 |
       
Eteriska oljor Senapsessens |
|||||||
|
Ond tanke är besk som senap. (Birgittas uppenbarelsebok, 1300-tal) |
||||||||
|
Moderväxt |
Svartsenap (Brassica nigra) - se där om växtens historia. | |||||||
|
Synonymer |
Senapsessens, eterisk senapsolja, flyktig senapsolja, stark senapsolja | |||||||
|
Farmakopénamn |
Oleum sinapis volatile, Oleum senapis, Oleum sinapis aethereum, Aetheroleum brassicae, Aetheroleum senapis, Aetheroleum sinapis | |||||||
|
Engelska namn |
Volatile mustard oil, essence of mustard, essential oil of mustard, allyl isothiocyanate | |||||||
|
Andra namn |
Romanska språk Huile essentielle de moutarde, essence de moutarde (franska) Andra språk Allylsenföl, Senföl, ätherisches Senföl (tyska) |
|||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Senapsolja - vanlig fet olja pressad ur senapsfröna. Se nedan under Varianter. | |||||||
|
|
||||||||
|
Eterisk olja av senap har använts länge;
Dioskorides beskrev kring år 65 hur den gjordes
genom pressning av blötlagda pulveriserade frön - blötläggningen är nödvändig för att eterisk olja ska bildas, utan den får man bara vanlig fet matolja.
Destillering beskrivs första gången av en
italienare runt år 1600. Först på 1820-talet blev man klar över
oljans kemi och 1855 lyckades en kemist framställa
de retande ämnena syntetiskt. Man började
då snabbt använda den eteriska oljan istället
för krossade frön i hudretande omslag, s.k.
senapsdegar, t. ex. för att driva vanvett ur
galningar. |
||||||||
|
• Destillering av bruna eller
svarta senapsfrön ger 0,5-1,5 % av frövikten
i form av eterisk olja. Fröna förbereds genom
att först avpressas sin neutrala feta olja, en
tredjedel av vikten, och därefter blötläggas
i 21-38° vatten i fem minuter. De skarpa ämnena
bildas i kontakt med vatten genom att enzymer påverkar
glukosider (i svartsenap sinigrin, i brunsenap glukonapin)
så att de spaltas till skarpsmakande och flyktiga
svavelämnen, isotiocyanater. I vita senapsfrön
sker ingen sådan spaltning. • Olja kan också tillverkas syntetiskt och består då helt av isotiocyanater. |
||||||||
| Tunn olja, färglös eller ljusgul med starkt brännande smak. Kokar vid 148-151°. Optiskt inaktiv. | ||||||||
| 100 ml väger ca 120 gram - det är svavelförningarna som väger. 100 gram = 83 ml. | ||||||||
| Löslighet | • Svårlöslig i vatten
(160-300 delar krävs). • Löslig i vegetabilisk olja. • Måttligt löslig alkohol (löses klart i 7-10 volymdelar 70 % alkohol, under alla förhållanden i 90-91 % alkohol). |
|||||||
|
||||||||
| Varianter | • Senapsextrakt (INCI-namn: Brassica nigra seed extract. CAS-nummer: 90064-15-6): Någon eterisk senapsolja upptas inte i INCI-listan. Det närmaste man kommer är extrakt av fröna. • Fet senapsolja: Vanlig neutral olja pressad ur fröna. Används mycket i indisk matlagning men p.g.a. innehållet av erukasyra, samma som förr fanns i rapsolja, får den inte säljas som matolja i EU och USA. Den man hittar i indiska butiker i Sverige momsbeskattas alltså högre och flaskorna märks "Endast för utvärtes bruk". |
|||||||
| Ersättning | • Syntetisk senapsolja Senapsoljan i svenska farmakopén 1908 (Aetheroleum sinapis, isorodanallyl) och alternativ till destillerad olja 1925 (Aetheroleum sinapis, allylsenapsolja). Lik destillerad olja. |
|||||||
| Hållbarhet | Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Oåtkomligt för barn och klåfingriga vuxna. | |||||||
|
Ej i Sverige. | |||||||
|
|
||||||||
|
Doftbeskrivning Mycket skarp lukt, "till tårar retande", som det heter. Varning för att sticka näsan i en flaska och lukta; oljan är extremt irriterande. |
||||||||
| • Insektsmedel: Används för att skrämma bort större djur som hundar och katter. | ||||||||
