Shenet
Växter Råvaror  Referens Sök Forum Kontakt Hem
Färgämnen

Svarta färgämnen


Engelska namn
Black
Andra namn
Romanska språk
Noir (franska), nero (italienska)
Nordiska språk
Sort (danska)
Andra språk
Schwarz (tyska), kuroi (japanska)

Exempel Här endast några exempel på svarta färgämnen som är så pass tillgängliga att de kan prövas för egna experiment eller som är värda en kommentar för att de nämns ofta i äldre recept eller har använts mycket genom åren.
Azofärger - många i kosmetika; se under Färgämnen.
Benkol Synonymer: Bensvart, bensvärta, rent djurkol, medicinskt kol (Carbo ossium, Carbo animalis purus)
Engelska namn: Bone char, bone charcoal, animal charcoal, bone black, black bone charcoal
INCI-namn: CI 77267 (bone charcoal), CI 77268:1 (black bone charcoal)
Andra namn: noir d'os (franska), nero d'osso (italienska), Beinschwarz, Beinbraun (tyska)
Blodlutkol, blodkol, djurkol (Carbo animalis)
• Framställning: Ben från slaktdjur avfettas och glödgas utan lufttillträde till ett pulver. Varianten elfenbenssvart kallades Elephantinum under antiken och gjordes då verkligen av rester efter snideri i elfenben. Blodlutkol glödgas av djurblod.
• Beskrivning: Mycket fint, svart pulver med liten eller ingen glans. Ännu mer poröst och finfördelat än träkol. Elfenbenssvart idag är oljemåleriets vanligaste och mest hållbara svarta, med en kall svart ton som täcker bra.
• Innehåll: Består till 7-10 % av kol, resten kalciumfosfat (75-80 %) och kalciumkarbonat (6-10 %).
• Användning: Absorberar ännu bättre än träkol och har föredragits vid kemisk rening. Drar till sig och håller kvar salter och organiska ämnen, t. ex. sådana vars färg eller lukt man inte vill ha med i vätskor. Kokt med 20 delar vatten ger det ett färglöst filtrat med neutral reaktion. Har också använts medicinskt på samma sätt som träkol. Blodlutkol används istället för benkol när vätskan är sur eller alkalisk. •
Blyföreningar • Framställning: Rent bly färgar inte av sig självt, däremot tillsammans med svavel.
• Beskrivning: Rent bly är tunga grå bitar eller plattor. Om blyföreningar, se blyvitt.
• Användning: Tillräckligt med svavel finns i håret, så man har använt blykammar för att göra håret mörkare och också sköljt det med blysalter. Egyptierna gjorde svart ögonsmink av blyglans.
• Giftighet: Alla varianter är synnerligen giftiga.
Hennapulver - kan ge allt från gult till svart.
Järnoxider och järnhydroxider Synonymer: Jordfärger. INCI-namn: CI 77499.
E-nummer: E 172. (får användas utan mängdbegränsning i alla livsmedel som får färgas)
• Framställning: Naturliga järnoxider och järnhydroxider är rost som ingår naturligt i vittrade bergarter. De slammas fram i vatten, gjuts i tegelstensform, mals och bränns eventuellt till mörkare ton och blandas sedan med varandra till önskad nyans. De är svåra att få rena nog att ätas, så sådana som ska användas i livsmedel framställs syntetiskt genom att järn behandlas. Även oxider för kosmetiskt och konstnärligt bruk är ofta syntetiska, eftersom det är lättare att styra kulören på dessa. Drygt 50.000 ton järnoxid och järnhydroxid framställdes i Sverige 2005.
• Beskrivning: Finmalda svarta pulver.
• Innehåll: Naturliga är äkta pigment, ofta från flera fyndorter, bestående av huvudsakligen järnhydroxider (rost) och järnoxider (bränd rost). Konstnärspigment kan också innehålla andra färgstoffer och gränsen mot vad som ska räknas som förfalskning är vag; många benämningar som låter som naturliga och rena ämnen är etablerade namn på kulörer. "Normalpigment" är Beckers kvalitetsstandard som garanterar en viss renhet och hållbarhet.
• Användning: Färgpigment i oljefärg, puder, smink. Se t. ex. Färgning av pulver. Kan missfärga sorbitol. I livsmedel används de till ytbehandling; de får användas i alla livsmedel som får färgas.
• Giftighet: Järnoxider och järnhydroxider upptas dåligt av kroppen (de duger t. ex. inte som kosttillskott) och betraktas därför som oskyldiga ur hälsosynpunkt.
Kimrök Synonymer: Kärnsvart, kärnsvärta, frankfurtersvart
Engelska namn: Wine black
Andra namn: Noir de pêche, noir de vigne (franska), nero di vite (italienska), Kernschwarz, Rebenschwarz (tyska), plantesort, druesort, sod, sodsort (danska)
• Framställning: Tjära, hartser eller feta växtdelar förbränns med ofullständigt lufttillträde. Växter ska helst vara hartsrika, som i Norden barrträd eller deras kottar, men allt möjligt används världen runt: vinstjälkar, valnötsskal, kork, auberginer, druvkärnor, persikokärnor, därav namn som kärnsvart - recept nedan. Fusk: finpulveriserat träkol. Råvara utan fett, som vanligt trä, ger inte kimrök eller lampsvärta utan sot (nedan).
• Beskrivning: Fint pulver som ger hållbar kall ton, djupare och mer mättad svart än träsot. Bästa sorten är lampsvärta (nedan),
• Innehåll: Kol, förbrända växtrester, sot.
• Användning: Slipande medel i koltandpulver, färgpigment i oljefärg, förr det vanliga i ögonsmink, t. ex. mascara.
• Varianter: Lampsvärta av ännu fetare ämnen, sot av icke feta ämnen; se nedan.
• Giftighet: Giftigt bara om det är förorenat.
Kol - vanligen träkol.
Lampsvärta Synonymer: Lampsot, lampsvart
Engelskt namn: Lamp black, carbon black
Andra namn: Noir de fumée, noir de bougie, noir de lampe (franska), nero di lampa (italienska), Lampenschwarz, Russ (tyska), lampesort, kønrøg (danska)
• Framställning: Ofullständig förbränning av starkt sotande ämnen - feta oljor, hartser, kådor, råolja. Råvara utan fett, som vanligt trä, ger inte kimrök eller lampsvärta utan sot (nedan).
• Beskrivning: Mycket fint svart pulver, fett för känseln, hållbart och starkt täckande. Anses vara bäsra sortens kimrök (ovan).
• Användning: I kinesiskt tusch, sällan i oljefärg.
Leror - riktigt svarta är ovanliga.
Livsmedelsfärger - se E-nummerlistan.
Sot Farmakopénamn: Fulgio.
Andra namn: Sod, sodesort (danska)
• Framställning: Kolhaltiga organiska ämnen bränns och kol avsätter sig som sot som kan samlas upp. Många har gjort som Marlene Dietrich: bränt en tändsticka under en sked - recept nedan. Fet råvara, som hartser och kådor, ger inte sot utan kimrök eller lampsvärta (ovan).
• Användning: I Ebers-papyrusen (ca 1550 f. Kr.) ingår "sot från väggen" i ett par recept, ett av dem en massagesalva för stela leder. Kimrök och sot har i Europa varit de vanligaste svarta pigmenten i ögonsmink.
• Varianter: Sot av feta växtdelar som kimrök och lampsvärta; se ovan. Sämre sorter: Glanssot (Fulgio splenden, bildas när ved bränns; det som avsätter sig i hårda skorpor i rökgångar; blandat med tjärämnen, glansigt, därav namnet) och flamsot (billigaste sorten, använt i trycksvärta, fås vid bränning av hartser, tjära etc.)
Svavelantimon Synonymer: Gråspetsglans
• Framställning. Mineralpigment ur grundämnet antimon.
• Användning: Mycket använt läkemedel och ögonsmink i det gamla Egypten.
• Giftighet: Mycket giftigt; besläktat med arsenik.

