u
 
Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Mineralpulver - Färgämnen

Kalciumkarbonat


Fruktar den inkritade Fabulla regnet så skyr den blyvittmenade Sabella solen...
(Ovidius, ca år 0)
Moderväxt
 
Synonymer
1) Kalciumkarbonat, kalcium, kalk, kalkjord, kritvitt, krita, pulveriserad kalksten, kolsyrad kalk, kolsyrad kalkoxid
2) Krita, tandkrita, skrivkrita, pärlvitt, wienervitt, danskvitt
3) Fälld krita, fälld kolsyrad kalk, fälld kalciumkarbonat
Farmakopénamn
1) Carbonas calcicus, Calcii carbonas, Calcium carbonicum, Calcarea carbonica
2) Creta alba, Carbonicus calicus cretaceus
3) Carbonas calcicus praecipitatus, Calcii carbonas praecipitatus levissimus, Carbonas calcicus cretaceus praecipitatus
1) E 170 Kalciumkarbonat
CAS-nummer 1) 471-34-1
1) Calcium carbonate, CI 77220
Engelska namn
1) Calcium carbonate, calcium salt, calcium, carbonic acid, aragonite  
2) Chalk, purified calcium carbonate
3) Precipiated chalk, precipitated calcium carbonate
Andra namn
Romanska språk
1) Carbonate de calcium (franska)
2) Creta (latin), craie, chaux, blanc (franska), creta (italienska)

Nordiska språk
1) Calciumcarbonat (danska)
2) Kridt, skrivekridt (danska)

3) Faeldet kridt (danska)
Andra språk
1) Kalziumkarbonat (tyska)
2) Kreide, Wienerweiss (tyska)
Förväxlingsrisk
• Skolkrita = gips; se nedan bland de vanligaste kalkvarianterna
• "Kalk" betyder vanligen, t. ex. i farmakopéer, osläckt kalk - se nedan
• Kaliumkarbonat = pottaska

  Kalciumstearat 

Tradition
1) Kalciumkarbonat
Ordet, i svenskan sedan 1870, är bildat av latin calx = kalk, carbo = kol, och ändelsen -at som brukas för salter och estrar.
2) Krita
Det Ovidius gör sig rolig över i det inledande citatet ovan är kritan Fabulla använder som puder
. På hans tid vid vår tideräknings början fick man det ur ostronskal. Några årtionden senare berättar Plinius att krita användes som tandpulver i Rom. Senare har slammad krita använts inom måleritekniken, mest till grundering - oljefärg med krita täcker inget vidare och har aldrig fått staus som kvalitetssäkrad s.k. normalfärg.
Farmakopéerna
1) Kalciumkarbonat: Togs upp i svenska farmakopén 1901 och stod kvar till slutet 1946. 1964 års nordiska farmakopé tog inte med det, däremot senare den europeiska farmakopén.
2) Krita:  Officinellt från första början i Sverige (1775) och stod kvar t.o.m åtminstone farmakopéns tionde upplaga 1925.
3) Fälld krita:  Upptaget i svenska farmakopéns sjunde upplaga 1869 men togs inte med i den åttonde 1901.
Framställning 1) Kalciumkarbonat: Grundämnet kalcium förekommer inte fritt i naturen utan alltid förenat med syror till salter; i kalciumkarbonat är det förenat med kolsyra till ett karbonat. Det ingår i människans skelett och tänder, utgör 95 % av ostrons skal och är huvudbeståndsdel i marmor. Skånsk kalksten är nästan rent kalciumkarbonat. Ju längre norrut man kommer desto högre blir halten magnesiumkarbonat (blandningen dolomit). I Sverige utvinns kalciumkarbonat framför allt ur kalksten (nästan rent kalciumkarbonat), märgelsten (65 %) och dolomit (55-60 %). Kalksten mals, upphettas till bränd kalk, tillsätts vatten så att släckt kalk bildas; när koldioxid bubblas in i vätskan fälls kalciumkarbonat ut.
2) Krita: Bergart som bildats av skal av vattenlevande mikroorganismer som levde för 65-135 miljoner år sedan.
3) Fälld krita: Framställs genom fällning av t. ex. kalciumklorid eller natriumkarbonat (soda).
Ursprung
Nära 6 miljoner ton kalciumkarbonat framställdes i Sverige 1999 och ingick i ca 3.200 produkter registrerade hos Kemikalieinspektionen.
Beskrivning
1) Kalciumkarbonat: Ett vitt, finkornigt kristalliniskt pulver utan lukt och smak. Sjunker i vatten.
2) Krita: Ett vitt eller gråvitt pulver eller massa, luktlöst eller nästan luktlöst. Blandat med olja (oljefärg) är det grågult och täcker dåligt.
Mått och vikt 2) Krita: 100 ml väger ca 31 gram. 322 ml = 100 gram.
1) Kalciumkarbonat
• Olösligt olja, alkohol, glycerin, vatten - liksom fosfatet, skelettets huvudbeståndsdel
• Lösligt i vatten om det är kolsyrehaltigt (varvid det bildas surt kalciumkarbonat som är lättlösligt) och i ättiksyra och utspädda starka syror (under bubblande kolsyreutveckling).
• De flesta kalciumsalter (-acetat, -citrat, -glukonat, -klorid, -laktat etc.) är annars lättlösliga i vatten; de används som förtjockare i hudpreparat och anses oskadliga.

