroxid, släckt kalk - se under kalciumkarbonat |
||
|
|
|||
|
Tradition
|
Kali och kali Innan en ren natriumhydroxid framställdes 1755 skiljde man knappt på de olika alkalierna. Allt kallades kali och deras vattenlösningar kalilut. Vid behov kunde man skilja mellan vegetabiliskt kali (kaliumhydroxid, pottaska och asklut, använda till såpa) och mineraliskt kali (natriumhydroxid, använd till tvål, och Alkali tartari = bränd vinsten). Termerna kaliumhydroxid och natriumhydroxid dyker upp i svenskan först 1906. Farmakopéerna Kaliumhydroxid upptogs i svenska farmakopén från första början (1775) och stod kvar till och med elfte och sita upplagan (1946). Det gjordes först på apoteken men från och med sjunde upplagan 1869 fick den köpas in färdig. Kom också med i nordiska farmakopén 1964 och finns i dagens europeiska. |
||
|
Framställning
|
Kaliumhydroxid
är en förening av kalium, väte och syre.
Förr framställdes det ur kalk och pottaska,
helst gjord av hårda träslag; en
och björk ansågs
bra. På apoteken gjorde man kaliumhydroxid genom
att indunsta en lösning av pottaska
och kalkmjölk.
Ursprung Tillverkas i Sverige och ingick 2005 i ca 1.200 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen. |
||
|
Beskrivning
|
1) Kaliumhydroxid:
Vita, hårda stycken i stänger eller pastiller, i brottet kristalliniska, eller vita eller nästan vita flingor, pärlor, gryn eller kristaller. Utan lukt. Hygroskopiskt (tar upp fukt från luften) och blir då starkt frätande. Vattenfri kaliumhydroxid smälter
först vid 360°. 2) Kalilut: Vattenlösningen (23-25 % vikt enligt 1900-talets farmakopéer) är en klar, färglös vätska, starkt alkalisk och frätande. Mycket utspädd är smaken lutaktig. |
||
| 2) Kalilut 25 % kaliumhydroxid (Baumé 27): 100 ml väger 123 gram. 100 gram = 81 ml. 30 % kaliumhydroxid (Baumé 32): 100 ml väger 128 gram. 100 ml = 79 ml. 35 % kaliumhydroxid (Baumé 37): 100 ml väger 134 gram. 100 ml = 74 ml. 40 % kaliumhydroxid (Baumé 42): 100 ml väger 141 gram. 100 gram = 72 ml. |
|||
| • Olösligt i
oljor och eteriska
oljor. • Mycket lättlösligt, under stark värmeutveckling, i vatten (lika delar, kokande vatten 0,6 delar). Lättlösligt i alkohol (3 delar 95 %) och glycerin (2,5 delar). pH och inkompatibiliteter • Vattenlösning 1+20 har starkt alkalisk reaktion. • Eugenol (liksom eugenolrika essenser som kryddnejlikolja och kryddpepparolja) i kaliumhydroxid stelnar till en kristallinisk massa. |
|||
|
Innehåll
|
1) Kaliumhydroxid:
Nordiska farmakopén
(1964) krävde att kaliumhydroxid skulle vara 83 %
rent och innehålla högst 4 % kaliumkarbonat
(pottaska). Resten var väl vatten, som kaliumhydroxid
lätt upptar ur luften - det är nästan omöjligt
att få helt vattenfritt. 2) Kalilut: Normal kalilut i svenska farmakopéerna under 1900-talets första hälft: 56,1 gram kaliumhydroxid per liter = 5,3 % vikt. Kalilut, kalilut 5N (Solutio hydratis kalici 1901, 1908, Solutio kalii hydroxidi 1925): 280 gram kaliumhydroxid per liter = 23 % vikt. |
||
|
Ersättning
|
• I stearatkrämer kan kaliumkarbonat = pottaska ersättas med 80 % kaliumhydroxid. | ||
| Hållbarhet | Kaliumhydroxid är hygroskopiskt (tar ipp fukt från luften) och måste förvaras torrt i slutet kärl, ej av metall, väl märkt och oåtkomligt för barn. | ||
|
Inte så lätthittat som man kan tro. Kanske i järnaffärer? | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel
Har använts medicinskt som etsande medel på vårtor, i svagare lösning som uppmjukande medel (2,5 % i glycerin för att lösa upp hårda nagelband), som inflammationshämmande medel på psoriasis (1 %). Förtjockningsmedel Emulgeringsmedel (egentligen förtvålningsämne) i stearatkrämer - ger bra konsistens. |
|||
| Vattenlösning har
använts för alkaliska bad för att mjuka
upp hornartade hudförändringar och sårskorpor
och vid klåda. • 100-200 ml kalilut (23 %) i fyllt badkar. |
|||
|
Kalilut
används för att göra såpa
("kalisåpa") och mjuk tvål på samma
sätt som natronlut
används vid tillverkning av fast tvål. I
raktvål blandas de två alkalierna.
