![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Oljor Hasselnötsolja |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Hassel (Corylus avellana) | ||||||||||||||||||||
Synonymer |
Hasselolja | ||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 84012-21-5 / 185630-72-2 | ||||||||||||||||||||
Corylus avellana seed oil ["the oil expressed from the nuts"] | |||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Hazel nut oil | ||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Huile de noisette (franska) Andra språk Haselnuss Öl (tyska) |
||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Nötolja = valnötsolja | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Tradition |
Idag möter vi oljan som exklusiv och dyr salladsolja. Förr odlades hasseln i nötgårdar och tog vara på den till både matolja, lysolja och maskinolja, liksom till kosmetika och såpa. | ||||||||||||||||||||
Framställning |
Nötterna
(med 40-50 % olja) mals. Kallpressning: Nötpulvret pressas utan värme (under 30°). Varmpressning: Nötpulvret pressas med värme (80-120°). Sämre kvalitet. Raffinering: Mer eller mindre; ibland efter kallpressning, vanligen efter varmpressning, t. ex. olja för kosmetiskt bruk. Kan omfatta filtrering, rening med syror och alkalier, blekning med uppsugande pulver, deodorisering med het vattenånga, rensning från vaxrester med kyla - se mer under oljor. Ursprung Holland, Tyskland, Frankrike, Turkiet. |
||||||||||||||||||||
Beskrivning |
Klar olja som smälter/stelnar
vid -20°. Liksom linfröoljan
är den torkande. Kallpressad: Mörkgul till ljusgul olja med doft och smak av hasselnötter. Varmpressad: Mörkare. Raffinerad, kalle- eller varmpressad: Ljusare, med mindre eller ingen lukt och smak. |
||||||||||||||||||||
100 ml väger ca 90 gram. 100 gram = ca 111 ml. | |||||||||||||||||||||
Kan blandas obehindrat
med andra oljor, hartsämnen
och eteriska oljor. Olöslig i vatten, glycerin och alkohol; blandningen delar sig i två skikt och måste skakas om före användning. |
|||||||||||||||||||||
Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
Mättade fettsyror
5-10 % |
|||||||||||||||||||||
Ersättning |
Till förfalskning av mandelolja. | ||||||||||||||||||||
Hållbarhet |
Håller sig bra - hållbarhetstiden brukar anges till 2-4 år - om den förvaras någorlunda svalt (inte över 40°) i mörkt och lufttätt kärl. Dock inte lämplig till örtolja. | ||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för 75-160 kr per 100 ml och ibland i hälsokostbutiker tiill ungefär samma priser. Ibland i livsmedelsbutiker för runt 100 kr per 500 ml. Hittar man ingen kan man hälla av oljan från hälsokostbutikernas hasselnötspasta - en 330-gramsburk för 50-lappen ger en halv dl olja. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Doftbeskrivning
Tydlig nötdoft. Användning Basolja för oljebaserad parfym - nötdoften kan ge djup åt doftblandningar men också bli för mycket. |
|||||||||||||||||||||
Hudvård | Halvfet olja som absorberas
ganska långsamt (20-50 minuter), med lätt men
inte torr känsla. Hudläkemedel Som andra oljor mjukgörande och skyddande, därtill näringsrik, lätt sammandragande och stimulerande på blodcirkulationen. Kan användas i det mesta som uppmjukande ingrediens och som bärarolja för ämnen som ska tas upp av huden. |
||||||||||||||||||||
Passar de flesta hudtyper - torr, normal, fet, åldrad. | |||||||||||||||||||||
Används i hårvårdsprodukter för torrt hår. I 14-1500-talens svenska läkeböcker används mosade hasselnötter för att få fart på hårväxten. | |||||||||||||||||||||
Tas upp ganska långsamt av huden, därför bra i massage - händerna glider bra. Kan användas ren eller blandad med lite fetare oljor. | |||||||||||||||||||||
Fast tvål | Kallrörd tvål |
||||||||||||||||||||
Nötallergiker bör förstås kolla att de tål den. De ämnen som framkallar den allergiska reaktionen är vattenlösliga men spår kan finnas kvar. Den som är känslig för besprutningsmedel kan välja en olja från ekologisk odling. | |||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Oljan ger god smak i kakor och godis och är också en utmärkt salladsolja. | ||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Jönsson och Simmons
(1935), Klemming läkebok 7 (1883-1886), Oberbeil
(2002). |
|||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |