Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Fettsyror

Fleromättade fettsyror
Fettsyror i översikt
Arakidonsyra


Synonymer
Fleromättat fett, fleromättade fetter, essentiella fettsyror, EFA, F-vitamin
1) Omega-3-fettsyror, trefaldigt omättade fettsyror, n-3-fettsyror, fiskfettsyror.
2) Omega-6-fettsyror, sexfaldigt omättade fettsyror, omega-6-fettsyror, n-6-fettsyror, växtfettsyror.
Engelska namn
Polyunsaturated fatty acids, poly unsaturated fatty acids, PUFA, essential fatty acids, EFA:s, vitamin F
Andra namn
Acides gras poly-insaturés (franska)

Tradition
Den första fleromättade fettsyran upptäcktes 1929. Det var under värsta vitaminyran och fleromättat fett döptes till vitamin F. Det tog man tillbaka senare, men forskningen efter andra världskriget om deras näringsvärde ledde till en ström av råd om att äta mindre mättat fett och mer enkelomättat och fleromättat.
Blux!
Linolsyras och linolensyras tid som vitamin blir ihågkommen i de mest oväntade sammanhang. Vad sägs om nagellackborttagningsmedlet Blux - med vitamin F!
Omega
Länge ansågs allt fett onyttigt. Hugh Sinclairs presentation 1956 av sina studier av inuiter på Grönland - som äter massor av fleromättat fiskfett och har låg dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar - ledde endast till att han förlorade sin professur i Oxford och utvisades ur forskarsamhället. Först sedan danska studier kommit fram till likadana resultat på 1960-talet började fetter, åtminstone fleromättade, omvärderas. Årtiondet därpå började fiskoljor säljas som kosttillskott. Under 80- och 90-talen utforskades dubbelbindningarnas antal och placering i olika fettsyror och fiskoljor och speciella fettsyrekombinationer började ordineras som läkemedel. Ett tiotal fiskoljor är idag godkända som naturläkemedel och omega-3-fettsyror har kommit i ropet också i hudvård.
Framställning Fleromättade fettsyror bildas som andra fettsyror av kedjor av kolatomer. De skiljer sig från mättade och enkelomättade genom att innehålla minst två dubbelbindningar. Exempel:
 
Fettsyra Konsistens Beskrivning Kolatomer Dubbelbindningar = Mättnad
stearinsyra fast C 18:0 18 kolatomer ingen dubbelbindning

= mättad

oljesyra tjockflytande C 18:1 18 kolatomer en dubbelbindning = enkelomättad
linolsyra tunnflytande C 18:2 18 kolatomer två dubbelbindningar = fleromättad
linolensyra tunnflytande C 18:3 18 kolatomer tre dubbelbindningar = fleromättad
Fettsyror i översikt.
  Dubbelbindningens plats anges med det lägre numret för den första av de sammanbunda kolatomerna - räkna från höger:
Linolsyra: C-C-C-C-C-C-C-C-C=C-C-C=C-C-C-C-C-C
Den första subbelbindningen sitter mellan sjätte och sjunde kolatomen: C 18:2n-6 = omega-6-fettsyra.
Dubbelbindningarna kan flyttas så att man får nya konstgjorda fettsyror. Ännu kan man dock inte sätta dubbelbindningar till vänster om den nionde kolatomen, alltså t. ex. tillverka linolsyra. Än måste man äta naturliga oljor.
1) Omega-3-fettsyror: Minst tre dubbelbindningar, den första alltid på tredje kolatomen.
2) Omega-6-fettsyror: Minst två dubbelbindningar, den första alltid på sjätte kolatomen.
Konjugerade fettsyror
Var den andra dubbelbindningen sitter brukar inte anges men det har visat sig ha betydelse. När dubbelbindningar skiljs åt av en enkelbindning, kallas de konjugerade:
C-C=C-C=C-C konjugerad (en enkelbindning emellan)
till skillnad från
C-C=C=C-C-C icke konjugerad (två enkelbindningar emellan)
C-C=C=C-C-C kumulerad (ingen enkelbindning emellan)
Konjugerade fettsyror, som i laboratorieförsök har visat sig vara anticancerogena, finns särskilt i mejeriprodukter och kött. Konjugerad linolensyra (CLA) som bildas bara när kon äter färskt gräs, inte hö, har minskat i kosten med upp till 80 % på ett par årtionden. Alltså kan den idag köpas per kapsel.
Transfettsyror
Varmpressning och hårdraffinering av oljor härdning av dem till fasta fetter förvandlar dubbelbindningarna till transbindningar, som hindrar linolsyra och linolensyra från att omvandlas vidare till fleromättade fettsyror. Se vidare under margarin.
Beskrivning Fleromättade fettsyror är tunnflytande och dominerar i tunna vegetabiliska oljor, som förblir flytande även i kyla och kan kännas märkligt "torra" på huden.
• Alla är olösliga i vatten och glycerin.
• Fettsyror är lättlösliga till måttligt lösliga i alkohol (95 % kall, lättare om alkoholen värms upp). De är blandbara med varandra, vegetabiliska oljor, flytande paraffin, eteriska oljor och i smält tillstånd med fetter och många hartser.
Hållbarhet Oljor med mycket fleromättat fett - gurkört, hampfrö, linfrö, nyponfrö, valnöt, vetegrodd - ska förvaras mörkt och svalt (kylskåp). Någon antioxidant (E-vitamin, rosmarinextrakt) bör tillsättas.
Framför allt ska dessa oljor skyddas från syre (korken på). Fleromättade fettsyror, särskilt linolensyra, tar lätt upp syre från luften vilket gör att de oxideras tio gånger snabbare än enkelomättade och mer än hundra gånger snabbare än mättade fettsyror. Ännu fortare går det tillsammans med mättat eller härsket fett och i kärl av vissa metaller (koppar, järn, krom, tungmetaller). Det räcker med luften i en halvtom flaska för att oxideringen ska ta fart och oljan börja tjockna. Ett gammalt trick är därför att fylla flaskan med glaskulor vartefter den töms så att oljan alltid står ända upp. I fyllda kärl och i sina naturliga förpackningar, fröna, l kan de stå sig i åratal.
Även värme påverkar; 10° upp eller ner under lagringen sägs kunna halvera respektive fördubbla livslängden på känsliga oljor. Vid riktigt höga temperaturer, så att olja ryker, blir de fleromättade fettsyrorna mättade.
Även tvål med mycket fleromättat fett kan härskna medan det är ovanligt för tvål av mättat fett som kokostvål, palmkärntvål och talgtvål. 

1) Omega-3-fettsyror
Första dubbelbindningen vid kolatom 3. Den som måste tillföras är linolensyra, som bildar de övriga med flera dubbelbindningar = mer fleromättade.
DHA Dokosahexaensyra, C 22:6 (22 kolatomer: 6 dubbelbindningar), C 22:6n-3
• Förekomst: I livsmedel framför allt i fet fisk.
• Beskrivning: Omega-3-fettsyra. Håller sig flytande i kylskåp.
DPA Dokosapentaensyra, C 22:5 (22 kolatomer: 5 dubbelbindningar), C 22:5n-3
• Förekomst: I livsmedel framför allt i fet fisk.
• Beskrivning:  Omega-3-fettsyra. Håller sig flytande i kylskåp.
EPA Eikosapentaensyra, C 20:5 (20 kolatomer: 5 dubbelbindningar), C 20:5n-3
• Förekomst: I livsmedel framför allt i fet fisk. Bildas i kroppen av linolensyra och andra fettsyror som bildas av linolensyra. EPA bildar sedan i sin tur DHA och kan också återbildas från DHA.
• Beskrivning: Omega-3-fettsyra. Håller sig flytande i kylskåp.
ETA Eikosatetraensyra, C 20:4 (20 kolatomer: 4 dubbelbindningar), C 20:4n-3
• Förekomst: I livsmedel framför allt i fet fisk.
• Beskrivning: Omega-3-fettsyra. Håller sig flytande i kylskåp.
Eleostearinsyra C 18:3 (18 kolatomer: 3 dubbelbindningar), C 18:3n-3
• Beskrivning: Omega-3-fettsyra. Håller sig flytande i kylskåp.
Linolensyra Alfa-linolensyra, a-linolensya, ALA, C 18:3 (18 kolatomer: 3 dubbelbindningar), C 18:3m-3
Engelska namn: Linolenic acid, ALNA, cis-(9,12,15)-octadecantrienoic acid; INCI-namn: Linolenic acid
• Förekomst: Mest finns i linfröolja (runt 50 %). Måste tillföras genom kosten och bildar i kroppen STEA, eikosatetraensyra, EPA och vidare DPA och DHA.
• Beskrivning: Omega-3-fettsyra. Smälter vid -11-12° (håller sig flytande i kylskåp). Härsknar lätt, vilket känns igen på smaken av förnsterkitt.
STEA Stearidonsyra, C 18:4 (18 kolatomer: 4 dubbelbindningar), C 18:4n-3
• Förekomst: I livsmedel framför allt i fet fisk.
• Beskrivning: Omega-3-fettsyra. Håller sig flytande i kylskåp.

