Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Tinkturer
Harts- och balsamtinkturer 
Bensoetinktur - Kamfertinktur - Myrratinktur - Tolutinktur

Synonymer
Hartstinktur, balsamtinktur
Farmakopénamn
Essentia, Tinctura, t:a
Engelska namn
Tincture
Andra namn
Romanska språk
Teinture, alcoolé (franska), tintura (italienska)
Nordiska språk
Tinktur (danska)
Andra språk

Tinktur (tyska)

Tradition

Harts- och balsamtinkturerna hörde på gamla apotek till gruppen essentia, färgade och grumliga tinkturer som skildes från de vanliga, klara spritutdragen.
Farmakopéerna
Flera harts- och balsamtinkturer har varit officinella i Sverige, t. ex. bensoetinktur, myrratinktur och tolutinktur. harts- och balsamtinkurer

Framställning
Hartser och balsamer får dra i stark alkohol en veck, skakas om dagligen och silas sedan av. Får stå en dag, dekanteras försiktigt och filtreras genom Melittafilter eller tunt tyg. Grundrecept ges nedan. Överst på denna sida länkar till de vanligaste, grundrecept nedan.
Tid och värme
• En vanlig tid i farmakopéer är en vecka - 8 dagar. Man kan också låta tinkturen stå i månader med ett dagligt omskakningsbesök. I ett genomskinligt glaskärl kan man följa färgförändringarna (vätskan blir mörkare, växtdelarna ljusare) men det ska stå mörkt.
• Hartser och balsamer är svårlösliga och kan kräva värme. Alkoholen förångas då lätt och tar vid snabb upphettning dessutom eld redan vid 78°. Bättre är att sänka ner det tillslutna kärlet i varmt vatten. Lyft på locket ett par gånger i början så att den utvidgade luften kan avgå. Häll av först när tinkturen är helt sval; de värmelösta ämnena måste ges tid att sätta sig. Man kan också ställa kärlet i solsken eller på ett varmt element.
Beskrivning
Gula till bruna vätskor med lukt, smak och färg av hartsen eller balsamen som dragit ut i den. Ska inte vara grumliga. Efterlämnar en lite klibbig hartshinna på huden.
Den lilla vikt som växterna tillför eller drar ifrån kan lugnt bortses ifrån vid beräkningar. För närmare detaljer, se alkoholmått.
95 % alkohol: 100 ml väger 82 gram, 100 gram = 123 ml
90 % alkohol: 100 ml väger 86 gram, 100 gram = 120 ml
70 % alkohol: 100 ml väger 89 gram, 100 gram = 112 ml
63 % alkohol: 100 ml väger 91 gram, 100 gram = 111 ml
60 % alkohol: 100 ml väger 91 gram, 100 gram = 111 ml

pH och inkompatibiliteter
• Stark alkohol (50-95 %) krävs för att lösa hartsämnena och hartsens eteriska oljor. Vodka (40 %) är tveksamt; låt då dra flera veckor; blandningen måste sedan skakas om före användning.
• Hartser och balsamer är olösliga i vatten men en del hartsämnen och slemämnen kan vara vattenlösliga. Vatten kan inte tillsättas obehindrat i den färdiga tinkturen; vattenolösliga hartsämnen som lösts i alkoholen kommer att fällas ut och bilda en klibbig massa. Den efterföljande filtreringen kan bli mycket tålamodskrävande.
• Alkoholstarka tinkturer (över 90 % alkohol) löser de flesta eteriska oljor som finns i hartser. Eteriska oljor kan också tillsättas den färdiga tinkturen.
Fett och olja löses endast delvis i tinkturen. Om den tillsätts mycket feta ämnen måste den sedan skakas om före användning.

Innehåll

Alkohol
• Alkohol löser mycket som med andra lösningsmedel skulle kräva värme; det är en mild metod. Det vanliga i apotekstinkturer under 18- och 1900-talen har varit utspädd sprit (Spiritus dilutus) med 65-70 volymprocent alkohol. 40 % som i vodka är för svagt. Den starkaste spriten är dock inte alltid den bästa: Vatten kan behövas för att lösa en del vattenlösliga ämnen. Känsliga ämnen kan också ta skada av spriten. Stark alkohol ger också extra pyssel med filtrering eftersom den grumlas när vatten tillsätts.
Propylenglykol kan prövas.
Hartser och balsamer
• Hartser som bensoeharts, frankincense (olibanum) kåda, och myrra , balsamer som copaivabalsam, elemiharts, kolofonium, meckabalsa, morotsextrakt, perubalsam, storaxbalsam (liquidambar) och tolubalsam (1-10 % av alkoholvikten). För icke medicinskt bruk kan man lugnt använda volymmått och göra utdraget så starkt som är möjligt, d.v.s. ha i så mycket växter som spriten kan täcka. Anteckna volym eller vikt för framtida kontroll och behov.
Utdragna ämnen (mer om innehållet i växtdroger)
Slemämnen, bitterämnen, hartsämnen och eteriska oljor dras ut i alkoholen.
• Balsamerna innehåller också hartssyror, t. ex. bensoesyra och kanelsyra, som dras ut.
• Fett- och vattenlösliga färgämnen (
röda, gula, gröna).
• Eventuella mineraler, hormonämnen och alkaloider löses också.

