|
Vaxer Japanvax |
|||
|
|
|||
|
Moderväxt
|
Sumak (Rhus vernicifera, Rhus succedana, Rhus silvestris) | ||
|
Synonymer
|
Japanvax, japanskt vax, japanskt fettvax, japantalg, vegetabiliskt vax | ||
|
Farmakopénamn
|
Cera Japonica | ||
| CAS-nummer | • 8001-39-6 • 103798-70-5 |
||
| • Rhus succedanea fruit cera ["a wax obtained from the mesocarp of the fruit"] • Rhus verniciflua peel cera ["a wax obtained from the peel of the fruit"] |
|||
|
Engelska
namn
|
Japan wax, insect white wax of China | ||
|
Andra
namn
|
Romanska språk
Cire du Japon (franska) Andra språk Japanwachs (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk
|
Cetylalkohol - även kallat fettvax | ||
|
|
|||
| Tradition | Under sin resa i Japan på 1770-talet gjorde Linné-lärjungen Thunberg anteckningar om både hartsen (lacket) och fettet (vaxet) från sumakträdet. Av fettet gjorde man armstjocka ljus: | ||
|
|||
| Kanske för att de
rann och luktade härsket...? I Japan har fettet förutom
till ljus använts särskilt som polermedel för
trä - gränsen mellan fett, vax och lack är
här vag. På 1800-talet började det exporteras
i rätt stor skala till Europa (1880-1881 187 ton)
där det blev det en ersättning för det
dyrare bivaxet, i England framför
allt i vaxtändstickor. Farmakopérna Har troligen inte varit officinellt i Sverige. |
|||
|
Framställning
|
Frukterna
(med 25-65 % fett) krossas.
Varmpressning: Den äldre metoden där fruktköttet kokas ur och pressas. Pressresterna innehåller fortfarande lite fett som pressas ut genom att lite olja tillsätts i massan. Extrahering: Fruktköttet extraheras med flyktiga lösningsmedel, i början av 1900-talet t. ex. med eter eller kolsvavla. Raffinering: Fettet bleks, förr i solen, smälts om och renas. Ursprung Tillverkas i Japan och Kina (Shanghai, Hongkong, Singapore). |
||
|
Beskrivning
|
Talgartat fett, genomskinligt
och glansigt. Thunberg beskriver det som en olja som blir
stel som talg i kyla. Vattenutspätt blir ogenomskinligt,
vitt och sprött. Oraffinerat: Blågrått. Blekt: Ljusgult och med tiden mörkgult till rödbrunt med en ljus pulvrig beläggning. Hartsartad eller härsket talglik lukt och smak. Mjuknar vid handvärme och smälter vid 40-54°. Kring förra sekelskiftet och på 1930-talet sålt i stora block eller runda kakor, ett par cm tjocka och ca 10 cm i diameter. |
||
| Olösligt i
vatten (men emulgerar lätt
med det) och glycerin. Lättlösligt i kokande alkohol. Smält kan det blandas med hartser, eteriska oljor, vegetabiliska oljor (ger efter omsmältning med ricinolja en genomskinlig massa), och fetter (blandar sig bättre med kakaosmör än bivax och valrav). |
|||
|
Innehåll
|
Huvudinnehållet är estrar av glycerin och fettsyror. Fettsyrornas fördelning: |
||
|
Ersättning
|
Kan användas som och ersätta bivax. | ||
| Hållbarhet | Hållbart enligt 1900-talskällor, men Thunberg på 1700-talet berättar hur lätt det härsknade. Ljus gjorda av Japanvax var vita eller gula när de var nya men härsknade snart och blev gulaktiga; de på vaxsumak bruna. | ||
|
Kanske i färgaffärer. | ||
|
|
|||
|
Absorberas
inte av huden utan lägger sig på dess yta
med en fet och vaxig känsla. Täpper
inte till porerna som paraffin. Tål värme; smälts i vattenbad tillsammans
med olja och fett.
Hudläkemedel Skyddar mot väder och vind, avvisar kyla och vatten, bevarar värme och fukt. Lugnar irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet, mjukar upp torr och narig. Förtjockningsmedel Ger tjockhet och stadga till kräm, salva, etc. I cerat ger det också glans och hindrar stiftet från att börja "svettas". Uppges i mitten av 1900-talet kunna förekomma med upp till 50 % i kosmetika och hygieniska produkter. |
|||
| I små mängder i hårvårdspreparat , t. ex. med ricinonlja för att ge glans och en skyddande hinna. | |||
| Fast tvål | Kan förtvålas. | ||
|
|
|||
|
Giftighet
|
Inte akut giftigt vid förtäring. | ||
|
|
|||
|
Litteratur:
Se t ex Jönsson (1910), Jönsson och Simmons
(1935), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Svanberg (1948), Svenska farmakopén
VIII (1901), Thunberg (1980).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 09 16). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||