2) Omega-6-fettsyror
Första dubbelbindningen vid kolatom 6. Den som måste tillföras är linolsyra, som bildar de övriga med flera dubbelbindningar = mer fleromättade.
Arakidonsyra C 20:4 (20 kolatomer: 4 dubbelbindningar), C 20:4n-6, AA
Engelska namn: Arachidonic acid, AA, eicosatetraenoic acid; INCI-namn: Arachidonic acid
• Förekomst: I livsmedel i kött, mejeriprodukter, alger. Bildas i kroppen av linolsyra och andra fettsyror som denna bildar.
• Beskrivning: Omega-6-fettsyra.
DHGLA Dihomo-gammalinolensyra, C 20:3 (20 kolatomer: 3 dubbelbindningar), C 20:3n-6
• Förekomst: I livsmedel i inälvor. Bildas i kroppen av linolsyra och GLA.
• Beskrivning: Omega-6-fettsyra.
DSTA Docosatetraensyra, dokosatetraensyra, C 22:4 (20 kolatomer: 4 dubbelbindningar)
GLA Gammalinolensyra, gamolensyra, C 18:3 (18 kolatomer: 3 dubbelbindningar)
Engelska namn: Gamolenic acid, (ZZZ)-octadeca-6,9,12-trienoic acid
• Förekomst: Rikligast i gurkörtsolja (över 20 %). Bildas i kroppen av linolsyra och bildar i sin tur DHGLA, arakidonsyra och prostaglandiner och stimulerar också kroppens egen produktion av prostaglandiner.
• Beskrivning: Omega-6-fettsyra.
Linolsyra Alfa-linolsyra, alpha-linolsyra, C 18:2 (18 kolatomer: 2 dubbelbindningar), C 18:2n-6
Engelska namn: Linoleic acid, LA, linolic acid, (Z,Z)-octadeca-9,12-dienoic acid, cis-(9,12)-octadecadienoic acid; INCI-nam: Linoleic acid
• Förekomst: Mest finns i druvkärnolja, tistelolja och nattljusolja (över 70 %), hampfröolja, majsolja, sojaolja, solrosolja, vetegroddolja och bomullsfröolja (över 50 %). Den måste tillföras genom kosten och bildar genom enzympåverkan i kroppen GLA och andra omega-6-fettsyror.
• Beskrivning: Omega-6-fettsyra. Tunn; smälter vid -5°.
• Användning: Se t. ex. under druvkärnolja om hur insmorning av vaderna med olja rik på linolsyra kan lindra eller t.o.m. helt ta bort många av de besvär som följer av dålig blodcirkulation i ben och fötter - kyla, kärlkramp, svullnad, missfärgning, smärta, bensår, värk, hudatrofi, räfflade och spruckna naglar etc.