2) Krita
• Löses inte heller i vatten men är kraftigt vattenupptagande.
• Lösligt under kolsyreutveckling i starka syor, t. ex. ättiksyra.
pH och inkompatibiliteter
1) Kalciumkarbonat
• Vattenutdrag 2 % blir svagt alkaliskt (pH 8-10) - det är karbonat och andra kalciumföreningar som gör vatten hårt.

• 1 gram skakat med 50 ml vatten som kokats så att det är helt fritt från kolsyra ska ge ett filtrat med neutral reaktion (släckt kalk nedan) enligt Svenska farmakopén 1925.
Kalciumsalter kan hämma den konserverande förmågan hos bensoesyra, natriumbensoat och andra bensoater.
Innehåll
1) Kalciumkarbonat: Orenat kalciumkarbonat innehåller så gott som alltid också järnföreningar, kiselföreningar och magnesiumföreningar. Det uppträder t. ex. ofta som dolomit; en blandning av 55-60 % kalciumkarbonat och 49-45 % magnesiumkarbonat. Kan fås så gott som rent.
2) Krita: Kalciumkarbonat (95-97 %), resten lera och kvarts. Vit skrivkrita för svarta tavlor tillverkas av krita, gips (kalciumsulfat) och något limmande medel.
2) Fälld krita: Ren form av kalciumkarbonat.
Varianter

Magnesiumkarbonat av magnesium istället för kalcium och
• Dolomit (dubbelsalt av kalcium 55-60 %, magnesium 40-45 %) är likartade karbonatstenar.
Bränd kalk, osläckt kalk, kalk, kalkjord, kalciumoxid, E 529
Farmakopénamn: Calx viva, Calx exlincta, Oxidum calcicum, Calcii oxidum, Calcium oxydatum
Engelska namn: Calcium oxide, lime, unslaked lime, quicklime, burnt lime, calx, caustic lime, calcium
• Framställning: Förening av kalcium och syre. Länge förväxlat med magnesiumoxid. Kalciumkarbonat (vit marmor, kalksten, snäckor) bränns vid hög temperatur i ett par dygn varvid koldioxiden avgår. Tillsätter man vatten får man släckt kalk (nedan) - som tar upp koldioxid ur luften och så småningom förvandlas till kalciumkarbonat igen.
• Beskrivning: Vita eller gråvita massor, gryn eller pulver. Pulvret irriterar och kan skada luftvägarna, är starkt etsande på fuktig hud och slemhinnor, särskilt ögon skadas lätt. Tar upp fukt från luften och förvandlas då långsamt till släckt kalk (nedan). Tillsätts pulvret en tredjedel av sin vikt vatten förvandlas det snabbt, under stor värmeutveckling, med stort bubbel, och ibland explosion, till släckt kalk. Vattenlösning (kalkmjölk, kalkvatten) är starkare frätande än släckt kalk.
• Användning: I murbruk, livsmedel, förr i hudvård.

