Shenet - Eteriska oljors innehåll


	Eteriska oljor Eteriska oljors innehåll

Oljor	• Destillerade och pressade eteriska oljor ska inte innehålla något annat än den eteriska oljan. • Absoluter och hartsoljor innehåller förutom den eteriska oljan 1-15 % naturligt vax och fett som gör dem mer trögflytande.
Ingående kemiska ämnen	De eteriska oljorna är bara en del av • Växtdrogernas innehåll De eteriska oljorna består i sin tur av tjogtals till hundratals kemiska ämnen - i rosenolja har man funnit över 500 - som ger den specifika doften. Sådana ämnen, isolerade ur eteriska oljor eller syntetiskt tillverkade som kemiska tvillingar, används för doftblandning, som råvaror för att framställa andra doftämnen och för sina medicinska, rengörande och andra egenskaper. De viktigaste grupperna: • Estrar - lugnande, svamphämmande, ogiftiga. • Terpener - kan irritera när oljor blir gamla. • Alkoholer - uppiggande, ogiftiga. • Aldehyder - lugnande, ofta hudirriterande. • Fenoler - ofta bakteriedödande, hudirriterande, giftiga. • Organiska syror - som bensoesyra. • Ketoner - slemlösande, en del giftiga. • Laktoner - slemlösande • Kumariner - ofta fotosensibiliserande och giftiga. • Oxider, etrar - slemlösande, som eukalyptol Några få eteriska oljor (bittermandel, senap) innehåller ämnen som inte finns i växten utan bildas i närvaro av vatten under destilleringen.
Naturliga variationer	Yttre faktorer Yttre varierande faktorer påverkar växten och därmed oljans sammansättning, egenskaper och effekter. Allam är goda skäl för parfym- och livsmedelsindustrin att använda standardiserade kemikalier i stället. • klimatfaktorer (nederbörd, ljus, temperatur, vindförhållanden), • växtförhållanden (höjd över havet, jordmån, gödsling, fuktighet, växtgrannar), • periodiska faktorer (vegetationsperiod, årstid, tid på dygnet), • skörd (vilken tidpunkt på dagen växten plockas, hur mogen, färsk och fuktig den är vid plockningen, transportsätt och transporttid), • framställning (temperatur, pH, lösningsmedel, torkning, lagring). Inom samma art När samma växtart kan variera i innehåll kallas de kemotyper av arten. Mest typisk är timjanoljan som finns i många olika kemotyper vars eteriska oljor kan vara mycket olika till sammansättning, doft och effekt. Olika växtdelar Olika delar av samma växt ger olika eteriska oljor med olika innehåll och doft. Det hjälper inte långt att veta att en olja kommer från pomeransträdet - pomeransoljan görs av frukskalet och är olik petitgrainoljan från bladen och nerolioljan från blomman. Olika beredningar Eteriska oljor innehåller inte samma ämnen som andra beredningar av samma växt. Örten salvia innehåller 10 % garvämnen och ett vattenutdrag på salvia blir därför rikt på garvsyra, medan ett spritutdrag på örten innehåller bara ite och destillerad salviaolja ingen garvsyra alls. De tre beredningarna har alltså olika innehåll, egenskaper och verkningar, och beskrivningar av den ena kan inte översättas rakt av till de andra.
Rester från tillverkningen	Vid extrahering till absoluter och resinoider används flyktiga lösningsmedel som alkohol (vanlig eller träsprit) och/eller petroleumprodukter (petroleumeter, bensen, aceton...). De tas bort efteråt men små rester blir alltid kvar. På grund av detta används absoluter och resinoider sällan i aromaterapi.