Förtvålningstal De svenska farmakopéernas förtvålningstal baserades på kaliumhydroxid. Det verkar inte lika kraftfullt som natriumhydroxid så de nödvändiga mängderna blir större (1,4 gånger mer) och förtvålningstalet alltid högre = det krävs mer kaliumhydroxid än natriumhydroxid för att förtvåla samma mängd fett eller olja. För att förvandla ett värde för natriumhydroxid till ett för kaliumhydroxid: dividera med 40 och multiplicera med 56,1. |
|||
| Starkt etsande bas både
torrt och i lösniing. Gaserna irriterar också
slemhinnorna - stå inte med näsan över
lösningen och rör. Första hjälpen utvärtes Torr kaliumhydroxid eller dess vattenlösning på huden: Skölj med vatten. Så länge huden känns hal finns det kaliumhydroxid på den. Tvätta sedan med något surt - filmjölk, citronsaft, vinäger, svag ättika. Ögonen: Skölj 15-30 minuter med mjuk vattenstråle, t. ex. ur ett glas. |
|||
|
|
|||
|
Mat
och dryck
|
1) Kaliumhydroxid (E 525 Kaliumhydroxid) får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Det används som surhetsreglerande medel (neutraliserar syra) i t. ex. livsmedel med kakao. | ||
| Giftighet | Starkt etsande bas som
skadar slemhinnorna om man får det i sig (blodblandade
kräkningar, diarré, chock, cirkulationskollaps,
skador på inre organ genast eller månader
senare). Någon rekommmendation om acceptabelt dagligt intag (ADI) finns inte. Första hjälpen invärtes Om någon svalt torr kaliumhydroxid eller kalilut: Framkalla inte kräkning. Ge mjölk eller ännu bättre filmjölk eller andra svaga syror (citronsaft, vinäger, utspädd ättika) att dricka upprepade gånger. Sök läkarvård snabbt; detta kan vara livshotande. |
||
| Miljö | Godkänt som Bra Miljöval av alkaliskt medel. | ||
| Lagstiftning | Tillåtet i kosmetika i EU bara på vissa villkor: Som pH-reglerare upp till pH 11, pH-reglerare i hårborttagningsmedel upp till pH 12,7, i nagelbandsupplösningsmedel max 5 %, i rakpermanent max 1,2 % i konsumentprodukter, mer i yrkesprodukter. Alla preparat ska märkas om att produkten innehåller alkalier, kan orsaka blindhet, ska hållas borta från barn m.m. | ||
|
|
|||
| Recept | |||
|
Recept I
(kalilut) |
• Destillerat vatten - 75 viktdelar, eller så mycket att lösningens egentliga vikt blir 1,225-1,235 • Kaliumhydroxid - 25 viktdelar Klar, färglös vätska, innehållande omkring 25 % kaliumhydrat. Förvaras i väl slutet kärl. Farmakopénamn: Kalilut (Solutio hydratis kalici). (Källa: Svenska farmakopén VIII 1901, Svenska farmakopén IX 1908) |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Adrasko (1968), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Lindgren (1918), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Nordiska farmakopén (1961-1965),
Palmborg, Walter och Werner (1982), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII
(1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
• Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Bases; Other additives (2005 07 20).. Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
