Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Förtjockningsmedel och geléämnen

Förtjockande: Aluminiumoxid - Arrowmjöl - Bentonit - Guarmjöl - Kaolin - Lera - Stärkelse - Valklera
Geléande: Agar-agar - Alginater - Dragant - Gelatin - Gummi arabicum - Karragenan - Pektin - Xantangummi

Synonymer
Konsistensmedel, gelbildare, stabiliseringsmedel, förtjockare, gummi
1) Slemämne, växtslem
2) Gummiämne, gummi
Farmakopénamn
1) Mucilages
2) Gummi, Mucilages
E 400- Övriga tillsatser
Engelska namn
Binder, emulsion stabiliser, viscosity controlling agent
1) Mucilage
2) Gum
Andra namn
Nordiska språk
Fortykkelsemiddel (danska)

Tradition
Dessa ämnen ur växter var vad man hade att tillgå före de moderna emulgeringsmedlen. En del av dem har kommit tillbaka i kosmetika på senare år.
2) Gummiämnen
Gummi är en urgammal benämning för mjuka elastiska massor: Fornsvenska gumi; latin gummi, grekiska kommi. Ursprunget är antagligen fornegyptiskt.
Framställning
I vid bemärkelse används ordet gummi om dels gummi av typen kautschuk, dels klisterämnen. Förutom växtämnen finns också animaliska ämnen som gelatin och bakterieodlade som xantan. Två huvudtyper:
1) Slemämnen
Sekret i växternas cellväggar med samma funktion som stärkelse
, ett slags reservnäring. Det sipprar inte ut ur växtena som hartser utan löses ut ur frön och andra växtdelar med vatten (kvittenslem, linfröslem) eller extraheras och dunstas in till pulver (agaragarpulver, alginater).
2) Gummiämnen
Skydd som bildas när växten skadas  - det rinner ut ur stam och grenar och torkar till en gummiliknande massa som fungerar som ett plåster på växten (dragant, gummi arabicum). I växterna fungerar de alltså ungefär som hartserna, men dessa är inte gelbildande. 

Växtutdrag (mer om innehållet i växtdroger)
Slemämnen dras ut bäst med alkohol (tinktur), glycerin (glycerit) eller kallt vatten (macerat). Olja och varmt vatten kan inte användas.
Beskrivning
Vita, gråaktiga eller gulaktiga pulver eller flagor. 
• En del slemämnen är lösliga i vatten, andra löser sig inte utan sväller bara. Gummiämnenas vattenlöslighet beror till stor del på proportionerna mellan arabin (vattenlösligt) och bassorin (inte vattenlösligt). I gamla farmakopéer har man försökt skilja på typerna genom att säga att slem sväller i vatten medan gummi löser sig i det. Distinktionen håller inte eftersom det finns många mellanformer. Man får nöja sig med att säga att alla löses mer (karragen, pektin, xantan) eller mindre (agar-agar, alginater, gelatin) och bildar mer eller mindre tjocka blandningar från rinnande slem till fast gelé. Lite alkohol tillsatt kan förbättra lösligheten.
• En del löses tillräckligt i kallt vatten för att geléa utan uppvärmning, bra för värmekänsliga ingredienser: Guarmjöl, gummi arabicum, kvittenslem, linföslem, xantangummi.
• Alla är olösliga i vegetabiliska och eteriska oljor.
pH och inkompatibiliteter
• Lösta i vatten (1-3 %) har geléämnen vanligen sur reaktion (pH under 6). Ofta geléar de bara inom ett smalt pH-spektrum och geléet bryts ner och förtunnas vid tillsats av svagt alkaliska ämnen (t. ex. borax, tvål) eller starkt sura (t. ex. mjölksyra, garvämnen).
Zinkoxid, salt och hög halt alkohol är exempel på annat som kan förtunna geléer.
• Alla geléämnen kan inte heller användas tillsammans. Nedanstående uppställning är långt ifrån komplett men ger fingervisningar.

Förtjocknings- och gelémedel som kräver uppvärmning (65-85°)
Ämne Anmärkning Reaktion (pH) Bra att kombinera med Lämpligt pH Svårt att kombinera med Olämpligt pH

Agar-agar

sväller i kokhett vatten Sur - neutral Guarmjöl Surt Alginater, dragant, gelatin, stärkelse  

Karragen

bäst vid 80° och med lite alkohol eller glycerin       Dragant Surt

Stärkelse

sväller kallt, förklistras vid 65-80° Sur - neutral Dragant, gelatin, guarmjöl Surt Agar  

Förtjocknings- och gelémedel som inte kräver uppvärmning
Ämne Anmärkning Reaktion (pH) Bra att kombinera med Lämpligt pH Svårt att kombinera med Olämpligt pH

Alginater

kallt går bra, snabbare varmt Sur - alkalisk   Surt Agar Starkt surt

Aloegelé

70° förstör enxymer Sur Guarmjöl, gummi arabicum, kvittenslem, linfröslem, xantan Surt   Starkt surt
Bentonit sväller kallt Alkalisk   Neutralt, alkaliskt   Alkohol
Dragant sväller långsamt kallt, geléar från 40° till kokande Sur Guarmjöl, gummi arabicum, stärkelse Surt Agar, gelatin, gummi arabicum, karragen Alkaliskt
Gelatin värmes försiktigt Sur Guarmjöl, stärkelse Surt Agar, dragant  