Rester från odlingen	Konventionell odling I storskalig produktion odlas växterna med hjälp av gödningsmedel och bekämpningsmedel. Eftersom dessa ämnen vanligen är fettlösliga finns de kvar i den eteriska oljan och kan påverka den och dess terapeutiska värde. Alternativ odling Aromaterapins framväxt har skapat en marknad för mindre giftigt framställda oljor. De som finns i svensk hälsokosthandel kommer allt mer från ogiftigare odlingar. Vad som är ogiftigt är en definitionsfråga, bestämd av en brokig skara organisationer i olika länder. De har vanligen börjat som idealistisk intresseorganisationer, t. ex. för odlare, och har sedan i olika grad anpassat sig till marknadens krav. För organisationer med mycket cred kan märkning bli lönsam - ansök och betala hos oss och vi stämplar och marknadsför! Kravspecifikationen är en balansgång mellan allt för högt ställda krav (ingen kan leva upp till dem) och för lågt ställda (ger snabbt klirr i kassan men organisationsstämpeln blir snart meningslös). På senare år har det också uppstått organisationer som har märkning som affärsidé från början. EU-myndigheter har godkänt organisationer i olika länder - i Sverige KRAV och Demeter - vars kontroll ska uppfylla vissa krav mot att de får exklusiv rätt att använda vissa termer: • Ekologisk: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Spanien • Biologisk: Tyskland, Frankrike, Italien, Grekland, Portugal, Nederländerna • Organisk: England Därutöver förekommer termer som vildväxande, obesprutat, traditionellt odlat, naturenligt m.m. Ibland kan de tyckas löjligt överflödiga utom för att höja priset, t. ex. när de används om växter som bara kan förekomma vilda eller obesprutade - men vad vet å andra sidan vi nordbor om afrikanska stäppgräs?
Tillsatta ämnen	Kvalitetskrav som helhet och oförfalskning är svåra att kontrollera. På sin höjd kan man analysera innehållet och försöka bedöma om påståendena om tillverkningen är rimliga, men det finns många felkällor på vägen. Förfalskning Långt innan den eteriska oljan hällts på grossistens flaska kan den ha manipulerats under tillverkningen, t. ex. genom att växtråvaran fått tillsatser (pomeransblad blandas ner i pomeransblommor, rosor bestryks med eteriska oljor från andra blommor). Absoluter och resinoider genomgår många stadier där i princip vartenda ett kan manipuleras.
	Blandning • Vanligt och svårt att upptäcka är blandning av eteriska oljor av olika kvalitet. Det kan ske redan på tillverkningsstället, som när man blandar olika fraktioner av ylang-ylangolja. • Senare kan grossisten blanda oljor från olika tillverkare eller länder. 100 % ren eterisk olja kan bestå av 10 % fransk medan resten är av lägre och billigare kvaliteter från andra länder. Standardisering • Isolerade ämnen ur oljorna eller samma ämnen syntetiskt tillverkade används både som ersättning och förbättrare. Sådana tillsatser förekommer mest i dyra oljor som rosenolja och citronmelissolja och där man bara eftersträvar den rätta lukten utan terapeutisk effekt. Ett namn på detta är standardisering, d.v.s. man blandar olika eteriska oljor eller ämnen ur dem för att varje sändning olja ska uppfylla ställda krav. Doft- och smakämnesindustrin har inget emot förfarandet i princip eftersom den först och främst är intresserad av att halten önskvärda ämnen är rätt och densamma varje gång.
	Utspädning • "Doftoljor" i presentbutiker, färgaffärer etc. är kemikalier i lösningsmedel eller eteriska oljor utspädda med olja, alkohol eller propylenglykol (om det står på etiketten är det med mycket små bokstäver) - helt OK så länge man inte låtsas annat. Gör det själv med eteriska oljor som brukar doseras i mycket små mängder. Använd neutral vegetabilisk olja eller alkohol och etikettera noga med utspädningsgrad på flaskan. Späder man t. ex. 10 droppar eterisk olja med 90 droppar vegetabilisk till 100 delar blandning, kommer 1 droppe av blandningen att innehålla 1/10 droppe eterisk olja. • Det är också fullt legitimt att späda tjocka och tröga absoluter och resinoider till flytande konsistens - om man talar om att man gjort det och med vad (sällan). Gör det själv med olja, alkohol eller någon olja rik på limonen (apelsin, citron, grapefrukt). 2 volymdelar citrusolja till 3 delar resinoid håller sig flytande.