|
Hudläkemedel Först i stark utspädning, max 2 %, är den eteriska senapsoljan ett medel mot hudirritation. Dess viktigaste roll har varit som retande medel - genom att irritera huden blir den mer genomtränglig för ämnen som appliceras på den. "Senap malen eller stampad med ättika rensar spetälskesår, läker huggormsbett, stampad med något som smörigt är duger för skorv", kan man läsa i 14-1500-talens svenska läkeböcker. Sådana senapsdegar användes ännu in på 1900-talet för att öppna bölder. Med senapsvatten (vatten vari senapsfrön fått koka) har man tättat frostknölar. Rengöringsmedel Starkt bakterie- och svampdödande, vanligen använt i spritlösning. • Senapssprit: 2 % (40 droppar per dl) |
||||||||
| Olja löst i alkohol (senapssprit) och krossade frön blandade med vatten, mjöl, bröd etc. (senapspapper, senapsplåster, senapsdeg, senapsomslag) har använts i våtvarma omslag) vid kramp, bronkit, lunginflammation, hosta och snuva och på frostknölar, ischias, ryggskott och neuralgiska och reumatiska smärtor. Omslagen retar hud och slemhinnor mycket kraftigt och drar blodet till hudytan som snabbt rodnar och blir varm med smärtlindring som följd. Omslagen fick inte ligga på mer än 10-15 minuter; redan detta kunde räcka för att få huden att spricka upp i blåsor. | ||||||||
| I fotbad för spruckna och värkande fötter - genom att sätta fart på blodcirkulationen kan ett sådant fotbad också få huvudvärk at släppa. Senap i olika beredningar har också använts ganska flitigt i förkylningsbad och reumatikerbad. | ||||||||
| Ingen annan eterisk olja - inget annat ämne i naturen
över huvud taget, säger någon - är
så retande på hud och slemhinnor som eterisk
senapsolja - "forna tiders starkast kända medel
till upplivningsförsök med skendöda". Allt efter dos och verkningstid på huden orsakar senapsolja och senapsdegar först värme, rodnad och smärta, sedan blodöverfyllnad och starkt brännande känsla ("som om smält metall låge på huden") och slutligen blåsor som efterlämnar variga sår. Dessa läker mycket långsamt vilket man förr såg som en fördel; såret hölls öppet för att det onda skulle ha en utförselgång. • Extra varning: Oljan resorberas i huden och fortsätter därför att verka även sedan den torkats eller tvättats bort - inflammationen går djupt. Tvätta först med vatten, torka sedan av med vegetabilisk olja. |
||||||||
|
|
||||||||
|
Mat och dryck |
Oljan används som smakämne i allt från godis till charkuterier (under 0,02 %). | |||||||
|
Invärtes bruk |
Som så många andra kryddor är senap lika mycket medicin som mat - det är inte utan skäl man använt senap till fet mat. Fröna stimulerar aptiten och underlättar matsmältningen genom ett fettspjälkande enzym. Hjärtats slagvolym ökas och senap har också antibiotisk effekt. Fröna och den eteriska oljan används inom indisk ayurveda-medicin som matsmältningsmedel och vid virusinfektioner. | |||||||
| Den kanske farligaste eteriska oljan av alla. Den ska absolut inte smakas på eller ens inhaleras oblandad. Längre tids användning av senapsomslag kan ge hud- och nervskador och på svaga, barn under 6 år och njursjuka ska det inte användas över huvud taget. | ||||||||
|
|
||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946),
Jönsson och Simmons (1935), Kilian (2007), Klemming läkebok 4,7 (1883-1886), Leung (1980), Lindeberg (1982),
Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Meyer (1952), Nielsen
(1991), Nordström (1940), Pharmacopoea Norvegia
II (1879), Stodola och Volák
(2000), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Swahn (1996), Valnet (1992). • Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 15). |
||||||||
|
|
||||||||
|
© Shenet 1997 - 2011 |
||||||||
