 |
       
Fettsyror Mättade
fettsyror och fettalkoholer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
1) Mättade fettsyror, mättat fett 2) Fettalkoholer |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| E-nummer | E 570 Fettsyror | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska namn |
1) Saturated fatty acids 2) Fatty alcohols |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra namn |
Romanska språk 1) Acides gras saturés (franska) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition |
i början av 1820-talet fick den franske kemisten Chevreuil en istersåpa att undersöka. Efter mycket tricksande lyckades han skilja ut två delar som han fann vara syror bundna till glycerin i fettråvaran. Han döpte dem till acide margarique (av grekiska margaron = pärla, för pärlglansen) och acide oléique (av latin oleum = olja, för oljigheten). I talg hittade han senare också acid stéarique (av grekiska stear = talg) och i smör acid caprique (av latin caper = get, för lukten). Detta var början på fettindustrins hundraåriga framgångssaga, som kulminerade 1912 med att man lärde sig härda flytande oljor till fast margarin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning | 1) Mättade fettsyror Mättade fettsyror är det i fetter och oljor som stelnar i kyla. Konsistensen bestäms av två faktorer: • Antalet kolatomer i fettmolekylen. Ju fler kolatomer, desto fastare fettsyra och tjockare olja eller fett. Kapronsyra med bara 6 kolatomer är en oljig vätska, stearinsyra med 18 kolatomer nästan ett vax. • Hur kolatomerna hänger ihop. Om de binds ihop med varandra och med väteatomer i hela kolkedjan kommer de att vara "mätta" på väteatomer. Om två kolatomer istället binds ihop dubbelt med varandra istället för med var sin väteatom kommer molekylen att sakna en vätebindning och vara omättad. Finns det två dubbelbindningar i kedjan blir fettmolekylen ännu mer omättad - fleromättad. Exempel: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mättade fettsyror kan tillverkas genom härdning:
Vätgas leds in i olja. Kolatomerna mättas med
väte, dubbelbindningarna försvinner och det
som var flytande blir fast. Så gör man t. ex.
margarin av flytande oljor.
2) Fettalkoholer • Förekomst: Bildar fettsyreestrar tillsammans med fettsyror på samma sätt som glycerin. Med glycerin blir det fetter och oljor, med fettalkoholer vaxer. Till fettalkoholerna räknas också steroler (avenasterol, brassicasterol, campesterol, ergosterol, stigmasterol, sitosterol, kolesterol...) som finns i fetter och oljor. • Tillverkning: Långkedjiga alkoholer som tillverkas genom att fett eller enskilda fettsyror reduceras (väte upptas, syre avges). Processen liknar härdning: 350-400°, högt tryck, vätgas och någon metallegering som nickel som katalysator. Fettsyran stearinsyra blir stearylalkohol, myristynsyra blir myristylalkohol o.s.v. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
1) Mättade fettsyror:
Fastare och med högre smältpunkt ju fler kolatomer
de innehåller. De två vanligaste, palmitinsyra
(C16:0) och stearinsyra (C18:0), liknar feta vaxer men
blir tjockflytande av kroppsvärme, t. ex. när
de äts och kommer in i kroppen. Fett med mycket mättade
fettsyror kan vara helt fasta, som kokosfett,
kakaosmör, margarin,
palmkärnsfett, talg.
Högr kokpunkt och smältpunkt (65-95°) än fettalkoholerna ur dem. 2) Fettalkoholer: Vaxiga hårda flingor eller bladiga kristaller, alltid med lägre kokpunkt och smältpunkt än motsvarande mättad fettsyra. Kan ofta skakas med lika delar varmt vatten till en vit emulsion. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Löslighet | • Alla fettsyror och fettalkoholer
är olösliga i vatten
och glycerin. • Alla fettsyror och fettalkoholer är lättlösliga till måttligt lösliga i 95 % alkohol, lättare om alkoholen värms upp, till skillnad från fetter som är svårlösliga. De är blandbara med varandra, vegetabiliska oljor, flytande paraffin, eteriska oljor och i smält tillstånd med fetter och många hartser. pH och inkompatibiliteter 2) Fettalkoholer • Fettalkoholernas emulsioner med vatten får neutral eller nästan neutral reaktion (pH 6-8). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hållbarhet | 1) Mättade fettsyror:
Mättade fettsyror och fetter som domineras av dem
håller i åratal så länge de skyddas
mot solljus och tungmetaller och inte förvaras så
varmt att de smälter - håller sig tio gånger längre
än enkelomättat
fett och minst hundra gånger längre än
fleromättat. 2) Fettalkoholer: Hållbara i åratal och årtionden. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Arakinsyra |
Eikosansyra, C 20:0 (20 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Behensyra |
Dokosansyra, C 22:0 (22 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Cerotinsyra |
Hexosansyra, cerin, C 26:0 (26 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaprinsyra |
Dekansyra, C 10:0 (10 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kapronsyra |
Hexansyra, C 6:0 (6 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kaprylsyra |
Oktansyra, C 8:0 (8 kolatomer: ingen dubbelbindning)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Laurinsyra |
