 |
       
Örtoljor Johannesörtsolja |
||
|
|
|||
|
Moderväxt |
Johannesört (Hypericum perforatum) - se där om cäxtförhållanden, skörd, historia | ||
|
Synonymer |
Johannesolja, johannisolja, johannesblomolja, hypericumolja, hyperikonolja, hansolja, hyricsolja, gnidolja, gnidsalva, gliederolja, röd senolja, röd ledolja, tolvmannakraftolja, maskolja | ||
|
Farmakopénamn |
Oleum hyperici | ||
|
Engelska
namn |
Infused hypericum oil | ||
|
Andra
namn |
Nordiska
språk Johannesolie, perikumolie (danska) Andra språk Gliederöl, Johanniskrautöl (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Johannesörtsessens, eng. Hypericum red | ||
|
|
|||
|
Tradition |
Johannesörtsoljans
röda färg var enligt medeltida synsätt
ett självklart tecken på att den var bra på
blödande sår. Många recept finns på
detta gamla universalmedel. Grundreceptet är enkelt
och har sedan ofta byggts ut genom att man tillsatt smak
eller extra röd färg. En fantastisk komposition
från Tyskland på 1600-talet innehåller
bland annat egyptisk mumie, människofett och daggmaskar.
Namnet maskolja kommer dock inte av daggmaskinnehållet,
utan av att johannesörtsoljan tagits invärtes
mot mask. En undersökning av kosmetikamarknaden i USA 1998 visade att johannesörtsolja eller andra extrakt av örten ingick i ca 1 % av produkterna. Tillverkarna hade mycket dålig hum om koncentrationerna i preparaten. Farmakopéerna Johannesolja tillverkades förr av apoteken och fanns med redan i 1700-talets svenska farmakopéer men utgick i femte upplagan 1817. Första upplagans recept 1775 (nedan) var ett enkelt utdrag i olivolja, medan man i början av 1900-talet, då oljan inte längre var officinell men fortfarande tillverkades på apotek, använde också alkohol i utdraget. |
||
|
Framställning |
• Enkelt oljeutdrag:
Färska blommor och eventuellt också örtens
gröna blad dras ut i olja.
Filtreras. Växtmaterialet
kan förnyas efter hand tills oljan är mörkröd.
Frågetecken kan sättas för varma utdragsmetoder,
eftersom hyperforin visat sig vara känsligt för
värme och ljus. Ofta hävdas att solsken krävs
för att dra ut de aktiva ämnena, men gamla
och nya recept både med och utan sol förekommer.
När olja framställs industriellt idag för utvärtes bruk, får krossade blommor
dra i olivolja 6 veckor under inflytande av ljus, varefter
oljan avfuktas och filtreras. • Sammansatt utdrag i olja och alkohol: Förr kombinerade man gärna oljeutdraget med ett vatten- och alkoholutdrag, t. ex. olivolja och brännvin eller rhenvin, som kokades tills blandningen var röd. På svenska apotek i början av 1900-talet värmdes spriten och oljan tills spriten dunstat bort. Därefter rödfärgades extra med alkanna och tillsattes rosmarinessens. En enklare variant av detta är förstås att blanda flera typer av utdrag. Ursprung Johannesörtsolja (enkelt oljeutdrag) importeras från bl. a. Frankrike, Spanien och Tyskland. |
||
|
Beskrivning |
• Enkelt oljeutdrag: Ljust rödbrun
olja med lätt bitter, jordaktig lukt. • Sammansatt utdrag i olja och alkohol delar sig i två skikt och måste skakas ihop före användning. |
||
| Beräkna efter oljan - 100 ml väger i snitt 92 gram.100 gram = ca 109 ml. | |||
| • Rent oljeutdrag kan blandas obehindrat
med fetter, vegetabiliska oljor,
hartsämnen och eteriska
oljor men är olösligt i vatten,
glycerin och alkohol
- om dessa tillsätts separerar blandningen. • Sammansatt utdrag i olja och alkohol delar sig på samma sätt. |
|||
| Innehåll | Den lagstadgade INCI-beteckningen "Hypericum perforatum" på en innehållsförteckning av kosmetika kan betyda vad som helst av johannesört, nämligen |
