![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Eteriska oljor - Absoluter och resinoider Tonkaböna resinoid |
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Moderväxt |
Tonkaböna (Dipteryx odorata och Dipteryx oppositifolia) | |||||||||||||||||
Synonymer |
Tonkabönolja, tonkaolja, tonkaextrakt | |||||||||||||||||
CAS-nummer | • 90028-06-1 | |||||||||||||||||
• Dipteryx odorata bean extract ["extract obtained from the beans of the tonka"] • Dipteryx odorata seed extract ["the extract of the seeds"] |
||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Tonka bean oil, tonquin bean oil, otto of tonquin, otto of tonka bean, Dutch tonka bean oil, tonka bean resinoid | |||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Tonkatinktur - spritutdrag på bönorna. | |||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Sedan man upptäckt kumarin i tonkabönorna blev de en storfavorit hos parfymörer, särskilt i den gröna doft som i början av 1900-talet gick under namnet new mown hay, nyslaget hö. | ||||||||||||||||||
Bönorna,
innehållande 1-10 % kumarin,
dras ut med flyktigt lösningsmedel (bensen, aceton) som därefter
dunstas bort. Med bensen får man ut 20-30 % av
bönans vikt i form av hartsolja (resinoid). Ursprung Extraheras mest i Europa och USA av bönor som importerats från Sydamerika, t. ex. Brasilien. |
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Varianter |
Tonka absolut:
Bensenextraherad resinoid tvättas med alkohol så
att fett och vax går bort. Slutresultatet är
en absolut som väger 10-15 % av bönans ursprungliga
vikt. Varm och söt doft. Tonkasmör, tarquinsmör: Fett pressat ur bönorna. Såldes förr i Nederländerna som malmedel . |
|||||||||||||||||
Ersättning |
Tonkatinktur
och tonkaextrakt - luktstarka alkoholutdrag, lätta
att göra. Syntetisk kumarin - det som används mest som doftämne idag. |
|||||||||||||||||
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. | ||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 110 kr per 10 ml (80 % extrakt). Ej i hälsokostbutiker. | |||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Doftbeskrivning Luktar kumarin, selleri, nyslaget gräs, sött hö - som anis med vanilj och ett litet inslag av bittermandel. Flyktighet Mycket hållbar basnot och fixatör på andra doftämnen, särskilt lavendel. Doftblandning Passar ihop med citrusdofter (bergamott, citronella), många söta dofter (muskatellsalvia, vanilj) och alldeles särskilt lavendel och ekmossa. Går också mycket bra ihop med med bittermandelolja och dess syntetiska variant bensaldehyd. Användning Ger söt gräsdoft i finare parfymer - fougèresdofter, chypresdofter, orientdofter. Bra för att fixera lavendeldofter och ger karaktären åt den alldeles originella gröna doft som kallas "new-mown hay". |
||||||||||||||||||
Rumsdoft | • Rumsparfym: Uppiggande, euforiserande, narkotisk och aptitstimulerande - en festdoft. Den har också använts som febermedel. |
|||||||||||||||||
Hudirriterande och fototoxisk på grund av kumarin. | ||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Olika utdrag av tonkaböna användes förr som smak- och doftämne i livsmedel, piptobak och snus; den maskerar andra smaker och lukter bra. Idag används det knappast längre utom i Mexiko, där det lär vara vanligt att vaniljstänger sedan de extraherats på vaniljextrakt berikas med tonkaextrakt och säljs som prima vanilj. Syntetiskt kumarin är däremot förbjudet i livsmedel i de flesta länder. | |||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Resinoiden har använts mot kikhosta. | |||||||||||||||||
Giftighet | Små doser av kumarin är hjärtstimulerande, stora doser förlamar hjärtmuskeln. | |||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Lagstiftning | Flera kumariner
är förbjudna eller begränsade i kosmetika
men inte just kumarinen kumarin eller utdrag av tonkabönor.
I livsmedel inklusive tobak och snus används knappast tonkaböna längre men h har så vitt känt är inte behövt förbjudas. Syntetiskt kumarin är däremot förbjudet i livsmedel i de flesta länder. |
|||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Lawless (1992),
Piesse (1857). Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18). |
||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |