 |
       
Eteriska oljor Isolerade och syntetiska
doftämnen |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Doftämnen, aromämnen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Aromatics | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition |
På 1930-talet
bestod parfymer till ca 85 % av eteriska oljor och kanske
15 % isolerade eller konstgjorda ämnen. Idag är
siffrorna omkastade, om ens så mycket som 15 % eteriska
oljor kan hittas i en parfym. Upptäckter och uppfinningar Det första ämne som isolerades ur en medicinalväxt var alkaloiden morfin ur opiumvallmo 1803, vilket blev början på en entusiastisk och framgångsrik jakt på rensubstanser. Det första doftämnet "gjort med konst" var nitrobensen (syntetisk bensaldehyd), framställt första gången 1833 och sedan mycket använt för att ge bittermandellukt i tvål. 1830- och 40-talen såg rader av framför allt estrar isolerade ur eteriska oljor. På världsutställningen i Kristallpalatset i London 1851 demonstrerades syntetiska luktämnen för första gången för en större publik. Mottagandet blev entusiastiskt både bland fabrikörer och allmänhet. Doftande Nobe I början av 1900-talet kunde man isolera ämnen ur eteriska oljor och användas dem i parfym och omkring 1910 lanserade en ttjeckisk firma den första terpenfria oljan (: se Innehåll i eter). frysk firma Omkring 1910 när isolerade kemiska ämnen ur eteriska or började användas av parfymindustrin lanserade en tjeckisk firma också de första terpenfria oljorna. Se Innehåll i eteriska oljor. 1910 fick Otto Wallach Nobelpriset i kemi för sitt arbete om eteriska oljor och möjligheterna att skapa syntetiska luktämnen ur dem, framför allt terpener och olika arter av kamfer. Två år senare gick samma pris till Victor Grignard och Paul Sabatier för liknande arbete. Detta var inte för att Vetenskapsakademien var särskilt intresserad av parfym utan för att arbetena med de nya ämnena sågs som kliv framåt för den organiska kemin. Och det var de - under några årtionden fullkomligt öste den kemiska industrin ut nya moderna material och en del av dem kom också parfymindustrin till godo. 1900-talets parfymeri (mer parfymhistoria) Til en början användes doftämnena för att kopiera dofter som redan fanns - blomdofter, nyslaget hö - men snart började det experimenteras med s.k. fantasidofter som inte försökte efterlikna något annat. Den första som nådde massmarknaden var Chanel No 5, skapad 1921 med "persikoaldehyd" som toppnot. Den riktigt stora boomen för isolat, halvsyntetika och syntetika kom på 1960-talet. Ämnena behövdes inte bara i parfym utan ännu mer i rengöringsmedel och andra hushållsprodukter, i färdigmat och som råvara för t. ex. syntetiska vitaminer. Idag har enskilda kemikalier nästan helt ersatt destillerade och extraherade växtutdrag. Runt 8.000 aromatiska ämnen lär finnas och ett par tusen av dem kan användas för att ge doft. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Framställning |
•
Källor: Växters kemiska innehåll kan
variera avsevärt beroende på växtplats,
årstid, klimat, etc. Växtvarieteter med hög
halt av eftertraktade ämnen odlas särskilt.
Timjan, basilika och lavendel finns t. ex. i flera kemotyper
som ger helt olika timjanolja
, basilikaolja och lavendelolja.
Oljorna kan bestå av något tiotal till hundratals
olika ämnen med varierande flyktighet som avgår
vid olika temperaturer och tidpunkter vid destilleringen.
