 |
       
Isolerade och syntetiska doftämnen Aldehyder |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Parfymens framtid ligger i vetenskapens hand. (Ernest Beaux, skapare av Chanel No 5) |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Aldehydes | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Aldéhydes (franska) Andra språk Aldehyden (tyska) |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Acetaldehyd - kallas ofta bara alsehyd | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Aldehyderna
upptäcktes 1821 och fick sitt namn som en sammandragning av alcohol dehydrogenatus. 1835 var man klar över sammansättningen
och på 1880-talet isolerades de första ur eteriska
oljor. Som doftämnen i parfym slog de igenom på
bred front med Chanel No 5 som kom 1921. Myten
om denna parfym säger att den
höga halten persikoaldehyd (1 % av doftämnena)
var ett rent misstag: någon tog fel på decimalerna
och satte till tio gånger för mycket. Benämningar Ges namn på -al. Ordet aldehyd (i svenskan sedan 1856) är en sammandragning av alcohol dehydrogenatus = väteberövad alkohol; av att aldehyder bildas när alkoholer oxideras (syre upptas, väte avges). Många gamla "nummeraldehyder" - C14 persikoaldehyd, C16 smultronaldehyd, C18 kokosaldehyd - visade sig snart vara något annat än aldehyder, men namnen är inarbetade och används fortfarande. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning | • Källor:
Aldehyder finns särskilt i citrusdoftande eteriska
oljor. • Tillverkning: Aldehyder bildas när primära alkoholer oxideras (syre upptas, väte avges) elleromvänt när estrar reduceras (väte upptas, syre avges). Processen kan avbrytas eller fortsättas: |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Färglösa vätskor med varierande doft. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Lättare än vatten, d.v.s. 100 ml väger under 100 gram. | |||||||||||||||||||||||||||||||
| • Vanligen
lättlösliga i alkohol. • Olösliga i glycerin och så gott som olösliga i vatten. pH och inkompatibiliteter • Tål i allmänhet alkalier dåligt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Varianter |
Nedan några vanliga och/eller kända aldehyder. En del är samtidigt fenoler (fenolaldehyder) eller terpener (terpenaldehyder). | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
Acetaldehyd |
Andra namn:
Etylaldehyd, aldehyd, etanal. Engelska namn: Acetaldehyde,
acetic aldehyde, acetyl aldehyde, ethyl aldehyde, ethanal.
CAS-nummer 75-07-0. En av de allra först isolerade aldehyderna, 1835 i fördropparna till vanlig alkohol. Gavs då namnet aldehyd, kort och gott. Klar färglös vätska med lätt rutten fruktdoft. Ovanligt nog vattenlöslig. Används inte i parfym. Hälsovådlig. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Anisaldehyd | Terpenaldehyd (monoterpen och aldehyd). | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Bensaldehyd | Naturligt förekommande aldehyd. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Citral | Terpenaldehyd (monoterpen och aldehyd). | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Citronellal | Terpenaldehyd (monoterpen och aldehyd). | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Cyklamenaldehyd | Engelska namn: Cyclamen aldehyde, phenyl
propyl aldehyde, hydrocinnamic aldehyde, hydrocinnamaldehyde,
benzene propanal, 4-isopropyl-alpha-methyl. CAS-nummer
103-95-7. Klar, färglös till ljusgul vätska med mättad grön doft, använd i friska och fruktiga dofter där den kan utgöra upp till 8 % av doftämnena. Upp till 1,5 % cyklamenalkohol (hudirriterande) godkänns som orenhet. Finns inte naturligt. Hudirriterande, miljöskadlig. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Dekylaldehyd | Andra namn: Aldehyd C10, dekanal. Engelska
namn: Aldehyde C-10, decanal, N-decanal, decyl aldehyde,
decyclic aldehyde, capric aldehyde, caprinic aldehyde.
CAS-nummer 112-31-2. I apelsinolja. Klar, färglös till ljusgul vätska med söt och blommig doft av apelsinskal. Använd i fruktiga och blommiga dofter i låg dos, inte mer än 1 % av doftämnena. Populär i 20-30-talens blomparfymer, t. ex. Chanel No 5 (Chanel 1921) och Arpège (Lanvin 1927). Hudirriterande. Miljöskadlig. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Formaldehyd | Den enklaste aldehyden, säger kemisten. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Gurkaldehyd |
Andra namn: Violbladsaldehyd, nonadienal, (E,Z)-2,6-nonadien-1-al. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Heliotropin | Det som luktar vanilj i vanilj. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Hydroxi-metylpentyl- cyklohexen-karboxaldehyd |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
| Kanelaldehyd | Fenolaldehyd (fenol och aldehyd). | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokosaldehyd | Aldehyd C18 som visade sig vara en lakton - se samlingssidan om isolat. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Kumminaldehyd | Engelska namn: Cumin aldehyde, cuminaldehyde,
cuminic aldehyde, cuminal, para-isopropyl benzaldehyde.
CAS-nummer: 122-03-2. Färglös till ljusgul vätska som ger örtig kummindoft i kumminolja (30 %) och i små mängder i t. ex. myrraolja. Mycket stark; 0,5 % av doftämnena i en doftblandning kan vara mer än nog. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Lilial | Derivat av kanelaldehyd. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Lyral |
Engelska namn: HICC, Hydroxymethyl-pentylcyclo-hexenecarboxaldehyde,
4-(4-hydroxy-4-methylpentyl)-3-cyclohexene-1-carboxaldehyde.