Guarmjöl

löses kallt Sur Agar, aloegelé, dragant, gelatin, gummi arabicum, pektin, starkelse, xantan Surt, alkaliskt    

Gummi arabicum

löses kallt, värme förstör enzym Sur Aloegelé, dragant, guarmjöl Surt Dragant Alkaliskt

Kiseldioxid

sväller kallt Sur   Surt    

Kvittenslem

sväller kallt   Alogelé Surt   Alkaliskt

Linfröslem

sväller kallt   Aloegelé      
Pektin geléar kallt med lite alkohol eller glycerin, annars uppkok Sur Guarmjöl

Surt, neutralt

  Starkt surt, alkaliskt

Xantangummi

löses både kallt och varmt Neutral Aloegelé, guarmjöl      

Innehåll
1) Slemämnen: Växtslem är den förtjockande substansen.
2) Gummiämnen: De förtjockande ämnen brukar delas in i två grupper efter sin löslighet:
• Vattenlösligt arabin, bundet i olika former, t. ex. som kalciumarabinat ("arabinsyrad kalk"), kaliumarabinat och magnesiumarabinat. Till de gummisorter som domineras av arabin hör gummi arabicum och gummi av andra akaciaarter.
• Olösligt bassorin (cersin, tragantin, dragantin), bundet i växten på samma sätt sätt. Till de som innehåller mest hör dragant.
Det finns ingen skarp gräns mellan gummiämnen och hartser. Gränslandet upptas av gummihartserna som sipprar fram ur en del växter, t. ex. myrra och asafoetida.
Ersättning

Emulgeringsmedel
Stärkelse
Leror
Bentonitlera
Syntetiska polymerer, copolymerer
Konsistensmedel använda sedan 80-talet, tillverkade av hartser och plaster. Tillsatta i vatten gör de lösningen sur; när den neutraliseras med alkalier som natriumhydroxid tjocknar den till gelé. Känsliga för pH-förändringar och UV-ljus. I preparat löses de i något lösningsmedel som när det dunstar efterlämnar en film. Används som filmbildare i nagellack, hårspray, hårgelé och mousse. Får smink att fästa, sprida sig jämnt och sitta kvar (mascara, eyeliner, ögonskugga) och hjälper till att fördela olösliga pigment i magra emulsioner (titandioxid och zinkozid i solskyddsmedel). Exempel: PVP (polyvinylpyrrolidon) som är vattenlösligt, PVP/VA copolymer (polyvinylpyrrolidon/vinylacetat) som är mer vattenfast och kan behöva lite alkohol för att förbli löst. Polyeten (polyetylen), polystyren, polyester (nylon) och polybuten är vattenfasta plaster som ger smink bra fäste på huden.
Carbomerer
Gelbildande syntetiska polymerer, använda i t. ex. hårgelé och mousse och för att stabilisera färg i ögonsmink.
PEG-derivat
Syntetiska polymerer - se olivåterfettning.
Cellulosaderivat
Naturliga polymerer som tillverkas genom att cellulosa får reagera med andra ämnen. Ger transparenta, neutrala och färglösa vattenlösningar. Mycket använda i smink. Även derivat av stärkelse ("modifierad stärkelse") räknas till de naturliga polymererna.
Silikonoljor - se under kiseldioxid.

Hållbarhet
2) Gummiämnen
Pulver är hållbara om de förvaras torrt. Annorlunda är det med de färdiga geléerna, som alltid måste konserveras för att inte mögla och/eller brytas ner av bakterier.

Förtjockningsmedel
Slem- och gummiämnena används för att förtjocka vätskor till geléer och som  understödjande konsistensmedel i emulsioner. De ger också möjligheten att slamma upp icke vattenlösliga ämnen så att dessa fördelas jämnt i den tjocka vätskan.
Bästa netoden är att lägga geléämnet i blöt, helst några timmar - ju längre man väter det, desto mer sväller det. Varmt till kokhett vatten hälls sedan över. Därefter silas grovt och sist filtreras genom tyg eller papper. 
Värme brukar snabba på förtjockningen, men ibland kan det också förstöra slemförmågan och lösa ut ämnen som senare kommer att missfärga blandningen. Gulfärgning kan åtgärdas genom tillsats av något blått eller llla färgämne. Blir geléet grått går det däremot inte att korrigera.
Hudläkemedel
Slem- och geléämnen har också en skyddande funktion genom att de lägger sig som en tunn film på huden; en fungerar som tunna plåster som kan tvättas bort.
Konsistensmedel i balsam och flytande schampo.
Förekommer i tandkräm.
Kan ingå i massagekräm.

Mat och dryck
Konsistensmedel i många sorters mat och godis; de räknas till Övriga tillsatser med nummer över E 400..
Invärtes bruk
Flera slem- och gelbildande ämnen används medicinskt som bulkmedel vid bantning. 

Litteratur: Se t ex Jönsson och Simmons (1935), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Pharmacopoea Svecica I (1775), Poucher och Howard (1974), Svenska farmakopén (1901). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/fortjockningsmedel.html
Datum: 2018 09 21 - Uppdaterad: 2010 02 11
Cookieinfo
Made with a Mac