Fraktionerna tas tillvara och destilleras om tills man
har den önskade renheten. • Tillverkning: Av isolerade ämnen kan nya tillverkas (halvsyntetisk tillverkning). De kan också göras helt på kemisk väg, d.v.s. utgångsämnet har aldrig varit i närheten av en växt utan tillverkats av petroleum- eller stenkolstjäreprodukter (syntetisk tillverkning). Resultatet är kemiskt identiskt, därav benämningen "naturidentisk". Det vanligaste är att låta ämnen oxideras (uppta syre, avge väte) eller reduceras (uppta väte, avge syre). Oxidation När en terpen oxideras, omvandlas den till alkohol som luktar annorlunda. Alkoholen kan oxideras till aldehyd med ytterligare annan lukt, eller till keton med ny lukt och långt bättre hållbarhet. Om en organisk syra tillsätts under processen kan alkoholen istället förestras till ester - nästan alltid välluktande. Blir oxidationen riktigt kraftig får man en organisk syra utan lukt men kanske med andra önskvärda egenskaper. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Flytande vätskor, vanligen sirapstjocka,
eller torra pulver eller kristaller. Optisk aktivitet Ämnen med olika optisk aktivitet är kemiskt likadana men bryter ljuset på olika sätt. Med optisk aktivitet följer egenskaper som hållbarhet, nyttighet för den mänskliga kroppen etc. Isolerade och syntetiska doftämnen finsorteras i ända upp till tio grupper, men vanligen tre: • Högervridande, D (dexter), (+): Endast ämnen av naturligt ursprung. • Vänstervridande, L (laevo , (-): Naturliga eller framställda, med bibehållen optisk aktivitet. • Racemform, DL (dexter laevo), (±): Endast framställda ämnen, som blir en blandning av de andra två och saknar optisk aktivitet. Se t. ex. kamfer och mentol. Kirlianfotografier En helt annan sak är de energifält som framträder då föremål fotograferas under tillförsel av elektricitet, s.k. Kirlianfotografering. I motsats till växtdelar, som har en färgrik aura tills de vissnat, och eteriska oljor som uppvisar hela spektrat av färger, saknar syntetiska doftämnen helt sådana fält. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • De flesta doftämnen är lösliga i alkohol, en förutsättning för användningen i dagens alkoholbaserade parfymer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Varianter | Nedan ett tiotal stora grupper av isolerade / syntetiska ämnen som används i parfymeri, kosmetik och hudvård. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aldehyder (eng. aldehydes) |
Namn på
-al. Unkna lukter, goda först i utspädning; viktiga i modernt parfymeri. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Alkoholer (eng. alcohols) |
Namn på -ol. Stor grupp; uppiggande eller lugnande dofter, ofta hudvårdande. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Estrar
(eng. esters) |
Namn på
-at. Många, många fruktdofter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Etrar (eng. ethers) |
Varierande namn eftersom ämnena också
hör till andra grupper. Liten men viktig grupp ämnen som bildas genom att alkoholer får reagera med varandra i närvaro av syra. Mest som lösningsmedel. Lugnande, kramplösande, bedövande, slemlösande, ofta hudirriterande. Exempel: Elemicin - mest typiskt i muskotolja. Eukalyptol, 1,8-cineol. Metyleugenol och isometyleugenol - derivat av eugenol. Metylkavikol, iso-anetol, estragol - en fenol i t. ex. basilika och dragon. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fenoler |
Namn på
-ol. Stimulerande, bakteriedödande, ofta hudirriterande och giftiga. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ketoner |
Namn på
-on. Friska eller söta bakteriedödare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Laktoner |
Namn på -on, -in. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nitroföreningar |
Varierande namnslut eftersom ämnen också
hör till andra grupper. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Organiska
syror (eng. organic acids) |
Namn
på -syra. Viktigare är syrorna själva är deras många estrar och salter. Några doftande exempel: Bensoesyra Boswelliasyra Kaffesyra Kanelsyra (Acidum cinnamylicum). Engelskt namn: Cinnamic acid. Ur många hartser och deras eteriska oljor, som perubalsam och tolubalsam, och oxiderad ur kanelaldehyd. Helt ren kanelsyra är doft- och färglösa kristaller; svårlösliga i kallt vatten men lösliga i varmt vatten och i alkohol. Antiseptisk, konserverande, doftfixerande. Myristinsyra |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxider (eng. oxides) |
Varierande namnslut eftersom ämnena
också hör till andra grupper. Några få. Matsmältningsbefrämjande, uppiggande, slemlösande; kan irritera slemhinnor. Eukalyptol |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Terpener (eng. terpenes) |
