 |
Geléande: Agar-agar - Alginater - Dragant - Gelatin - Gummi arabicum - Karragenan - Pektin - Xantangummi |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Konsistensmedel, gelbildare,
stabiliseringsmedel, förtjockare, gummi 1) Slemämne, växtslem 2) Gummiämne, gummi |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
1) Mucilages 2) Gummi, Mucilages |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| E 400- Övriga tillsatser | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Binder, emulsion stabiliser,
viscosity controlling agent 1) Mucilage 2) Gum |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra namn |
Nordiska
språk Fortykkelsemiddel (danska) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Dessa ämnen ur växter var vad man hade att
tillgå före de moderna emulgeringsmedlen.
En del av dem har kommit tillbaka i kosmetika på
senare år. 2) Gummiämnen Gummi är en urgammal benämning för mjuka elastiska massor: Fornsvenska gumi; latin gummi, grekiska kommi. Ursprunget är antagligen fornegyptiskt. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Framställning |
I vid bemärkelse
används ordet gummi om dels gummi av typen kautschuk,
dels klisterämnen. Förutom växtämnen
finns också animaliska ämnen som gelatin
och bakterieodlade som xantan.
Två huvudtyper: 1) Slemämnen Sekret i växternas cellväggar med samma funktion som stärkelse, ett slags reservnäring. Det sipprar inte ut ur växtena som hartser utan löses ut ur frön och andra växtdelar med vatten (kvittenslem, linfröslem) eller extraheras och dunstas in till pulver (agaragarpulver, alginater). 2) Gummiämnen Skydd som bildas när växten skadas - det rinner ut ur stam och grenar och torkar till en gummiliknande massa som fungerar som ett plåster på växten (dragant, gummi arabicum). I växterna fungerar de alltså ungefär som hartserna, men dessa är inte gelbildande. Växtutdrag (mer om innehållet i växtdroger) Slemämnen dras ut bäst med alkohol (tinktur), glycerin (glycerit) eller kallt vatten (macerat). Olja och varmt vatten kan inte användas. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Vita, gråaktiga eller gulaktiga pulver eller flagor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• En del slemämnen
är lösliga i vatten,
andra löser sig inte utan sväller bara. Gummiämnenas
vattenlöslighet beror till stor del på proportionerna
mellan arabin (vattenlösligt) och bassorin (inte
vattenlösligt). I gamla farmakopéer har
man försökt skilja på typerna genom
att säga att slem sväller i vatten medan gummi
löser sig i det. Distinktionen håller inte
eftersom det finns många mellanformer. Man får
nöja sig med att säga att alla löses
mer (karragen, pektin, xantan) eller mindre (agar-agar,
alginater, gelatin) och bildar mer eller mindre tjocka
blandningar från rinnande slem till fast gelé.
Lite alkohol tillsatt kan
förbättra lösligheten.
• En del löses tillräckligt i kallt vatten för att geléa utan uppvärmning, bra för värmekänsliga ingredienser: Guarmjöl, gummi arabicum, kvittenslem, linföslem, xantangummi. • Alla är olösliga i vegetabiliska och eteriska oljor. pH och inkompatibiliteter • Lösta i vatten (1-3 %) har geléämnen vanligen sur reaktion (pH under 6). Ofta geléar de bara inom ett smalt pH-spektrum och geléet bryts ner och förtunnas vid tillsats av svagt alkaliska ämnen (t. ex. borax, tvål) eller starkt sura (t. ex. mjölksyra, garvämnen). • Zinkoxid, salt och hög halt alkohol är exempel på annat som kan förtunna geléer. • Alla geléämnen kan inte heller användas tillsammans. Nedanstående uppställning är långt ifrån komplett men ger fingervisningar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Innehåll |
1) Slemämnen:
Växtslem är den förtjockande substansen. 2) Gummiämnen: De förtjockande ämnen brukar delas in i två grupper efter sin löslighet: • Vattenlösligt arabin, bundet i olika former, t. ex. som kalciumarabinat ("arabinsyrad kalk"), kaliumarabinat och magnesiumarabinat. Till de gummisorter som domineras av arabin hör gummi arabicum och gummi av andra akaciaarter. • Olösligt bassorin (cersin, tragantin, dragantin), bundet i växten på samma sätt sätt. Till de som innehåller mest hör dragant. Det finns ingen skarp gräns mellan gummiämnen och hartser. Gränslandet upptas av gummihartserna som sipprar fram ur en del växter, t. ex. myrra och asafoetida. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ersättning |
• Emulgeringsmedel |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
2) Gummiämnen Pulver är hållbara om de förvaras torrt. Annorlunda är det med de färdiga geléerna, som alltid måste konserveras för att inte mögla och/eller brytas ner av bakterier. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förtjockningsmedel
Slem- och gummiämnena används för att förtjocka vätskor till geléer och som understödjande konsistensmedel i emulsioner. De ger också möjligheten att slamma upp icke vattenlösliga ämnen så att dessa fördelas jämnt i den tjocka vätskan. Bästa netoden är att lägga geléämnet i blöt, helst några timmar - ju längre man väter det, desto mer sväller det. Varmt till kokhett vatten hälls sedan över. Därefter silas grovt och sist filtreras genom tyg eller papper. Värme brukar snabba på förtjockningen, men ibland kan det också förstöra slemförmågan och lösa ut ämnen som senare kommer att missfärga blandningen. Gulfärgning kan åtgärdas genom tillsats av något blått eller llla färgämne. Blir geléet grått går det däremot inte att korrigera. Hudläkemedel Slem- och geléämnen har också en skyddande funktion genom att de lägger sig som en tunn film på huden; en fungerar som tunna plåster som kan tvättas bort. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Konsistensmedel i balsam och flytande schampo. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förekommer i tandkräm. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kan ingå i massagekräm. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Konsistensmedel i många sorters mat och godis; de räknas till Övriga tillsatser med nummer över E 400.. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Flera slem- och gelbildande ämnen används medicinskt som bulkmedel vid bantning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Jönsson och Simmons (1935), Lodén
(2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974),
Svenska farmakopén (1901). Som livsmedelstillsats:
Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
