 |
       
Eteriska oljor Rosenessens |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Ros av flera arter, särskilt 1) Gallisk ros (Rosa gallica) 2) Damascenerros (Rosa damascena) 3) Hundrabladsros (Rosa centifolia) |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Rosenolja, flyktig rosenolja, eterisk rosenolja, essentiell rosenolja, ros otto, ros attar, ros eo 1) Gallicaolja, fransk rosenolja 2) Damascenerolja, damascenaolja, bulgarisk rosenolja, turkisk rosenolja 3) Centifoliaolja, marockansk rosenolja, majrosolja |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Aetheroleum rosae, Oleum rosae, Rosae aetheroleum | |||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 1) 84604-13-7 2) 90106-38-0, 8007-01-0 3) 84604-12-6 |
|||||||||||||||||||||||||||
| 1) Rosa gallica flower oil ["volatile oil obtained from the flowers"] 2) Rosa damascena flower oil ["volatile oil obtained from the flowers"] 3) Rosa centifolia flower oil ["volatile oil obtained from the flowers"] |
||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska namn |
Rose oil, rose otto, rose essential oil, essential oil of rose,
eo rose, rose oil otto, attar of rose, otto
of rose |
|||||||||||||||||||||||||||
| Andra namn | Romanska språk Huile volatile de rose, huile de rose, essence de rose, huile essentielle de rose, rose de mai (franska) Nordiska språk Rosenolie (danska), rosenolie (norska) Asiatiska språk Attar (farsi = persiska), gül yagi (turkiska), gulab ka til (hindi) Andra språk Rosenöl, ätherisches Rosenöl (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Ros absolut -
extraherad. • Rosenolja - örtolja. • Ros ytar, ros attar - samdestillering av ros och sandelträ, Indien. • Bulgarisk rosenolja - ofta i betydelsen eterisk rosenolja (eftersom det destilleras mycket eterisk olja i Bulgarien, men inte bara där) och/eller oljor av Rosa damascena (eftersom mycket damascena destilleras, men inte enbart). • Marockansk och fransk rosenolja - ofta i betydelsen ros absolut (eftersom det extraheras mycket absolut i Marocko och Frankrike, men inte bara där) och/eller oljor av Rosa centifolia (eftersom mycket centifolia extraheras, men inte enbart). |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition
|
Rosenolja sägs ofta vara omnämnd i uråldriga
källor, som Eberspapyrusen (1550 f. Kr. - det gör
den inte) och indiska ayurvedatexter (1000-500 f. Kr.
- som aldrig beskriver destillering). I alla äldre
texter, inklusive antika grekiska och romerska och forntida
svenska, ska "rosenolja" tolkas som örtolja
av ros. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Ång- eller vattendestilleras
ur alla de tre stora rosenarterna. Blommorna innehåller
0,02-0,05 % eterisk olja: 3-4 kilo blomblad (3.000 blad)
ger ca 1 gram olja och 4 kilo rosenvatten. Nedan ges också ett recept på utsvettning av den eteriska oljan. Ursprung Först kommer Bulgarien, sedan kommer inget, sedan kommer Marocko, Turkiet och Frankrike. Olja från de stora rosländerna i Mellanöstern når sällan Europa. Framställningen av oljan är intimt förknippad med odlingen av blomman, så se vidare om rosen. 1) Rosa gallica Linné hade med destillerad olja av röd ros (Rosa gallica) i Pharmacopaea Holmiensis ca 1740. • Frankrike: Mycket fransk olja destillerades förr av gallica (rose de Grasse) men idag är den ovanlig. Gallican lever kvar framför allt som hybrider med centifolia (rose de Mai). • Nordafrika (Egypten, Tunisien): En del gallica odlas och destilleras. 2) Rosa damascena • Bulgarien: Röd damascena ("bulgarisk ros") ger "bulgarisk rosenolja". Centrum för odlingen och utvinningen ligger i staden och distriktet Kazanlak. Under idealt mildväder kan man med industriella metoder ur 2,5 kilo rosenblad (ca 1.900 rosor) få fram 1 gram olja, medan det en het och blåsig vår kan krävas upp till 4 kilo (3.000 rosor). Till varje droppe rosenolja går det alltså åt 125-200 blommor. Rosorna destilleras snabbt efter plockningen, mest med ånga men en del vattendestillering förekommer också. Speciell för Bulgarien är den gamla "bondmetoden" att destillera om destilleringsvattnet från den första omgången. Ur detta får man en söt eterisk