 |
       
Fetter Kakaosmör |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Kakaobuske (Theobroma cacao) - se där om trädets och dryckens tidiga historia | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Kakaofett, kakoolja, kaksmör, smör och kakor | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Butyrum cacao, Oleum cacao, Oleum theobromatis, Oleum theobromae, Cacao oleum | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 84649-99-0 / 8002-31-1 | ||||||||||||||||||||
| Theobroma cacao seed butter ["a yellowish white solid material obtained from the roasted seeds of the Cocoa"] | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Cocoa butter, cacao butter, butter of cacao, theobroma oil | ||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Beurre de cacao (franska), burro di cacao (italienska), manteca de cacao (spanska), manteiga de cacau (portugisiska) Nordiska språk Kakaosmør (danska), kakaosmør (norska), kaakovoi (finska) Andra språk Kakaobutter (tyska), maslo kakaowe (polska) |
||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Kokosfett | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Aztekernas kakaodryck var
en jäst, ljummen och pepparkryddad brygd. 1600-talets
europeiska överklass drack den ojäst, varm och
sötad. Det var en rätt flottig
soppa tills holländaren van Heuten 1828 kom på
en metod att pressa ut fettet ur bönorna utan att
smaken försvann ur pulverresterna. I svenskan dyker ordet kakaofett upp 1873 och kakaopulver 1883. Farmakopéerna Kakaofettet blev officinellt i svenska farmakopéns andra upplaga (1779) och stod kvar till och med dess elfte och sista (1946). 1800-talet ut gjorde apoteken fettet själva, 1901 började man köpa det från chokladfabriker. Det fick också följa med in i den nordiska farmakopén 1964. Apoteken har använt det framför allt som konsistensmedel i stolpiller. Officinellt i USA (USP) 1880 och 1898. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Bönorna (med 45-60 % fett) får
sin bruna färg och typiska arom först efter
jäsning (i växtlandet) och rostning (i importlandet).
Därefter blästras skalet bort och bönorna
mals. • Varmpressning: Gröten hälls på tygsäckar, ångas och pressas med värme (60-90°) vilket får ut 50-80 % av fettet. En ytterligare pressning kan följa för att få ut det sista. • Extrahering: Gröten kokas ur med vatten varvid fettet flyter till ytan och kan skummas av. Den vanliga metoden förr. Mjölet kan också extraheras med flyktiga lösningsmedel, t. ex. hexan. • Raffinering: Ibland efter extrahering med kokande vatten, alltid efter varmpressning och extrahering med flyktiga lösningsmedel. Deodoriseras vanligen (lukt tas bort). Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ursprung Bönorna odlas huvudsakligen i Afrika (Elfenbenskusten, Ghana, Nigeria) och exporteras till USA och Europa för behandling. Nederländerna är sedan länge den största exportören av kakaosmör. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
I rumstemperatur så fast att det säljs i
bitar, vid 15° hårt, sprött och torrt. Smälter vid 28-30°,
ibland först vid 35-38°, till en klar vätska, stelnar vid 20-21° varefter temperaturen stiger
hastigt till 27°. Efter uppvärmning till över
36° kan det ta timmar innan det stelnar igen men snabbare
om det ställs i kyl. |
||||||||||||||||||||
| 100 ml väger enligt
litteraturen 97-98 gram. 100 gram = 104-102 ml. Det man får tag på i Sverige idag är lättare: 100 ml väger ca 89 gram. 100 gram = ca 112 ml. |
|||||||||||||||||||||
|
• Olösligt
i vatten och glycerin. |
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade
fettsyror 62-65 % |
|||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Kakaofett kan förekomma
i oljeblandningar i stället för bivax
eller annat vax. • Har genom åren förfalskats och drygats ut med mycket som liknar det i konsistens - talg, stearin, stearinsyra, bivax, valrav, paraffin, kokosfett. |
||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Håller sig bra - hållbarhetstiden brukar anges till 3-5 år - om det förvaras någorlunda svalt (inte över 25°) i mörkt och lufttätt kärl. Tål nog att användas till örtolja men det finns bättre val om man vill ha ett fast fett, t. ex. kokosfett. | ||||||||||||||||||||
|
• Raffinerat (avfärgat, deodoriserat): Hos importörer av
eteriska oljor för runt 60 kr per 100 gram och till ungefär sama pris i hälsokostbutiker som säljer råvaror till kosmetika. På
