 |
       
Eteriska oljor Vetivertessens |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Vetivert (Vetiveria zizanioides) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Vetivertolja, vetiveressens, vetiveressens, vetiverolja, vetiveriaolja, vetiveriaessens, andropogonolja, kuskusolja, gräsolja | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 84238-29-9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vetiveria zizanoides root oil ["essential oil distilled from the dried roots"] |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Vetiver oil, vetivert oil, vetyvert oil, otto of vitivert, kus-kus oil, vetiveria oil, khus khus oil, khus oil, khas oil | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile essentielle de vétiver, huile de vétiver (franska) Asiatiska språk Ruh khus (hindi) Andra språk Vetiveröl, ätherisches Vetiveröl (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Denna eteriska olja är basen i de många trädofter för herrar kallade Vetivert som dök upp på 1950-talet. På 1960-talet blev det populärt i Europa att använda oljan vid meditation - växten hade ju använts i tusentals år i Indien! - och på 1970-talet dök den upp i aromaterapi. I slutet av 90-talet beräknades att 40-60 ton olja används årligen i parfymeri. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Afrika: Réunion (f.d. Bourbon) och Madagaskar utanför Afrikas östra kust. • Amerika: I USA destilleras importerad rot, på Haiti och i El Salvador inhemskt odlad. • Europa: I Storbritannien destilleras importerad rot; anes ge en mycket bra olja. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beskrivning | Mörkgul, brun eller olivgrön olja som kan ge lösningar grön färg. Tjock och klibbig och tjocknar ännu mer med tiden. Smaken är kryddig och lite bitter. Hög kokpunkt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mått och vikt | 100 ml = 90-100 gram. 100 gram = 111-100 ml. 1 ml = 25-30 droppar. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Eventuellt kan man göra helt tvärtom med färsk olja, den har en rå gräs-potatis-lukt som vid normal förvaring försvinner efter några månader. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för 65-180 kr per 10 ml och ibland till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. Olja från Java och El Salvador är billig, från Réunion dyr. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning • Odlad vetivertolja: Jordig trädoft, eller träig jorddoft med grön kådighet och lite sötsur rökighet, ofta beskriven som en doft av skog, rötter och fukt. "Ros med patchouli" har sagts också. Det finns också ett liten metallton som närmar sig kamfer och sandelträ. Odlad vetivert ger generellt en grövre och rökigare doft än vild. De man hittar i Sverige kan ibland lukta närmast skogsbrand. Från sötare till torrare och rökigare, på ett ungefär: El Salvador, Madagaskar, Indonesien, Angola, Java. • Vild vetivertolja: Också jordig och skogig men utan den grova rökigheten hos odlad. Den lär ha en ambralik sötma som gör den svår att jämföra. Många kemotyper finns av gräset, med åtföljande variationer i lukt. Flyktighet Basnot är den vanligaste klassificeringen men vetivert har också beskrivits som toppnot. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 61-100 är basnoter, får vetivert värdet 100. Stark och hållbar - sitter i länge. Avdunstar mycket långsamt och är en kraftfull fixatör. Doftblandning • Odlad: Vetivertolja kan användas ensam som doftämne men blir ännu bättre när den blandas. Den bildar en utomordentlig botten åt citrus (bergamott, mandarin, petitgrain) och andra friska dofter (frankincense, salvia) utan att ta bort friskheten ur dem och håller också kvar de klassiska blomdofterna med en grön ton utan att ta kål på dem (cassie, jasmin, kamomill, lavendel, mimosa, ros, viol, ylang-ylang). Den går också bra ihop med andra söta dofter (benzoin, muskatellsalvia, geranium, opoponax), trä (cederträ, sandelträ) och tunga rök- och jorddofter (ekmossa, patchouli). • Vild sägs gå särskilt bra ihop med mimosa, opoponax, sandelträ och kanel och tunga rök- och jorddoftersom ekmossa och patchouli. Användning Används i kosmetika och parfym, särskilt orientdofter, citrusdofter, chypresdofter, skogsdofter, sandelträdofter, rakvatten och andra herrparfymer. Ger grön bladighet åt rosdofter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Rumsparfym: Detta är