olja som blandas med den första omgången olja. Sådan "bondolja" föredrogs länge av parfymörerna, men idag är det få odlare som destillerar oljan själva. Att den starkare och skarpare industriella oljan används mer idag beror också delvis på att rosenolja används på ett annat sätt än förr. • Turkiet och Nordafrika, t. ex. Tunisien: "Turkisk rosenolja" och nordafrikansk konkurrerar med bulgarisk genom pris. Sorterna och metoderna är desamma. Också här använder man omdestilleringsmetoden, men framställningen är inte lika effektiv så det går åt mer rosor. Kvaliteten skiftar. • Iran: I Iran föredrar man sedan gammalt att göra rosenvatten av blommorna men eterisk olja därifrån började dyka upp i svensk handel på 1990-talet. 3) Rosa centifolia • Frankrike: Dagens olja destilleras av hybrider mellan gallica och centifolia (rose de Mai). Frankrike producerar inte så mycket rosenolja som man kan tro (bara av 10-20 % av rosorna); där koncentrerar man sig på ros absolut och rosenvatten. Här destillerar man inte om utan använder bara det första, gröna destillatet och säljer de två följande för sig. Det går därför åt mer rosor, ända upp till 12 kilo per gram olja. • Europa: Lite olja kommer från Europa (Italien, Tyskland). I Italien använder man som i Frankrike rose de Mai och detta inte särskilt effektivt; här kan det gå åt upp till 10 kilo rosor för varje gram olja. • Nordafrika (Marocko, Tunisien): Rose de Mai odlas mycket och både destilleras och extraheras (ros absolut) och anses vara mycket bra, om än inte lika stark som bulgarisk olja. • Turkiet: Det görs en hel del olja på rose de Mai. • Indien: En hel del olja kommer från Indien där framställningen är mycket gammal. Piesse (1857) beskriver metoden i norra Indien: Man började med rosenvatten, som efter dubbel destillering ställdes ut i öppna kärl över natten. På morgonen var det bara att skumma av den eteriska oljan på ytan. Metoden var uppenbarligen effektiv; inte mer än 8-10 kilo behövdes för att få fram ett gram olja. • Övriga Asien: De senaste årtiondena har Europa börjat importera allt mer olja från Kina och det forna Sovejtunionen. |
|||||||||||||||||||||||||||
| Färglös, ljusgul, mörkgul, gröntonad, orange eller brun olja med skarp smak. Oljan är lite tjock och börjar kristallisera vid 17-21° och vid ännu lägre temperatur kan den stelna till en genomskinlig massa med ljusa kristaller på ytan. Värm flaskan i handen eller håll den under varmt vatten till 21-25° så blir den snart lättflytande igen. Den indiska oljan från 1800-talets mitt beskrivs av Piesse som mörkgrön och hård som kåda. | ||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||
| Löslighet | • Olöslig eller nästan olöslig
i vatten. • Löslig i alkohol (91 %, något oklar), vegetabiliska oljor. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Varianter |
• Terpenfri rosenolja - utan den fasta, luktlösa
delen. 1,5 gånger starkare. Lättflytande, löslig
redan i 70 % alkohol. • Ros absolut - extraherad. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
Ingen ersättning finns för rosenolja, men
eftersom doften är eftertraktad och dyr så
slutar man inte leta. De bästa falska rosenoljorna
kräver hundratals ämnen men blir ändå
inte riktigt rätt. En sak är man överens
om: det krävs alltid lite äkta olja för
kemikalierna att bottna i. I fint parfymeri handlar det
alltså inte om att ersätta helt, utan om att
med så lite olja som möjligt få fram
en godtagbar doft. • Palmarosaessens Den mest använda eteriska ersättningsoljan, ur vilken bästa sortens geraniol görs. (Nordisk Familjebok 1916 berättar att en tysk firma i Leipzig, där rosenolja framställdes vid denna tid, kommit fram till att all bulgarisk rosenolja var förfalskad med palmarosa.) Rosenträ kan också användas för att späda ut. • Rosenalkoholer Rosenalkoholerna geraniol och citronellol är de klassiska ersättningsmedlen. En grunddoft av ros kan innehålla 20 % av vardera. (Tyska firman ovan påstod sig ha provdestillerat 2.500 kilo rosor med 1 kg geraniol och fått fram en olja "som alldeles liknade den bulgariska varan".) För att lukten av geraniol ska framträda starkare i den eteriska oljan kan det räcka att tillsätta fenyletylalkohol, t. ex. i form av ros absolut eller rosenvatten. • Roskryddor I dofter av vit ros kan man använda patchouli och sandelträ, i röd ros jasmin. Se vidare bland recepten på rosdofter. • Syntetisk rosenolja Doftoljor finns i färg- och kemikalieaffärer för runt 20 kr per 15 ml. Rosae aetheroleum artificiale på apotek kostar runt 40 kr per 10 ml. • Valrav tillsätts för att höja oljans stelningstemperatur, som brukar sjunka av syntetiska tillsatser. |