apotek för runt 510 kr per 500 gram. • Oraffinerat (med färg, lukt och smak kvar): Hos importörer av eteriska oljor för runt 60 kr per 100 gram och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som säljer råvaror till kosmetika. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| Hudvård | Ger en mycket fet känsla
på huden och stannar kvar där; det tar flera
timmar för fettet att absorberas. Hudläkemedel Den feta ytan skyddar mot väder och vind och bevarar fukt. Konsistensmedel Vanlig salvbas och konsistensmedel i krämer, cerat och annat som ska vara fett; ger en mjuk och hal känsla. • Kräm, salva: 5-20 %. • Cerat: 5-10 %. För mycket gör att ceratet känns torrt och lätt bryts. • Läppstift: 0,5 %. Rengöringsmedel Används för att ta bort fett smink, t. ex. teatersmink, och kan ingå i rengöringskrämer. |
||||||||||||||||||||
| Inte så lämpligt för fet hy - de mättade fettsyrorna täpper lätt till och förstorar porerna - men desto bättre för torr och känslig, på torra läppar och uttorkade ställen som armbågar. Gammalt medel mot rynkor. | |||||||||||||||||||||
| Tas upp mycket långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra. En ren bit kakaosmör kan användas, den smälter av hudvärmen. Kakaosmör ihopsmält med sheasmör och parfymerat med eteriska oljor säljs som fasta massagekakor. Ju mer olja man blandar i desto mjukare kaka tills man har en kräm. | |||||||||||||||||||||
| Ja visst, det smälter i badvattnet. | |||||||||||||||||||||
|
Kallrörd tvål • Fördelar: Som andra fasta fetter ger kakaosmör en fast och dryg tvål som löddrar bra och med sora bubblor. Användbar till överfettning när förtvålningen är klar, lämpligen vid en omsmältning efter en månads mognad, och i färdigköpt glycerintvålmassa. • Nackdelar: Löddret blir inte särskilt hållbart. Fastheten är till nackdel i såpa, som man vill ha mjuk. Förtvålningstal Förtvålningstal 137-138 = det krävs 137-138 gram natriumhydroxid för att förtvåla 1 kilo kakaofett (13-14 % av fattets vikt), vilket är rätt lite. Som annat fast fett förtvålas det relativt snabbt så det är bra i en oljeblandning för att förkorta förtvålningstiden, men framför allt används det (runt 15 %) för att ge tvål fasthet. |
|||||||||||||||||||||
| Ett milt fett som de flesta tål. Kan ge pormaskar och kosmetikaakne (pyttesmå utslag i ansiktet), som försvinner när man slutar använda fettet. Den som är känslig för lösningsmedel kan pröva ett pressat smör, den som är känslig för besprutningsmedel kakaosmör från ekologisk odling. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Konsistensgivare i margarin
och många sorters söt mat och dryck inklusive choklad. Vita chokladkakor
innehåller inget kakaopulver över huvud taget
utan är kakaosmör med mjölkpulver, lecitin, socker och vanillin. Kakaopulver tillverkas av pressresterna, pulveriserade och behandlade med alkalier för att bli mer lättlösliga. Minst 35 % måste finnas i chokladkakor enligt EU-regler. Hur mycket fett som lämnas kvar i massan varierar: upp till hälften till fina chokladkakor, minimum 18 % i chokladkakor enligt EU-regler, eller inget till biliga chokladkakor som alltså inte får kallas choklad. En vanlig ersättning för kakaosmör är kokosfett som är billigt och har samma smältande känsla. Inom EU är "choklad" en skyddad beteckning på kakaoprodukter där minst 95 % av fettet är kakaosmör och resten sex namngivna ingredienser. Detta kan inte svenska tillverkare av blockchoklad leva upp till, varför sådana produkter idag går under namn som "Block". |
||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Främsta mediet i stolpiller - tillräckligt hårt för att formas och hanteras men smälter i kroppsvärme. Som många andra fetter och oljor har kakaosmör använts som lindrande medel för luftvägarnas och magens slemhinnor. | ||||||||||||||||||||
|
Giftighet |
Kakaofett innehåller mycket mättat fett men påverkar inte blodfettet på samma sätt som andra fetter med mycket mättade fettsyror. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Lodén (2002), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Nilsson (2007), Nordström (1940), Odhe (1923), Svanberg
(1948), Svenska farmakopén (1901, 1946) • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Nationalencyklopedin (2004 04 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Miller's Homemade Soap Pages: Design your own soap recipes (2007 05 08). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||||||||||||||||||||