Hudläkemedel
Fleromättade fettsyror utgör en stor del av hudcellernas väggar. Därför tas de upp lätt av huden och kan fungera som transportör av andra ämnen som man vill tillföra. De är också själva aktiva ämnen som når ner till läderhuden och bildar prostaglandiner. Tillförda utifrån sägs de göra hudens eget fett mer tunnflytande. De används på atopiskt eksem och seborré; omega-3-rika oljor särskilt på psoriasis. Överdosering ökar risken för oxidering i huden. Rikast på fleromättade fettsyror är hampfröolja (omkring 90 %), gurkörtsolja, nattljusolja, nyponfröolja (omkring 80 %), druvkärnolja, linfröolja, valnötsolja (70-75 %).
Kräm: 5-80 %
Hudolja för ansiktet: 1-10 %
Sägs vara bra för fet hud och aknehy genom att vara tunna och alltså inte täppa till. Nyponfröolja, nattljusolja och gurkörtsolja används mycket i preparat som ska förebygga och behandla rynkor.
Dessa lätta oljor tas upp lätt av huden och passar därför bäst när man ska massera in ämnen i huden, t. ex. i ansiktet. På större områden och när massagen som sådan är huvudsaken blir känslan lätt för torr, fettet försvinner för snabbt under händerna.
Oxideras lätt i kontakt med luft, med risk för att tvålen härsknar.

Mat och dryck
Fettsyror är tillåtna som Övrig tillsats (E 570 Fettsyror) i livsmedel. De får användas i alla livsmedel där tillsatsmängderna inte är begränsade.
Förekomst
1) Omega-3-fettsyror: Omgea-3 finns i fiskolja (en 80-grams burk makrill i tomatsås innehåller ca 3.000 mg - att jämföra med kapseltillskott, se nedan). Några få växtoljor är rika på linolensyra, t. ex. linfröolja, hampfröolja och nyponfröolja. Fett från grisar som gått ute innehåller mer omega-3 än fett från grisar som växt upp inomhus. Våren 2006 rapporterar svenska dagstidningar att man är på god väg att genmodifiera grisar så att deras fett ska innehålla omega-3.
2) Omega-6-fettsyror: Mest linolsyra (över 70 %) finns i druvkärnolja, nattljusolja och tistelolja.
Invärtes bruk Den mänskliga kroppen kan tillverka de flesta fettsyror från kolhydrater och protein men inte fleromättade, som måste tillföras genom kosten. Finns linolsyra (omega-3) och linolensyra (omega-6) i tillräcklig mängd bildas de övriga ur dem.
Behov
Officiella rekommendationer om dagligt intag finns inte men det har föreslagits att minst 1 % av kaloriintaget bör bestå av fleromättat fett.
1) Omega-3-fettsyror: Dagsbehovet beräknas av svenska Livsmedelsverket vara 2.000-3.000 mg (2-3 gram). 500 mg om dagen tros kunna förebygga hjärtsjukdom hos friska män, upp till 18 gram har givits under kortare tid för att förhindra avstötning vid njurtransplantation.
2) Omega-6-fettsyror: Dagsbehovet beräknas vara runt 1.000 mg (1 gram): Förhållandet mellan omega-3 och omega-6 blir alltså 2-3:1. Det har hävdats att det snarare borde vara 20:1, eftersom motsatsen tros ha koppling till en rad sjukdomar (hjärta/kärl, cancer, reumatism). Totala motsatsen (1:25) är vanlig i dagens kost; alltså mycket mer omega-6 än omega-3. Undantagen bland omega-6-fettsyrorna som anses vara närmast oreserverat "bra", obalans eller ej, är gammalinolensyra (GLA) och konjugerade fettsyror som konjugerad linolensyra (CLA). Inte heller för dessa finns några oficiella rekommendationer. I vitaminterapi anses 70-240 mg GLA vara optimalt dagsintag.
Brist
Brist ger förutom en rad synnerligen allvarliga problem i nerv- och hormonsystem (en stor del av hjärnan består av fleromättat fett) symptom i hud (rodnad, torr och fnasig hud, fjällning, skrovliga armbågar, ojämn pigmentering, långsam sårläkning, inflammationer, atopiskt eksem, akne) och hår (skört hår, håravfall, mjäll, sårig hårbotten).
1) Omega-3-fettsyror: Brist på omega-3 är vanligast eftersom de förbränns snabbt vid sjukdom och annan stress och för att det relativa intaget av omega-6 är mycket högre. Symptomen är diffusa - allmän svaghet, depression, koncentrationsproblem, beteendeförändringar.
2) Omega-6-fettsyror: De tidiga bristsymptomen är tydligare, t. ex. eksem, håravfall och långsam sårläkning. GLA har med viss framgång givits vid atopiskt eksem och hyperaktivitet.
Tillskott
Den totala mängden fettsyror ska samsas på begränsat utrymme i kroppen. Stora tillskott av omega-3 har lett till brist på omega-6. Debatten har gått hög om vad som är det bästa förhållandet mellan dem och om linfröolja (50 % omega-3, 15-20 % omega-6) eller hampfröolja (20 % omega 3, 55-60 % omega 6) skulle vara det bästa tillskottet. Det har också diskuterats om brist på fleromättade fettsyror kan hävas genom insmörjning av fettsyrerik olja på huden. I mitten av 1970-talet tydde kliniska försök på det men senare resultat har pekat på motsatsen. Man stampar på den vanliga fläcken "mer studier behövs".
1) Omega-3-fettsyror: Ett tiotal fiskoljor är godkända som naturläkemedel ("kan bidra till skydd mot hjärt-kärlsjukdomar"). Oljetillskott i Sverige innehåller 170-750 mg omega-3 per kapsel. För att få i sig lika mycket omega-3 som finns i en burk makrill med tomatsås (3.000 mg) får man alltså stoppa i sig upp till 18 kapslar till en kostnad av upp till 24 kr.
2) Omega-6-fettsyror: Gurkörtsolja och nattljusolja används som GLA-tillskott.
Fettproduktion
Dagens mat är fattig på essentiella fettsyror jämfört med för några årtionden sedan. Massproducerade köttdjur ger mindre fett av lägre kvalitet, t. ex. utan konjugerade fettsyror. Världsvida transporter och flerårig lagring ger härsknande fetter och mjöl. Varmpressning, raffinering och härdning av oljor ger låga halter näringsämnen och höga halter transfettsyror. Allt går ju så mycket enklare, snabbare och billigare med härdat margarin än med känsliga färska oljor.
Giftighet Alla fleromättade fettsyror är ogiftiga.