Namn på -en. Många, tidigt upptäckta. Ofta verksamma mot bakterier och virus. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
Parfymörer betraktar inte isolat och syntetika som ersättningar för eteriska oljor. De är själva byggstenarna i parfymkompositionen, med oändligt större möjligheter än enbart naturmaterial. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Förvaras som eteriska oljor - mörkt, svalt och i väl tillslutet kärl - men är generellt sett mycket enklare att hålla i lager än eteriska oljor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Renframställda kemikalier är inget
man direkt snubblar över i svenska butiker. De köps
av företag och av ett gott skäl: de är
billiga. • På kort sikt: Inköpspriset är generellt bara en bråkdel av eteriska oljors. Syntetisk orangeblom, neroli och ros lär kosta mindre än 1 % av orangeblom absolut, neroli och rosenolja. • På lång sikt: Isolat tar mindre plats, kan förvaras med mindre hänsyn till temperatur och annat i lokalerna, ger mindre svinn eftersom innehållet är standardiserat och håller sig längre, och kräver inte lika dyrt utbildad personal vare sig på inköpsavdelningen eller lagret. • Det eventuella priset för hälsa och miljö betalas senare av någon annan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Parfym | Användning De många isolerade och syntetiska doftämnena gör parfymtillverkningen enklare och billigare, men helt utan eteriska oljor går det inte. Essensernas främsta uppgift idag är att runda av kemikalierna, som ensamma blir lite råa och kantiga. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En del
isolerade och syntetiska doftämnen används
i hudvård, särskilt som bakteriedödare. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Friskt luktande doftämnen ingår i tandkrämer och munvatten. Det var ett av de första användningsområdena, eftersom många av de tidiga ämnena var friska, skarpa och bakteriedödande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fast tvål | Tvål hör till de kosmetiska medel som parfymeras kraftigast - upp till 1,5 % av tvålvikten. Isolerade ämnen är lättare och framför allt billigare att hantera än eteriska oljor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aldehyder
och fenoler irriterar mest.
Isolerade ämnen, äkta eller syntetiska, tåls i allmänhet sämre än när samma ämnen förekommer i sitt sammanhang i en eterisk olja eller annat växtutdrag. Man kan alltså mycket väl tåla en större mängd av ett ämne när det finns i en eterisk olja, men reagera på en mindre mängd som har isolerats. Parfymbranschen har länge hävdat att det finns en effekt som kallas "quenching", att olika doftämnen kan upphäva eller mildra varandras irriterande effekter. Se om detta under hudreaktioner. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Många, många isolerade ämnen används som lukt- och smakämnen i mat och dryck. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Många av dessa kemikalier är läkemedel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Giftighet |
Doftämnen är i allmänhet giftigare isolerade än när de förekommer i sitt naturliga sammanhang. Motsatsen förekommer också, d.v.s. äkta vara har giftverkan men inte syntetisk. Syntetisk mentol uppges t. ex. vara mindre toxiskt än äkta. Mycket är okänt därför att det är svårt att få information om hur ämnena används. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljö | Tillverkare av kosmetika och hygienprodukter får ofta veta mycket lite om doftämnens miljöfarlighet, utom möjligen att de är brandfarliga, och frågar kanske inte heller. Doftämnena i sig utgör sällan någon fara. Flera isolerade doftämnen som är giftiga för människor är så gott som helt nedbrytbara och oskadliga för naturen. Farorna är långsiktigare och kommer av rester, dels från tillverkningen, dels från det som konsumenterna släpper ut i avloppen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Eteriska oljor A-Ö | • Framställning: Destillering
och pressning - Extrahering
• Användning: Köp - Förvaring - Användningsområden - Historia • Egenskaper: Beskrivning - Innehåll • Dofter: Doftgrupper - Doftblandning - Essenskopior • Risker: Giftighet - Hudreaktioner |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Litteratur:
Se t. ex. Aftel (2003), Bolin och Gustaver (1960), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Johansson
(1996), Kruskopf (1959), Leung (1980), Lindgren (1918), Lodén (2008), Meyer (1952), Naves (1947), Nobelius (1960), Poucher
och Howard (1974), Reynolds (1996), Thompson (1928), Winter
(1994). • Nätpublikationer: Good Scents Co. (2006 08 15). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