Varianter
Tinkturer av andra växtdelar.
Essens
• Apotekarens essentia
Förr skilde man på apoteken på spritutdragen tinctura (klar) och essentia (färgad eller grumlig, som harts- och balsamtinkturer). Ofta var de också försatta med något extrakt. Termen levde kvar in på 1900-talet för några få specifika läkemedel.
• Parfymörens essence
Rätt svag lösning (5 %) av eteriska oljor och/eller andra doftämnen i alkohol, färdigmognad att använda vid doftblandning. För grundrecept se under alkoholhaltig parfym. Essens kan också betyda en starkt vattenutspädd tinktur, t. ex. 5 % tinktur i 20 % alkohol, 80 % vatten.
Extrakt
• Apotekarens extractum
En starkare tinktur: lika delar växtmaterial och alkohol (1:) istället för tinkturens vanliga 1:5. Alkoholhalten kan vara allt från 25 till 60 %.
• Parfymörens extrait
En starkare essence, 15-20 % eteriska oljor och/eller andra doftämnen i alkohol, ibland lätt vattenspädd, eller en stark tinktur, färdigmognad att använda. För grundrecept se även där under alkoholhaltig parfym. För många eteriska oljor ges också grundrecept på extrait av dem.
Hållbarhet
Tinkturer behöver inte konserveras - det gör spriten redan vid 20 % alkoholstyrka (lika delar 40 % vodka och vatten). I slutna kärl (så att alkoholen inte avdunstar), skyddade mot ljus (särskilt direkt sol) och under 15° (kylskåp) håller de sig i åratal.

Doftbeskrivning
Kådiga feta dofter, ofta med ton av vanilj och benzoin.
Flyktighet
Basnoter. Fixatörer på andra doftämnen i blandningar.
Användning
Luktförbättrande medel i all slags kosmetika och hudvårdsmedel. Kan ingå som fixerande grundsprit (extrait, essence) i alkoholbaserad parfym, men inte hela delen, eftersom de lösta hartsämnena gör tinkturen lite klibbig. Hälften harts- eller balsamtinktur och hälften annan sprit blir bättre.
Hudläkemedel
Hartsämnena lägger sig som en tunn skyddande hinna på huden. Tillsätts i krämer etc. när de svalnat till åtminstone 35-40°. Vanligen kan man vänta tills krämen är helt klar och tillsätta den lilla mängden tinktur direkt i burken och skaka. Om de utdragna ämnena inte är flyktiga kan man låta alkoholen avdunsta så att bara utdraget blir kvar.
Kräm: upp till 5-10 %
Salva: Upp till 10-12 %
Deodorant, såromslag: 10-20 %
Alkoholhaltiga ansiktvatten: 10-40 %
Konserveringsmedel
Konservering av vätskor: minst 20 % alkoholhalt
Rengöringsmedel
Ofta antiseptiska, inte bara p.g.a. spriten. Högre alkoholhalt än 70 % motverkar sitt syfte; huden går i försvarsställning och resultatet kan bli en infektion.
Antiseptikum, sårtvätt: utspädd med vatten till inte mer än 50 %
Ansiktsvatten: utspädd med vatten
Hudtyp Äldre typ av hudvårdsmedel för fet hy och slapp hy med utvidgade porer - sammandragande och uttorkande. Hartsämnena ger också skydd till torr hy.
Här kombineras alkoholens bakteriedödande effekt med hartsämnenas verkan och smak.
Tandkräm: upp till 5-10 %
Alkoholhaltigt munvatten: 10-20 % eller mer, eller 1 tsk tinktur i ett glas vatten
Fast tvål Konserverande tillsats som också funger som tvålparfym och fixerar övriga doftämnen. Som allt alkoholhaltigt kan det också få tvålmassan att snabbstelna. 
Känsliga kan reagera allergiskt på en del hartser och balsamer. Alkoholen kan irritera genom att den är uttorkande.

Giftighet
Alkoholen är inte det giftigaste här. Tinkturer är koncentrerade; man får i sig mycket av växtämnena.

Recept
Recept I
(grundrecept
balsamtinktur)

Alkohol (51 %) - 1 liter (930 gram)
Hartser, rötter etc, något av följande:
  • Flytande storax - 285 gram
  • Violrot - 250 gram
  • Labdanum (harts av klippros) - 200 gram
  • Perubalsam - 165 gram
  • Olibanum - 85-100 gram
  • Torkade, hackade rötter av vetivert - 400 gram
Den sönderdelade drogen övergjuts med det mesta av alkoholen. Får stå 8-14 dagar. Dekanteras försiktigt från bottensatsen och filtreras. Filtret eftersköljes med resten av alkoholen för att hindra något av luktämnena att stanna kvar.
(Källa: Piesse 1857, Gaugin 1947)

Recept II
(grundrecept
balsamtinktur)
• Spiritus concentratus (koncentrerad sprit, 90-91 %) - 20 viktdelar
• Många balsamer och hartser, t. ex. av galbanum - 1 viktdel
Härav göres tinktur, t. ex. Tinctura Gummi-resinae Galbani = galbanumtinktur.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dieterich: Neues pharmaceutisches Manual 1894)
Recept III
(grundrecept
balsamtinktur)
• Spiritus concentratus (koncentrerad sprit, 90-91 %) - 100 viktdelar
• En del hartser och balsamer, t. ex. perubalsam - 1 viktdel
Härav göres tinktur, t. ex. Tinctura Balsami peruviani = perubalsamtinktur, perutinktur.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Dieterich: Neues pharmaceutisches Manual 1894)
Recept IV
(grundrecept
balsamtinktur)
• Lämplig vätska, vanligen utspädd sprit (70 %)
• Ämnen, fint stötta eller grovt pulveriserade
En del hartser kräver ren alkohol (99 %) eller koncentrerad sprit (91 %). Ämnena övergjuts med vätskan. Ställes i slutet kärl på mörkt ställe vid 15° en vecka; skakas om då och då. Sedan det grumliga avsatt sig filtreras; skydda så mycket som möjligt från avdunstning.
(Källa: Johansson 1926)
Recept V
(grundrecept
essense)
Alkohol - 1 liter
• Fasta luktämnen som ej löses klara - 15-30 gram
Luktämnet rives i en mortel med lite uppvärmd alkohol, varpå resten av alkoholen tillsätts under svag uppvärmning. Lösningen får stå ett tag (utfrysning). Man kan kyla blandningen för att slippa få med fettämnen, eftersom alkohol löser mer fett när den är varm. Den klara lösningen avhälls.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept VI
(olibanumtinktur)
Alkohol (90 %) - 80 gram (20 viktdelar) = ca 1 dl (20 volymdelar)
Olibanumharts (Boswellia carteri) - 4 gram (1 viktdel) = 1 rågad tsk (1 volymdel)
Låt dra 8 dagar; skaka om dagligen, filtrera, buteljera. Kan användas som tvättvatten på variga sår; kan spädas många gånger.
(Källa: Bartram 1998)
Anm. Ger en svagt gul tinktur med frisk hartsdoft. För att få den helt klar bör den filtreras ett par gånger. Utstruken på huden ger den en tunn hartshinna. Mängden alkohol kan minskas ända ner till 2 volymdelar.
Recept VII
(labdanumtinktur)
Alkohol (95 %) - 90 gram = ca 110 ml
• Labdanumharts av klippros - 10 gram = 7 ml
Smula ner hartsen i spriten. Den löser sig på några minuter till en brun lerig soppa. Ställ på mörkt varmt ställe. Skaka om varje dag. Filtrera genom Melittafilter efter 8-10 dagar. Dra ut hartsresterna en gång till med ny sprit. Blanda de två utdragen och filtrera en gång extra för att få utdraget klart. Ljusgul sprit med stark söt doft av labdanum, lik labdanum och cistus absolut. Ger en tunn kådig hinna på huden. Utdraget kan också göras som örtolja.
(Källa: Shenet 2008)

Litteratur: Se t ex Ahlmark (2001), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Klemming läkebok 9 (1883-1886), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Nordström (1940), Pharmacopoea Svecica I (1775), Shealy (2000), Stodola och Volak (2000), Svenska farmakopén VIII (1901).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/hartstinktur.html
Datum: 2018 05 21 - Uppdaterad: 2009 10 5
Cookieinfo
Made with a Mac