Lyral är ett varunamn. INCI-namn: Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde.
CAS-nummer 31906-04-4. |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Metaldehyd | Andra namn:
Torrsprit, metatabletter. Vitt kristallpulver med god lukt, olösligt i vatten. Använt sedan 1920-talet som bränsle men sedan barn förgiftats (en tablett på 4 gram dödar en vuxen) började man tillsätta ett illasmakande ämne. Idag snigelutrotningsmedel. Förbjudet i kosmetika (nr 223 på EU:s förbudslista). |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Oktanal | Annat namn: Aldehyd C 8. Engelska namn:
Aldehyde C-8, octanal, capryl aldehyde, caprylic aldehyde,
octyl aldehyde, octanaldehyde. CAS-nummer 124-13-0. Färglös till ljusgul vätska med fet citrusdoft, bl. a. i apelsinolja och andra citrusoljor. Används i fruktiga och blommiga dofter i mycket små mängder, inte mer än 0,5 % av doftämnena. Bl. a. i Joy (Patou 1935). Hudirriterande. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Persikoaldehyd | Aldehyd C14 som visade sig vara en lakton - se under isolat. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Saffranal | Engelska namn: Safranal, 2,2,6-trimethyl-1,3-cyclohexadien-1-carboxaldehyde.
CAS-nummer 116-26-7. Bildas genom spjälkning av smakämnen när saffran torkas; standarder finns för halten. Ren saffranal är en gul vätska med kamferartad kryddsmak och metallisk kryddoft, löslig i alkohol (kan dras ut i saffranstinktur). Används i alla slags dofter i mycket små mängder, upp till 0,5 % av doftämnena och inte mer än 0,005 % i färdiga produkter som kommer i kontakt med huden, p.g.a. risk för överkänslighetsreaktioner. Oerhört doftstark; man varnas för att lukta på den outspädd. |
||||||||||||||||||||||||||||||
| Salicaldehyd | Naturlig aldehyd. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Smultronaldehyd | Aldehyd C16 som visade sig vara en ester. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Vanillin | Fenolaldehyd (fenol och aldehyd). | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Aldehyder förvaras som eteriska oljor - mörkt, svalt, i väl tillslutet kärl. De som ger doft är sällan hållbara; de tappar lukt särskilt i kontakt med syre (oxideras) och förvandlas så småningom till helt luktlösa organisaka syror. Inte heller håller de sig bra i alkalisk miljö. Ett vanligt trick är att göra om dem till formen acetaler som har samma doft men är hållbarare. | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
Inget man hittar i svenska butiker. Aldehyder hör till de dyrare doftämnena men inte ens de dyra kostar några förmögenheter - branschpriserna på nätet för många av nummeraldehyderna är en tusenlapp eller två per kilo. | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning
Aldehyders grundton har av någon beskrivits som "varmt strykjärn på fuktigt tyg". Outspädda luktar de ofta rent illa, stickande och härsket. I stark utspädning kan de variera från grönt kryddigt över citrus till blomma, ofta lite vaxiga och feta. Flyktighet Vanligen toppnoter. Användning Använda i parfym sedan 1900-talets början. Aldehydparfymer utgör en egen doftfamilj bland de amerikanska parfymfamiljerna. |
|||||||||||||||||||||||||||||||
| • Rumsparfym: Lugnande men kan också pigga upp samtidigt. • För luftvägarna: Aldehyderna är ofta starkt bakteriedödande och också virushämmande, användbara vid förkylning. Anses också stärka immunsystemet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rengöringsmedel
Som aktivt ämne i hudvård möjligen för sin bakteriedödande och inflammationshämmande effekt (sällan). |
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Ibland lokalt smärtstillande. | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
Aldehyder tål alkalier dåligt
och är alltså rätt värdelösa
i tvålparfym. |
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Aldehyder är den mest hudirriterande gruppen doftämnen och den som ger flest allergiska reaktioner. | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Lukt- och smakämnen i mat och dryck. En del har använts som konserveringsmedel. | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Sänker blodtrycket. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Giftighet | I allmänhet är aldehyderna giftigare isolerade än när de förekommer i sitt naturliga sammanhang, även när mängden är densamma. Motsatsen förekommer också, d.v.s. äkta vara har giftverkan men inte syntetisk. | ||||||||||||||||||||||||||||||
| Lagstiftning | Se anmärkningar vid de enskilda aldehyderna. | ||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Gattefossé (1993), Johansson (1996),
Kruskopf (1959), Leung (1980), Lindgren (1918), Meyer
(1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Naves (1947),
Nobelius (1960), Poucher och Howard (1974), Reynolds
(1996), Thompson (1928), Winter (1994). Vetenskapliga
kommitténs undersökning av doftämnesallergi
i Europa: SCCNFP/0017/98 (1999). • Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). Good Scents Co. (2006 08 15). Miljöministeriet, Miljöstyrelsen (2007:86): Kortlaegning og sundhetsmaessig vurdering af kemiske stoffer i deodoranter (2008 04 29). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||