Lagstiftning Se ingångssidan till Färgämnen för en lista på färgämnen som är förbjudna eller begränsade i kosmetika i EU.

  Recept
Recept I
(sot)
• Tändsticka
• Något fett
Det berättas hur Marlene Dietrich gjorde sitt ögonsmink under Berlintiden - på samma sätt som alla andra: Man brände en tändsicka under ett upp-och-ner-vänt tefat och blandade sedan den bildade svärtan med lite fett.
(Källa: Varenda bok om Marlene och hennes tid)
Recept II
(lampsvärta)
• Näver av björk
Bränn björknävern under en plåtburk. Soten som samlas på väggarna borstas ur och samlas upp. Ger ett rätt fett pigment, varför man förr ofta rev det med brännvin eller ättika när det skulle användas till målning.
(Källa: Tidningen Åter 3/01)
Recept III
(kärnsvärta)
• Plommonkärnor eller andra kärnor
Bränns i slutet eldfast kärl och mals fint.
(Källa: Tidningen Åter 3/01)

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bolin och Gustaver (1960, del 3), Corson (1972), Hallström (1986), Hansen & Jensen (1991), Jönsson och Simmons (1935), Kumlien (1946), Ljungdahl (1953), Lodén (2008), Meyer (1952). Som livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket (1998), SLV FS 1999:22, Zinck och Hallas-Møller (2005).
Nätpublikationer: Livsmedelsverket: E-nummernyckeln (2009 02 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/fargsvart.html
Datum: 2018 11 20 - Uppdaterad: 2009 03 6
Cookieinfo
Made with a Mac