||
|
|||
|
Enkelt utdrag med olja |
|||
| Varianter | • Johannesörtsinfusion - utdrag med vatten. • Johannesörtstinktur - udrag med alkohol. En kombination av de tre drar ut flest och mest av de ämnen som (hittills) identifierats som verksamma. |
||
|
Oljor som tillretts med soliga metoder sedan ska förvaras i mörker. I mörkt och väl förslutet kärl kan ett rent oljeutdrag gjort med en stabil olja förvaras i rumstemperatur i upp till två år. Undvik majsolja, solrosolja och tistelolja, särskilt till varmt utdrag. Tillsats av E-vitamin minskar risken för härskning. Konserveringsmedel kan behövas i sammansatta utdrag. Den gamla apotekarmetoden var att tillsätta rosmarinessens, idag skyddar standardmixr av parabener både vatten- och oljedelen. |
|||
|
• Växtutdrag: Hos importörer av eteriska oljor för 75-85 kr per 100 ml och i hälsokostbutiker för 75-90 kr per 100 ml. | ||
|
|
|||
|
Hudläkemedel
"Verksammaste sårolja för sammanlimmande av färska sår" kallas johannesörtsoljan i ett svensk botaniskt-medicinskt verk på 1600-talet. Alla beredningar av johannesört är inflammationshämmande och lindrande på sår och hudirritationer. Oljan kan användas till sårbaddning, salva och i omslag på skärsår, skavsår, svårläkta sår, blodfyllda blåsor, blåmärken och hemorrojder. Den lär också vara bra på psoriasis. • Många hudsjukdomar som reagerar positivt på sol kan behandlas framgångsrikt med johannesörtsolja, t. ex. revorm och eksem. Norsk huskur: Johannesörtsolja mot allergi mot nylonstrumpor. • Oljan har använts mycket på solsveda och andra brännskador och ska vara särskilt bra vid skållning. • Lokalt smärtstillande: Omslag uppges lindra smärta av bältros (3 ggr/dag) och mjukar sedan också upp och läker blåsorna (5 gånger/dag). • Oljan har också använts i omslag på hårda tumörer. Inom indisk ayurvedamedicin hävdas att den kan hjälpa vid behandling av hudcancer. |
|||
| Bra för känslig och lättirriterad hud och på infekterade finnar. | |||
| Förr var
johannesörtsolja ett vanligt liniment för giktbrutna
lemmar, nervsmärtor, ryggont och reumatiska smärtor
- "för ledevatten, färska sår och
när någon faller, då är hon rätt
god och hjälper näst Guds hjälp",
sägs i en svensk läkebok på 1600-talet.
Ofta löste man också kamfer
i oljan eller blandade den med kamfersprit.
• Värmande: Massage med varm johannesörtsolja kan vara mycket rogivande; massera eller lägg som omslag på hårda och sammandragna muskler, sendrag, nervinflammationer, ischias och ryggskott - oljan ökar genomblödningen i musklerna så att de värms och slappnar av. • Kylande: Icke uppvärmd olja används också vid sträckningar och på kramp och dragningar och på muskler som känns "för korta", och sägs då kyla och smärtlindra så effektivt att den kan ersätta is om den läggs på inom två dygn. Vid stötskador kyler man snabbt i en halvtimme och lägger på omslag med oljan i två dygn; bytes varannan timme. • Johannesörtsolja används också i lokal massage för mag- och tarmbesvär och vid menstruationsstörningar, t. ex. när blödningarna är oregelbundna eller smärtsamma. |
|||
| Kan användas som värmande badolja, särskilt bra om huden är irriterad. | |||
| Oljan ska inte användas i solsken eftersom den är fotosensibiliserande - kan ge rodnad, inflammation, utslag, missfärgningar. Däremot är den bra att ta på efteråt för att lindra och läka solsveda. | |||
|
|
|||
|
Invärtes
bruk |