Släckt kalk, kalciumhydrat, kalciumhydroxid, kalciumdihydroxid, alkalikarbonat, E 526
Farmakopénamn: Hydras calcicus, Hydras calcicus crudus, Calcii hydroxidum
Engelska namn: Calcium hydroxide, calcium dihydroxide, hydrate lime, hydrated calcium hydroxide, calcium hydrate, slaked lime; lime water, lye, milk of lime
• Framställning: Förening av kalcium, väte och syre som bildas när bränd kalk (ovan) tillsätts vatten; "släcks".
• Beskrivning: Vitt luktlöst pulver eller kristaller med lutaktig smak. Svårlösligt i vatten (600-800 delar vatten behövs). Vattenlösning (kalkvatten) är starkt alkaliskt, mättad lösning har pH över 12, som Klorin.
• Användning: Enligt grekiske historikern Diodoros årtiondena f. Kr. tvättade = blonderade kelterna håret med släckt kalk. Användningen i kosmetiska produkter är idag strikt begränsad av lagstiftning. Mjukgör vatten, förr till kalkning av sjöar (idag används pulveriserad kalksten). Vattenösningen (kalkvatten) har använts i luktsalt, tandvård (desinfekterande), som sammandragande medel i hudpreparat, för att förtvåla fett till kalciumtvål (såpa) och som pH-reglerare. Det är också med kalkvatten man kalkar väggar, lut av släckt kalk + soda används till lutfisk och släckt kalk + sand + vatten = kalkmurbruk.

Obränd gips, gips, vattenhaltig kalciumsulfat, svavelsyrad kalk, svavelsyrad kalkjord, E 516; handelsblandningar med namn som lättspat, fältspat, Analin, Lenzin
Engelska namn: Calcium sulphate, calcium sulfate, gypsum
• Framställning: Allmän i naturen som gipsavlagringar och alabaster. Består till en tredjedel av bränd kalk (ovan), upp till hälften svaveltrioxid, ca 20 % vatten. Handelsblandningar, t. ex. för grundering av målardukar, kan vara gips med iblandningar.
• Beskrivning: Naturliga formen är ett vitt till gulvitt fint pulver, lösligt i kallt vatten (375-400 delar), sämre i kokande (485 delar).
• Användning: Skolkrita. pH-reglerare. Officinellt i europeiska farmakopén.
Bränd gips, bildhuggargips, studiegips, modellgips, alabestergips, förbansdsgips
Farmakopénamn: Gypsum siccatum, Calcium sulphuricum ustum.
Engelska namn: Gypsum plaster, plaster of Paris, calcium sulfate, dried calcium sulphate, exsiccated calcium sulphate, sulphate of lime
• Framställning: Gips som befriats från vatten genom upphettning (150-190°).
• Beskrivning: Vitt eller lätt gultonat pulver utan lukt och smak. Mindre vattenlösligt än obränd gips och starkt hygroskopiskt; när det rörs ut i vatten upptar det vattnet och återgår sedan snabbt till kristallform.
• Användning: Gipsavgjutningar, gipsförband. Kan förekomma som volym- och slipmedel i tandkräm.

Ersättning
1) Kalciumkarbonat: Många av de kalciumsalter som används som kosttillskott kan ersätta kalciumkarbonat i t. ex. puder, talkpulver och tandpulver. Dessa preparat innehåller ofta också magnesiumkarbonat, så det dolomitpulver som kan köpas i varje hälsokostbutik går alltså utmärkt.
3) Fälld krita: Kaolinlera kan användas som ersättning för fälld krita, i t ex tandvårdspreparat.
Hållbarhet
Hållbara om de förvaras torrt.
Inköp We don't sell, we tell!
1) Kalciumkarbonat: Farmaceutiska kvaliteter på apotek för runt 180 kr per kilo; 190 kr per 300 gram. Dolomitpulver (naturlig blandning med 40 % magnesiumkarbonat) i hälsokostbutiker för runt 70 kr per 400 gram.
2) Krita:   Hos importörer av eteriska oljor för runt 35 kr per 250 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 150 kr per 600 gram.
3) Fälld krita: Farmaceutisk kvalitet på apotek för runt 125 kr per 300 gram.