den "lugnets olja" som brukar beskrivas från
Indien, där man väver mattor och skärmar av det vilda gräsets rötter. Ett stänk vatten på
en sådan matta eller skärm en sommardag får hela
rummet att lukta. I traditionell indisk medicin bränns rötterna i rökelser för att avgifta, stärka nerver, hjärta och hela organismen, t. ex. hos gamla människor och som afrodisiakum. Liksom sandelträ är vetivert känd för att "jorda", d.v.s. ge tillbaka kroppskontakten till den som lever i sina egna tankar och känslor. En europeisk ayurveda-praktiker som uppgraderat sin matta
till flygplan ger tipset att vetivert är "användbar
vid jetlag och för grundning och tankens klarhet
vid resor". I och för detta blandar man oljan med någon vegetabilisk olja och smörjer på huden, eller droppar
oljan på en våt tygtrasa som man ber flygvärdinnan
värma upp i mikron. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hudvård | Hudläkemedel
Oljan är verksam mot bakterier och svamp och beskrivs som läkande, cellförnyande (på irritationer, sår, bristningar), sammandragande och venstärkande (på åderbråck). I Indien används färsk mosad rot eller saft pressad ur roten till omslag och baddning på brännskador, skållningar, munsår och ormbett. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Alla hudtyyper - åldrad, fet, torr. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Färsk mosad rot eller
saft pressad ur den används till omslag på
sträckningar, reumatisk värk och diarré.
Oljan kan användas på ansträngda och stela
muskler, sträckningar, reumatiska smärtor och
artrit. Pressad saft, avkok eller lösningar med eterisk
olja baddas på huden för den svalkande effekten
vid huvudvärk i varmt väder. De som prövat olja av både odlad och vild växt tycker knappt att de kan jämföras på samma dag, så den som bara har tillgång till odlad olja, eller ännu värre, skogsbrandsolja från Java, ska nog inte hoppas för mycket på böckers beskrivningar. Är den verkligen kramplösande och smärtstillande, har den verkligen någon påverkan på PMS, klimakteriebesvär, impotens och svårigheter att bli gravid? |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rötterna och utdrag av dem är framför allt kända som svalkande; givna ingredienser i badvattnet en indisk sommardag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oljan fungerar problemfritt och antiseptiskt i tvålparfym både som doftämne och fixatör. Ännu oftare används den billigare resinoiden för att fixera violdoft (cederträ, cananga, iris absolut, ionon och bensylacetat). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Irriterar inte huden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
I Indien används olika utdrag på vetivert i glass, sorbet och kalla drycker, eftersom de sänker kroppstemperaturen och släcker törsten effektivt. I Europa framför allt i konserver, särskilt sparris. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Utdrag på rötterna har gammal användning i Inden vid nervösa matsmältningsbesvär (dålig aptit, kramp, gaser förstoppning) och klimakteriebesvär (depression, svettningar). Oljan sägs öka produktionen av röda blodkroppar = blodet syresätts bättre. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativt ogiftig. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja från biologiskt odlat gräs finns att få, men alltså inte från vildväxande. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Jönsson (1910), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lawless (1996), Meyer (1952), Piesse (1857), Shealy (2000). Flyktighetsskala
och kommentar om vetivert resinoid: Poucher och Howard
(1974). • Nätpublikationer: Christopher McMahon: Ruh Khus (Wild vetiver oil) / Oil of tranquility (2005 03 15). The vetiver network: Vetiveria zizanioides (Linn.) Nash: A multipurpose eco-friendly grass of India (2006 03 30). The vetiver network: Vetiver oil and its sedative effect (2006 03 30). SCCP/0984/06: Opinion on Vetiveryl acetate (2006 08 15). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18). • Foto: Christopher McMahon. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