	Testa själv Bara mänskliga näsor kan bedöma den subjektiva faktorn kvalitet. Laboratoriemetoder mäter kvantitet, som gaskromatografi där doftämnena kan skiljas åt och mätas när de passerar en porös massa. Den som inte har en gaskromatograf hemma kan göra några enkla test som påvisar en del tillsatser och utspädningar i eteriska oljor. Vegetabilisk olja? Utspädning med vegetabilisk olja och mineralolja är vanlig, och ganska enkel att upptäcka. • Känn efter: Eterisk olja ska inte kännas fet mellan fingrarna mer än några sekunder, sedan blir den närmast vattnig. Känns essensen oljig är den antagligen utblandad med olja. • Dunsta av: Ren eterisk olja avdunstar i motsats till vegetabilisk olja och mineralolja och efterlämnar alltså ingen genomskinlig fettfläck. Droppa på tidningspapper och se vad som händer på en halv dag. Är det en kladdig fettfläck kvar innehåller essensen olja. Absoluter och hartsoljor kan däremot lämna fläck (med mer eller mindre färg) eftersom de innehåller lite vax och fett. • Skaka med alkohol: Blanda eterisk olja med 3 volymdelar alkohol (70 %) i ett glasrör och skaka om ordentligt. De flesta eteriska oljor löser sig helt = klart. En grumling består av olösta beståndsdelar, antagligen fet olja eller terpentinolja. Ricinolja) grumlar inte - den är löslig i alkohol. Citrusoljors grumling kan bero på vaxrester som inte filtrerats bort. Vanligt hos biologiskt odlade oljor idag. Alkohol? • Mät volym: Häll den eteriska oljan i ett helt cylindriskt glasrör och markera mängden. Tillsätt sedan lika volym vatten och skaka om. När röret fått vila en stund och vatten och eterisk olja skiljts åt, ska den uppflutna oljan ha samma volym som förut. Om sprit är tillsatt har volymen minskat. • Väg: Alkohol är lättare än eteriska oljor; 100 ml ren alkohol väger endast 79 gram; först 80 % alkohol närmar sig de lättaste eteriska oljornas vikt runt 85 gram. Iblandning av alkohol minskar alltså oljans vikt. • Skaka med vatten: Alkohol kan misstänkas om oljan blir mjölkig vid skakning med vatten. • Skaka med olja: Droppa några droppar eterisk olja i vegetabilisk olja i ett glasrör och och skaka om ordentligt. Om blandningen blir oklar innehåller den alkohol. Terpentinolja? • Lukta: Terpentinolja och andra oljor med mycket av terpenen pinen (som rosmarinolja) kan spåras med lukten - droppa lite olja på varmt papper och lukta. • Skaka med alkohol: Skaka den eteriska oljan med alkohol som i oljetestet ovan. Blandningen ska förbli klar. • Blanda med jod: Lägg ca 1 gram jod på baksidan av en tallrik. Droppa några droppar eterisk olja bredvid. För sedan snabbt och på en gång all jod till den eteriska oljan och försök blanda in den. Om oljan innehåller terpentinolja blir resultatet en liten explosion! Det kan eventuellt också vara fråga om enbärsolja och gammal olja, men terpentinolja har alltid varit det säkraste budet - det är en billig och vanlig utblandningsolja. Den amerikanska motsvarigheten har varit virginiacederolja.