Förtjockningsmedel
1) Kalciumkarbonat: Används en del i salvor. De flesta lösliga kalciumsalterna (-acetat, -citrat, -glukonat, -klorid, -laktat etc) används som förtjockare i hudpreparat.
Rengöringsmedel
1) Kalciumkarbonat: Som slipande ämne i rengöringspulver och rengöringskräm
Vitt färgämne

1) Kalciumkarbonat: Används mycket i ansiktspuder - det suger upp parfym bra. 
2) Krita: En av oljemåleriets vita jordfärger, använt framför allt till grundering eftersom det blandat i olja inte blir särskilt täckande. Förr vanligt i ansiktspuder. "Fransk krita" (s.k. franskt puder, Craie de Briancon) var egentligen ingen krita utan finmald täljsten från byn Briancon. Det ansågs på 1800-talet som oskadligt och färgäkta men var svårt att få tag på. I hudvård har man övergått från krita till fälld krita.
3) Fälld krita: T. ex. i torkande kroppspuder och ansiktspuder (upp till nära hälften av pudret).
Fördelar: Ökar pudrets häftförmåga, ger persikolen yta, suger upp fett = ger matt yta, tar upp parfym bra. Nackdel: Inte lika lätt att pudra på som risstärkelse.

1) Kalciumkarbonat: I tandkrita och tandkräm som slipmedel (hårdare än t. ex. kaolin och talk); det neutraliserar också munsyrorna. Dolomitpulver kan användas på samma sätt.
3) Fälld krita: I tandkrita.
2) Krita: Kan irritera hud och vara frätande på ögonen.

Mat och dryck
1) Kalciumkarbonat (E 170 kalciumkarbonat) får användas utan mängdbegränsning som färgämne, surhetsreglerande medel och ytbehandlingsmedel i alla livsmedel som får färgas och innehålla tillsatser.
Invärtes bruk
1) Kalciumkarbonat: Det dagliga behovet av grundämnet kalcium är enligt officiella rekommendeationer ca 1.200 mg. Det kan tillföras kroppen i form av salter, varav karbonatet är ett. Detta är dock (bortsett från priset och att det i formen dolomitkalk ger balans med magnesium på ett bekvämt sätt) ingen särskilt bra form av tillskott. Som mest tas 15 % av karbonatets kalk upp, resten återbildas till karbonat och andra salter och försvinner med avföringen. Andra former (laktat, glukonat, glycinat, citrat) tas upp lättare.
Kalciumkarbonat är också det mest alkaliska tillskottet (snabbverkande medel mot sur mage, bl. a. i Novalucol, och användt som motgift vid förgiftnig med syror) och intas lämpligen med någon sur dryck.
2) Krita: Absorberande medel vid diarré, medel mot sur mage.
3) Fälld krita: Medel mot sur mage.
Giftighet
1) Kalciumkarbonat: Ingen känd giftighet. Inte nyttigt i jättedoser; som andra kalciumsalter kan det ge förstoppning. Tar man samtidigt höga doser D-vitamin finns risk för njursvikt. Som alla fina pulver kan det irritera luftvägarna när det inandas. Inga rekommendationer finns omacceptabelt dagligt intag (ADI).
Miljö KRAV-godkänd syra / bas / salt.

 


Litteratur: Se t ex Adrasko (1968), Gentz och Lindgren (1946), Hallström (1986), Hansen & Jensen (1991), Kumlien (1946), Kumlien (1967), Kurlansky (2002), Lindgren (1918), Lodén (2008), Lundegårdh (1971), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nilsson (2008), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Nordström (1940), Olsson (2002), Pharmaca Composita (1896), Pharmacopeia suecica I (1775), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946). Som kosttillskott: Davis (1977), Davis (1978), Mindell (1989), Okholm (1989), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Wilhelmsson (2003). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), Nilsson (2007), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Nätpublikationer: Kemikalieinspektionen: Kalciumkarbonat (2007 11 01). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/kalciumkarbonat.html
Datum: 2018 09 21 - Uppdaterad: 2009 09 17
Cookieinfo
Made with a Mac