|
Örtoljor Ingefäraolja |
||
|
|
||
|
Moderväxt |
Ingefära (Zingiber officinalis) | |
|
Engelska
namn |
Infused ginger oil | |
|
Förväxlingsrisk |
Ingefäraessens - eterisk olja | |
|
|
||
|
Tradition |
Ingefäraolja används mycket i Japan, där man övertagit bruket av den pressade saften från kinesisk medicin. | |
|
Framställning |
Här förfar man inte på
det vanliga sättet genom att lägga växtdelarna
i olja utan pressar ut saften ur färsk rot och
blandar den med oljan. Att försätta olja med
ingefäraessens ger
inte samma resultat. |
|
|
Beskrivning |
Friskt doftande olja. | |
| Beräkna efter den använda oljan - 100 ml väger runt 92 gram. 100 gram = ca 109 ml. | ||
| Kan blandas obehindrat
med andra oljor, hartsämnen
och eteriska oljor. Olöslig i vatten, glycerin och alkohol; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning. |
||
|
Innehåll |
• Vatten. |
|
|
Hållbarhet |
Den utpressade saften innehåller mycket vatten vilket gör dåligt hållbar; den kan behöva konserveras om oljan ska sparas. En stabil olja bör användas, som i Asien sesamolja. Undvik majsolja, solrosolja och tistelolja. Tillsats av E-vitamin minskar risken för härskning. | |
|
|
||
|
Hudläkemedel
Värmande på kylskador. Nedbrytningsprodukterna av gingerol (zingeron och shogaol) är kemiskt lika kurkumin i gurkmeja som anses lika effektivt som och effektivare än kortison. |
||
| Bra på narig hy. | ||
| Används som hårolja eller inpackning vid irritation i hårbotten mot mjäll och för att stimulera blodcirkulationen. Bra mot huvudvärk, skallighet och stimulerande på hårväxten, enligt japanerna. | ||
| Till mycket värmande massage (t. ex. på kalla fötter). I muskelmassage för att lindra ömhet och smärta. | ||
| Kan användas som stimulerande men också avslappnande badolja. Stimulerar blodcirkulationen, värmer och motverkar förkylning. I japanska bad använder man oljan som ett afrodisiakum. | ||
| Starkt - om det svider och sticker är det för starkt. Ta inte på inflammerad hud eller hudområden som av annat skäl redan är varma. | ||
|
|
||
|
Mat
och dryck |
Smaksättare i mat - ingefära är den kanske mest använda kryddan i världen efter peppar. | |
|
Invärtes
bruk |
Färskpressad saft Färskpressad ingefärasaft har använts i tusentals år i Kina för att behandla reumatism, dysenteri och malaria. Den anses också vara effektiv vid impotens, vilket antagligen beror på den kärlutvidgande effekten - redan Avicenna på 1000-talet försäkrade att ingefära i honung fungerade som afrodisiakum. Så används den fortfarande i främre Asien. Stimulerar hjärtmuskelns sammandragningar och ökar svettutsöndringen, vilket ger svalka. Torkad rot Ingefära ger också värme. I Sverige har man använt pulvret på fil och tätmjölk, eftersom det ansågs att sådan kall mat ensam kunde orsaka frossa och förkylningar; ingefäran gav den nödvändiga värmen inombords. I traditionell kinesisk medicin används roten mot många sjukdomar orsakade av kyla, bland dem förkylningar, hosta och andningssvårigheter. Dagens skolmedicinska värdering av ingefära är att den är slemlösande och kramplösande på luftvägarna varför den kan ha värde vid luftvägsinfektioner, hosta och halsfluss. Torkad rot (idag officinell i Kina, Japan och några europeiska länder) har använts länge världen över för matsmältningsproblem (stimulerar peristaltiken och utsöndringen av saliv, gallsafter och andra matsmältningsvätskor, löser kramp). I Kina gav man en dekokt på ingefära efter förlossningen för att få ut efterbörden och rensa livmodern. Zingiberol (gingerol) Man har ganska nyligen upptäckt att det verksamma ämnet mot illamående är (det luktlösa )skarpa smakämnet zingiberol (gingerol), som idag finns i naturläkemedel mot åksjuka. 1 tsk pulveriserad ingefära är billigare och lika effektivt. Den japanska metoden är att sätta en bit färsk ingefära i naveln. Mald ingefära säljs i 400 mg kapslar under namnet Zingerol att tas invärtes 2-3 om dagen vid ömma leder och muskler. |
|
|
|
||
|
Recept |
||
| Recept I | Sesamolja
eller annan olja - 1 del Färsk riven ingefära eller saft pressad därur - 1 del Blandas och används som hårolja, massageolja eller i badet. (Källa: Abehsera 1975, Gertsen 1983, Leigh 1992) |
|
|
|
||
|
Litteratur:
Se t ex Abehsera (1975), Färnlöf och Tunón (2001), Leigh (1992), Reynolds (1996), Valnet (1992). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||