Borttagna ämnen	Fraktionerad olja Liksom önskvärda ämnen kan tillsättas kan oönskade tas bort, t. ex. terpener, furokumariner och vaxämnen. Detta låter sig göras genom fraktionering, d.v.s. att man tar till vara delar av oljan (fraktioner) vid olika stadier av destilleringen - i början när temperaturen är låg de lättaste och flyktigaste beståndsdelarna, med stigande temperatur allt tyngre. De avskilda fraktionerna kan sedan uteslutas eller blandas om i nya proportioner allt efter behov. Kamferolja är t. ex. alltid den "vita" fraktionen av kamfer och ylang-ylangolja är så gott som alltid en eller flera fraktioner av den ursprungliga oljan. Ofta går man mycket längre än till borttagning; oljor delas upp i beståndsdelar som används som vilka kemikalier som helst för att skapa nya blandningar. Inom parfymeri är de vanligaste fraktionerade oljorna de terpenfria:
	Terpenfri olja Dessa framställs ur hela oljor genom uteslutning av en, några eller alla terpener under vakuumdestillering eller upprepad vatten- eller ångdestillering. De började framställas omkring 1910 och har många fördelar för parfymindustrin: • Oljan minskar i volym = blir mer koncentrerad. En del terpenfria oljor utgör bara 3 % av ursprungsoljan. • Oljan får starkare lukt = mindre mängd behövs. Att lukten alltid förändras något kan vara en fördel eller nackdel och får vägas emot. • Oljan blir stabilare och mer hållbar = kan lagras längre utan att tappa eller förändra lukt. Framför allt tål den ljus och luft bättre. • Oljan tappar färg = blir lättare att använda i parfym. • Oljan förblir klar i lösning = kräver mindre eller ingen filtrering och får säljbarare utseende. • Oljan blir lättlösligare i vatten = löser sig t. ex. rätt bra i glycerin och kräver inte så stark alkohol. Vanligen behövs bara 10-20 % volym alkohol jämfört med hel olja; löslighet i lika delar 70 % alkohol är vanligt. I blandningar förbättrar terpenfria oljor också lösligheten hos hela oljor. • Oljan kan skräddarsys till önskad doft = enklare, snabbare och billigare än att blanda doftämnen. Vanligt är att ta bort monoterpenen limonen, extrahera de flyktigaste aldehyderna ur det borttagna och hälla tillbaka bara dessa i den eteriska oljan. Limonen och lite till saknas, friskhet försvinner, men oljan kan fortfarande identifieras. Processen blir förstås alltid full av kompromisser - löslighet mot doftlikhet, hållbarhet mot hudvänlighet. Konsumentens direkta fördelar är två: • Oljan blir mindre hudirriterande och fotosensibiliserande. • Oljan blir ofta billigare. René-Maurice Gattefossé, "aromaterapins fader" som verkade under 1900-talets första hälft, hade en stor förkärlek för terpenfria oljor och använde dem särskilt invärtes. Grunden var närmast teoretisk; hans klassifikationssystem (oljor dominerade av alkoholer, aldehyder, ketoner etc.) stämde bättre när terpener uteslöts eftersom oljornas egenskaper framstod tydligare. Han ansåg också att terpenfria oljor var mildare (många gånger tveksamt eftersom den koncentrerade återstoden kan vara nog så stark). Dagens aromaterapeuter använder terpenfria oljor endast undantagsvis; det förekommer ibland i England. Normen inom aromaterapi är att använda endast hela och omanipulerade oljor.
Eteriska oljor A-Ö	• Historia - Destillering och pressning - Extrahering - Köpa - Förvara • Beskrivning - Innehåll - Isolerade kemiska ämnen - Essenskopior • Användningsområden - Doftblandning - Dofttyper - Giftighet - Hudreaktioner

• Litteratur: Se t ex Gattefossé (1993), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Hiltunen (1999), Juneby (1999), Jönsson och Simmons (1935), Kruskopf (1959), Lawless (1992), Lindeberg (1982), Naves (1947), Lindgren (1918), Thompson (1928), Ullmark (1997), Valnet (1992). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22).


© Shenet 1997 - 2013 Adress: http://www.shenet.se/ravaror/essensinnehall.html Datum: 2019 02 21 - Uppdaterad: 2010 05 7 Cookieinfo