Dodekansyra, kokos, C 12:0 (12 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lignocerinsyra |
Tetrakosansyra, C 24:0 (24 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Montansyra |
Oktakosansyra, C 28:0 (28 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Myristinsyra |
Tetradekansyra, C 14:0 (14 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Palmitinsyra |
Hexadekansyra, cetylsyra, cetinsyra, C 16:0 (16 kolatomer: ingen dubbelbindning) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stearinsyra | Oktadekansyra, C 18:0 (18 kolatomer: ingen dubbelbindning) Engelska namn: Stearic acid, SA, octadecanoic acid; INCI-namn: Stearic acid; INCI-nam 57-11-4 • Förekomst: Med palmitinsyra den vanligaste av alla fettsyror - egen sida. • Reducerad till fettalkohol: Stearylalkohol (stearinalkohol, 1-oktadekanol, n-oktadekanol, oktadecylalkohol; eng. stearyl alcohol, stearic alcohol, sterol, 1-octadecanol, octadecyl alcohol, octadecan-1-ol). • Reduceras (väte upptas, syre avges) till fettalkohol: Stearylalkohol (INCI-namn: Stearyl alcohol). • Förestras med alkoholer till fettsyraester, t. ex. med glycerin till fett, med fettalkoholer till vax): Stearat (oktadekanoat), t. ex. glycerylstearat, stearylstearat. • Förtvålas med alkalier eller metaller till fettsyretvål: Stearat (oktadekanoat), t. ex. natriumstearat, kalciumstearat, magnesiumstearat, zinkstearat. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Användning Både mättat fett och fettalkoholer kan vara bas i fasta parfymer som parfymstift och parfymsalvor. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hudläkemedel 1) Mättade fettsyror: Mättade fettsyror tas upp långsamt av huden och är bra i skyddande och uppmjukande cerat och salvor. INCI-listan som förtecknar tillåtna ämnen i kosmetika inom EU upptar förutom de många naturliga mättade fetterna också ca 80 olika härdade oljor, fetter och delar av dem. 2) Fettalkoholer: Mjukgör och skyddar på samma sätt som fett, oljor och vaxer genom att stänga ute fukt och kyla och hindra fukt och värme från att avgå. Förtjockar utan att det blir kladdigt - vanliga som emulgeringsmedel i feta krämer, salvor och cerat och som stabiliseringsmedel i magrare emulsioner. För mycket blir torrt och vaxigt. Rengöringsmedel 2) Fettalkoholer: Viktiga startpunkter vid tillverkning av tensider, t. ex. förtvålade med alkalier till anjoniska fettalkoholsulfater och etoxylerade med etylenoxid till nonjoniska. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mättat fett är bra för torr hud - det skyddar. Fet och storporig hud kan lätt täppas till av dem. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Eftersom mättade fetter inte tas upp så lätt av huden utan stannar kvar länge på ytan är de bra i massageoljor; de ger t. ex. bra glid i muskelmassage. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1) Mättade fettsyror: Stearinsyra och palmitinsyra,
de vanligaste mättade fettsyrorna i fasta fetter,
ger hård och dryg tvål och tjock såpa
med hållbart lödder. Eftersom fettsyrorna
är stabila härsknar tvålen sällan.
Dess främsta nackdel är att den löddrar
och rengör dåligt vid låga temperaturer.
Mättade fettsyror gör också tvål
och såpa ogenomskinliga och mjölkiga, så
vill man ha dem genomskinliga ska man inte ha i mycket
mättat fett. 2) Fettalkoholer: Steroler är oförtvålbara. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat och dryck |
Fettsyror (E 570 Fettsyror) får tillsättas utan mängdbegränsning som klumpförebyggande medel och tabletthjälpmedel i alla livsmedel som får innehålla tillsatser. Mest används stearinsyra, palmitinsyra och myristinsyra (mättade) och oljesyra (enkelomättad). Ursprunget kan vara vegetabiliskt eller animaliskt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes bruk |
Den sedan 1970-talet gällande sanningen att mättat fett är onyttigt och fleromättat nyttigt är inte så självklar längre. Minskad konsumtion av mättat fett har inte gett de positiva hälsoeffekter man förväntade sig - inga alls, faktiskt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Giftighet | Transfettsyror har uppmärksammats på senare år som rena giftet. De bildas vid härdning - se under margarin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Mättade fettsyror och fettalkoholer är i sig knappast miljöfarliga. Däremot kan sättas många frågetecken för handeln med billiga importoljor och deras vidare förädling till mättat fett. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (1998, 2004), Bolin och Gustaver (1960),
Lodén (2002), Lodén (2008), Okholm (1973). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986),
Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005). • Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Other additives (2005 07 20). Tecno-point: Jojoba: new crop for arid lands, new raw material for industry (2005 09 30). Livsmedelsverket: Livsmedelsverkets föreskrifter om hantering av livsmedel SLVFS 1996:5 (2005 10 01). Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 03 06). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