|||||||||||||||||||||||||||
| Förvarad mörkt, svalt och lufttätt kan rosenolja hålla sig bra i flera år; den är till och med en av de få eteriska oljor som mognar och blir bättre med tiden. | ||||||||||||||||||||||||||||
|
2) Rosa damascena • Bulgarisk: Hos en del importörer av eteriska oljor för 200-230 kr per ml (1 ml) och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. 10 dollar i Rosendalen i Bulgarien. • Turkisk: Hos importörer av eteriska oljor för 160-200 kr per ml (1 ml) och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. På turkiska apotek runt 15 kr. • Från andra länder: Hos en del importörer av eteriska oljor för 140-150 kr per ml (1 ml) och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. 3) Rosa centifolia • Vanligen marockansk: Hos en del importörer av eteriska oljor för runt 110 kr per ml (1 ml) och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning Ros är en doft för nästan alla. I en dansk doftundersökning på 70-talet klassade 85 % av försökspersonerna doften som behaglig - den högsta siffran av alla dofter som prövades - men 13 % uppfattade den också som obehaglig. I National Geographics stora internationella doftundersökning 1987 kunde i stort sett alla uppfatta rosdoften (vilket inte är självklart, eftersom det finns "doftblindhet" för en hel del ämnen). Eterisk olja är starkare och kryddigare än extraherad ros absolut, men inte riktigt naturtrogen. Något går förlorat i destilleringen (fenyletylalkohol), men till parfym anses oljan ändå överlägsen absolut så fenyletylalkohol tillsätts för sig. Vatten- och ångdestillerad olja luktar olika; den förra är starkare och skarpare. Vanligen blandar man dem för att få rätt doft. 2 delar vattendestillerad till 1 del ångdestillerad blir perfekt. Vakuumdestillering ger en tung "bladig" olja som sägs passa till vit ros-dofter. Växtplatsen påverkar också. Rosenolja från olika länder luktar helt olika; i Bulgarien kan olja från två grannbyar ge olika doft samma säsong. Till detta kommer doftskillnaderna mellan olika rosor: 1) Rosa gallica: Lik centifolia men luktar mer av allt. 2) Rosa damascena: Luktar röda rosor med honung, mycket fyllig, med vanilj och kryddnejlika i botten. Destillerad damascena, som den bulgariska, anses vara den finaste av alla rosdofter på grund av den lite vinsura kryddigheten som saknas i andra arter och i absolut. Dagens bulgariska olja är stark och skarp och mycket fruktig. Bondolja från Bulgarien, känd för sin söta honungsdoft, existerar knappast längre 3) Rosa centifolia, inkl. hybriden rose de Mai: Mjuk, söt och varm, lättare och mindre kryddig än damascena. Förr användes centifolia bara till absolut, det var först i mitten på 1900-talet man började destillera den. Hållbar. Flyktighet Toppnot, mellannot eller basnot, i alla fall flyktigare än ros absolut. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 1-14 är toppnoter och 15-60 mellannoter, får fransk rosenolja värdet 8 och bulgarisk 15. Tisserand rapporterar samma värden ur utgåvor av Poucher från före andra väldskriget och kallar dem då centifolia och damascena. Tisserand själv ger värdet 99 till rosenoljor i allmänhet på samma skala, där 61-100 är basnoter. Doftblandning Det är svårt att tänka sig något som ros inte passar ihop med. Det skulle i så fall vara palmarosa, i sig lätt rosig, men med en märklig förmåga att ta död på den äkta rosens doft. Ros har en speciell förmåga att samla ihop toppnoter och mellannoter som spretar för mycket åt olika håll och kan ofta rädda en blandning som efter mognaden blivit oväntat vass. Den används gärna för att runda av de hårda kanterna i kemiska blandningar. Särskilt vanligt är