|
Eteriska oljor Vintergrönessens |
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Moderväxt |
Vintergröna (Gaultheria procumbens och andra arter) | |||||||||||
|
Synonymer |
Gaultheriaolja, vintergrönolja, tuvvaktelbärolja | |||||||||||
|
Farmakopénamn |
Aetheroleum gaultheriae, Oleum gaultheriae | |||||||||||
| CAS-nummer | 90045-28-6 | |||||||||||
| Gaultheria procumbens ["volatile oil obtained from the leaves"] | ||||||||||||
|
Engelska
namn |
Wintergreen oil, aromatic wintergreen oil, oil of wintergreen, oil of gaultheria, gaultheria oil, squaw vine oil, partridge vine oil, checkerberry oil, oil of partridgeberry, oil of teaberry, teaberry oil | |||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Gauthérie couchée, huile de wintergreen, huile essentielle de wintergreen, essence de wintergreen (franska) Nordiska språk Vintergrønolie (danska) Andra språk Wintergrünöl, ätherisches Wintergrünöl (tyska) |
|||||||||||
|
|
||||||||||||
| Bladen från
denna nordamerikanska växt började användas
i Europa i slutet av 1700-talet. Oljan började destilleras
i början av 1800-talet på USA:s östkust;
det första omnämnandet i text är från
1818. Undan för undan kom den att ersättas av
olja ur körsbärsbjörk (Betula lenta) som
är mycket lik, och vid 1800-talets slut ersättes
båda alltmer av metylsalicylat,
som de till nästan 100 % består av. Farmakopéerna Oljan har inte varit officinell i Sverige; man har valt att använda bladen och sedan huvudingrediensen metylsalicylat i stället. Officinell i USA på 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880). |
||||||||||||
|
Växten
luktar inte mycket och det är inte bären som
används trots namnet tuvvaktelbärolja. Doftämnet
frigörs under påverkan av ett enzym när
blad och blommor får dra i varmt vatten. Därefter
ång- eller vattendestilleras växtdelarna
i 5-6 timmar; det mesta (0,5-1 % av vikten) fås
under de första tre timmarna. Ursprung Amerika: USA. Asien: Mycket kommer idag från Asien (Kina, Nepal). |
||||||||||||
| Färglös eller gul, någon gång rödbrun olja med skarp och söt smak. | ||||||||||||
| 100 ml väger 117-119 gram. 100 gram = 85-84 ml. Kokar vid 218-221°. | ||||||||||||
|
Olöslig i propylenglykol,
så gott som olöslig i rumstempererat vatten
(1.400 delar krävs). Lättlöslig i 70 % alkohol (löses klart i 5-7 delar) och löses under alla förhållanden i 96 % alkohol. Löses ganska bra i vegetabilisk olja, flytande paraffin, eteriska oljor. pH och inkompatibiliteter Tål inte alkalier. |
||||||||||||
|
||||||||||||
|
Ersättning |
Metylsalicylat
ersätter nästan alltid vintergrönolja idag.
Eterisk olja från amerikansk körsbärsbjörk (Betula lenta - en helt annan sak är björkolja från vår vanliga björk Betula alba) används ibland för att späda ut vintergrönolja men framför allt i stället för den. De två oljorna är nästan identiska förutom att oljan från körsbärsbjörk är optiskt inaktiv. Mineralolja har använts till utspädning men är lätt att upptäcka eftersom oljan då blir olöslig i alkohol och också blir mycket lättare. |
|||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. En del plastkärl, t. ex. av polystyren, lämpar sig inte för förvaring av preparat med metylsalicylat. Oljan har en viss konserverande effekt, därav den vanliga kemisk-tekniska användningen, t. ex. i klister. | ||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 50 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. |
|||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Doftbeskrivning Fantastiskt frisk och lite träig myntalik doft med sötma i botten. Tänk på Björnklister! Flyktighet Toppnot. Doftblandning Passar med andra friska dofter (oregano, timjan, pepparmynta och andra myntor) och också en del söta (vanilj, ylang-ylang) och kryddiga (kanel, kryddnejlika). Användning Kan förekomma i skogsdofter, myntadofter och gröna dofter. |
||||||||||||
| Rumsdoft | • För luftvägarna: Ingår i naturmedlet Oleum Basileum. | |||||||||||
|
Hudläkemedel
Vintergröna har använts i sårsalvor på infekterade sår. Rengöringsmedel Idag förekommer oljan i ansiktsmasker, där den sägs rengöra huden på djupet. |
||||||||||||
| Frisk ingrediens i tandkräm. | ||||||||||||
| "Använd vid reumatiska lidanden, men har sin största användning vid parfymberedning", berättar en svensk medicinhistoriker om oljan i mitten av 1900-talet. Lokalbedövande, t. ex. i tigerbalsam. Oljan används inte i aromaterapi. | ||||||||||||
| Används i tvålparfym. | ||||||||||||
| Hudirriterande, vilket är skälet till att det fungerar smärtstillande i liniment. Kan ge överkänslighetsreaktioner. | ||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Används i USA för att smaksätta läkemedel, drycker (öl, coladrycker), tuggummi och annat godis (upp till 0,04 %). | |||||||||||
| Invärtes bruk | Oljan har använts invärtes, bl. a. vid gonorré i doseringen 5-10-30 droppar - med ett ständigt öga på hjärtat. | |||||||||||
| En av de giftigaste eteriska oljorna - 15 ml kan döda en vuxen, 5 ml ett barn. Symptom som med metylsalicylat och salicylsyra: dåsighet, dunkande blod, öronsusningar, synstörningar, delirium och, till skillnad från salisylsyra, koma innan döden inträder. | ||||||||||||
|
Miljö |
Olja från traditionellt odlad vintergröna finns att få. | |||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Litteratur:
Se t ex Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Lawless (1992), Meyer
(1952). Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18). |
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||||||||||||