Flera johannesörtsextrakt är idag godkända som naturläkemedel mot nedstämdhet (se johannesörtstinktur). Till för några år sedan ansåg man att effekten kom av örtens hypericin (vatten- och alkohollösligt), men det har visat sig att också hyperforin (fettlösligt) deltar i processen, som man inte är klar över. 1700-talsläkaren Haartman använde oljan framför allt mot hosta och annat bröstont och vid magåkommor - ett äldre namn på oljan är maskolja. | ||
|
Giftighet |
Inte giftig vid normal användning men har effekter som återfinns hos både nya och äldre antidepressiva medel, bland annat risk för solkänslighet. Se under tinkturen. | ||
|
|
|||
|
Recept |
|||
| Recept I (varmt) |
• God matolja
- 1 1/2 - 2 kvarter (5-6,5 dl) • Blomsterknoppar som ännu ej fått slå ut - 12 lod (180 gram) • Rött vin - 1 kvarter (3,25 dl) • Socker - 4 lod (60 gram) • Terpentinolja - 1/2 à 1 lod (7,5-15 gram) • Saffran - 1 kvintin (3,7 gram) Blomsterknopparna krossas mellan gråsetnar, lägges i glasburk och stöpes 24 eller 48 timmar med vin och saffran. Sedan dessa blivit väl utpressade, blandas därtill socker, terpentinolja och olja, och när detta stått och blivit digererat i solen eller kokande vatten (vattenbad), till dess mesta fuktigheten av vinet bortdunstat; förvaras den i kallt rum, att den ej må härskna, då den till invärtes bruk är mer skadlig än nyttig. (Källa: Haartman 1765) Anm. Saffran och socker troligen som smakmedel, då Haartman använder oljan invärtes. Gamla mått. |
||
| Recept II
(svalt) |
• Olivolja
- 2 viktdelar • Färska blommor av johannesört - 1 viktdel Får dra i slutet glaskärl i några dagar tills oljan blir röd. Silas. (Källa: Svenska farmakopén 1775) |
||
| Recept III
(varmt) |
• Bomolja
(billig olivolja) • Blommor av johannesört Johannisolja "fås om blommorna i täppt käril och vanlig kakelugnsvärme någon tid förvaras i bomolja". (Källa: Bergmark 1981, Ohlmarks 1984 efter Quensel 1803) |
||
| Recept IV
(soligt) |
• Olivolja
eller solrosolja - 25 ml
• Blommor eller blommor och blad av johannesört, inga frukter - 50 gram Först krossas växtdelarna i 1 tsk av oljan och därefter hälls resten av oljan på. Får stå i solen två veckor. Omskaka ofta. Häll av den tunna vätskan som bildats på ytan. Förvara sedan mörkt. (Källa: Thomson 1980) |
||
| Recept V
(soligt) |
• Olja,
t. ex. olivolja, mandelolja,
solrosolja - 5 dl
• Färska johannesörtsblommor - 300 gram Blommorna kan plockas direkt i glasburk. Använd bara blommorna, men det gör inget om lite foderblad kommer med. Häll olja över, inte ända upp utan till 4/5 eftersom den kan börja jäsa, och sätt på lock. Ställ i soligt fönster eller på solig och varm plats utomhus. Den flitige flyttar burken vartefter solen rör sig. Vänd burken upp och ner när du går förbi den. Öppna ibland och släpp ut gaser som bildas. Sila efter 5-6 veckor; det kan ta ett par dagar. Låt inte bottensatsen följa med; den innehåller vatten. Spädes lämpligen vid användningen, t. ex. 1 del johannesolja till 9 delar solrosolja eller mandelolja. (Källa: Schöneck 1983) |
||
| Recept VI
(soligt) |
• Olivolja
- 5 dl • Färska blommor och knoppar av johannesört, krossade - 25 gram Fylls på genomskinlig flaska - se till att växtdelarna täcks helt av oljan - och får stå soligt 5 dagar. Därefter sätts lock på och det hela får stå ytterligare 5 veckor. (Källa: Laux 1984) |
||
| Recept VII
(kokt) |
• Olivolja
• Blommor av johannesört, inga frukter Kokas tillsammans. (Källa: Nielsen 1991) |
||
| Recept VIII
(mörkt) |
• Olivolja