Litteratur: Se t ex Andersen (1998, 2004), Bolin och Gustaver (1960), Bruhn och Eneroth (2000), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952). Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Okholm (1989), Vickhoff (1985), Wilhelmsson (2003).
• Artiklar: Haglund, O: Omega-3-fettsyror och reumatisk sjukdom (Incitament 4:2000). Paulún, Fredrik: Oljor: bra kosttillskott (Prosana 1:2001). Näsmark, Margareta: Kan omega-3 fettsyror hejda Alzheimers sjukdom: ny stor studie på Huddinge sjukhus (ProSana 2:2001). Haglund, Olle: Hjärnan blir vad vi äter (ProSana 4:2001) Ttillskott av omega-3-fettsyror: Gissi-Prevenzione Investigators (The Lancet 199;354). Carlsson, Pia: Vårt behov av omegafettsyrorna (Prosana 1:2005). Grahn, Marie: Konserver lika bra som piller (Göteborgs-Posten 2006 11 23).
Nätpublikationer: Tecno-point: Jojoba: new crop for arid lands, new raw material for industry (2005 09 30). Livsmedelsverket: Livsmedelsverkets föreskrifter om hantering av livsmedel SLVFS 1996:5 (2005 10 01). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 03 06).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/fettsyrafler.html
Datum: 2018 05 25 - Uppdaterad: 2009 11 4
Cookieinfo
Made with a Mac