- 1 del • Blommande grenspetar av johannesört - 1 del Växtdelarna mals i en kvarn och blandas genast med oljan. Får stå mörkt i rumstemperatur två veckor; omskakas dagligen. Silas genom pressduk. (Källa: Juneby 1999) |
||
| Recept IX
(soligt) |
• Olivolja
- ca 1 dl • Färska blommor eller blommor och blad av johannesört - 5 gram Krossa blommorna i 1 msk av oljan, fyll sedan på 3-4 gånger så mycket olivolja och blanda väl. Låt stå på varmt ställe i ett klart glaskärl utan lock i 3-5 dagar. Detta är för att växtdelarna ska jäsa lite. Därefter sätts lock på och kärlet får stå i solen ytterligare 3-6 veckor. Oljan ska bli ljusröd. Pressa genom tyg och häll av eventuellt vatten. (Källa: Sign. Bäckan 1999) |
||
| Recept X
(varmt) |
• Vitt
vin - 5 dl • Olivolja - 1 dl • Färska blomtoppar av johannesört - 500 gram Blanda och låt stå i tre dagar. Värm sedan tills vinet dunstat bort. Sila genom linnetyg. Häll på småflaskor. Droppas på kompress som läggs på brännskador. (Källa: Zittlau 1999) |
||
| Recept XI
(soligt) |
• Olivolja
- 5 dl • Färska, stötta blommor av johannesört - 125 gram Blanda i ofärgad glasflaska, förslut och ställ i fönsterkarm. Skaka om ordentligt dagligen. När oljan blivit klarröd efter ca sex veckor silas genom linnetyg, pressas väl och hälls på småflaskor. Lämplig för behandling av reumatiska sjukdomar och på öppna som slutna idrottsskador. Förvaras mörkt. (Källa: Zittlau 1999) |
||
| Recept XII
(soligt) |
• Olivolja
- 5 dl • Färska, stötta blommor av johannesört - 125 gram Låt jäsa i ofärgad, öppen flaska i upp till fem dagar; rör om då och då. Slut sedan till och låt stå i direkt solljus tills oljan är lysande röd (ungefär sex veckor). Sila genom linne. (Källa: Zittlau 1999 efter Mannfried Pahlow, "den välkände apotekaren") |
||
| Recept XIII
(svalt) |
• Olivolja
- så det täcker • Färska blad och blommor av johannesört - 5 gram Lägg växtdelarna i en glasburk och fyll på med olja. Skruva på locket och låt stå 6-7 veckor. Skaka om ofta. Oljan kommer att bli röd. Sila den genom en silduk. Om det bildats ett vattenskikt ovanpå oljan när den stått ett tag så häll av det. (Källa: Shealy 2000) |
||
| Recept XIV
(soligt) |
• Olja,
t. ex. solrosolja - så
det täcker • Färska blommor av johannesört - 5 gram Stöt blommorna och lite av oljan i en mortel och häll sedan över allt i glasburk och täck med mer olja. Skaka om väl och häll på ytterligare 2,5 cm olja. Ställ utomhus i direkt solljus 20 dagar. Oljan blir röd när den är färdig. (Källa: Shealy 2000) |
||
| Recept XV (svalt) |
• Kallpressad olja,
t. ex. olivolja - så
det täcker • Blommor av johannesört Krossa blommorna lite och lägg i glasburk. Täck med olja. Alla blommorna ska täckas helt, annars kan blommorna börja mögla. Sätt på lock och låt stå ljust men inte för varmt i tre veckor. Skaka försiktigt varje dag och pilla ner blommor om det behövs. Sila genom kaffefilter av nylon. Oljan blir röd. Förvara mörkt eller i mörk flaska. (Källa: Tidskrift för Hälsa 8:2009) |
||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Bruhn och Eneroth (2000), Culpeper
(1976), Färnlöf och Tunón (2001), Hartmann (1967), Juneby (1977, 1999), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné (1971),
Pharmacopoea Svecica (1775), Schöneck (1983), Stodola
och Volák (2000), Wicklund (1998), Zittlau (1999). • Artiklar: Monice Zondlo Fiume: Final report on the safety assessment of Hypericum perforatum extract and Hypericum perforatum oil (International Journal of Toxicology, 20(Suppl.2): 31-39, 2000). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||