att blanda ros med andra blomdofter (cassie, geranium, jasmin, kamomill, lavendel, mimosa, muskatellsalvia, orangeblomma, ylang-ylang). Rena rosdofter kan göras söta (benzoin, labdanum absolut, perubalsam, vanilj), kryddiga (kryddnejlika), rökiga (ekmossa, patchouli), friska (romersk kamomill, neroli)... Damascena går särskilt väl ihop med bergamott och sandelträ, medan centifolia (vanligen som absolut) gillas för sin värme. Användning Ros har använts länge som doftämne i farmaceutiska hudpreparat. Den är klassisk i cold cream och parfymerar idag alla slags krämer och rengöringsmedel för huden. I parfym (upp till 0,2 %) används särskilt bulgarisk damascenaolja. Ros av ena eller andra slaget finns i nästan hälften av alla herrdofter och så gott som alla damdofter, även om få parfymer är rena rosdofter. Tydlig ros finns i många blomdofter som Paris (Yves Saint Laurent), Trésor (Lancôme) och Madame Rochas (Rochas). Kräsnast i valet av rosenolja är antagligen Patou, vars Joy innehåller fransk, bulgarisk, turkisk och rysk rosenolja. |
||||||||||||||||||||||||||||
• Rumsparfym: Lugnar nerverna, skärper uppmärksamheten, stärker självkänslan, inger förtröstan. Används i aromaterapi
vid stress, depression,
oro och svartsjuka och relationsproblem. Lindrar huvudvärk, migrän, illamående
och baksmälla. Till hjälp vid insomningsbesvär och anses sedan gammalt vara ett afrodisiakum, centifolia mer än damascena. Skillnaden beror dock inte på art utan på framställningsmetod: Den narkotiskt lugnande effekten kommer av fenylalkohol, som är vattenlöslig och försvinner vid destillering men blir kvar i ros absolut, som görs av framför allt centifolia. Stimulerande för sexualiteten, enligt René-Murice Gattefossé. |
||||||||||||||||||||||||||||
|
Rengöringsmedel
Vanlig ingrediens i cold cream och ansiktsvatten. Hudläkemedel Antiseptisk, inflammationshämmande och mycket sårläkande, t. ex. i sårsalva, eksempreparat och cerat på herpes. Utdrag på rosor i vatten, vin m.m. är sammandragande (utdrag på Rosa gallica något mer än Rosa centifolia, varför brittiska farmakopén alltid föreskrivit den förra för rosenutdrag) och denna effekt återkommer i otaliga gamla läkeråd, som t. ex. detta ur en svensk läkebok från 14-1500-tal: "Rosor stampade med vin och lagda uppå sår fördriver svullnad och värk och kommer man till att sova". Också den eteriska oljan används för sin sammandragande effekt, t. ex. på utvidgade och brustna blodkärl. |
||||||||||||||||||||||||||||
| Alla - fet, torr, torr, känslig, åldrad. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Oljan stimulerar blodcirkulationen och löser upp stockat blod och används därför på åderbråck och också i massage på ömma och trötta muskler. Den kramplösande effekten av denna milda olja gör den användbar i massage vid många kvinnoproblem. Den används vid oregelbunden mens, klimakteriebesvär, ofruktsamhet och som stöd för smärtlindring vid förlossning. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Kan användas i tvålparfym och man gör det kanske också någon gång, men i en så billig produkt som tvål ska man inte förvänta sig att hitta äkta rosenolja. | ||||||||||||||||||||||||||||
| Irriterar inte huden och är inte fotosensibiliserande. Överkänslighetsreaktioner har rapporterats och beror antagligen på geraniol - absoluten innehåller mindre, men där kan å andra sidan mycket känsliga reagera på fenyletylalkohol. | ||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat och dryck |
Smakämne (under 0,0002 %) i desserter, godis och
drycker med fruktsmak. Mer används i Mellanöstern,
och i Iran kan rosenvatten
ingå i det mesta - rosenglass är en märklig
upplevelse. Tips: Några droppar rosenolja i en burk
nygjord sylt. Det går förresten utmärkt
att göra både sylt och saft av blommorna. Smak- och doftämne i snus och tobak. |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes bruk |
Rosenolja är en s.k. kvinnoolja som t. ex. sägs stärka livmoderns muskler, reglera PMS-besvär, oregelbunden och riklig menstruation, stimulera fertiliteten och sexlusten. Livsmedel med rosenolja och andra utdrag på rosor har använts ganska flitigt i Europa, t. ex. rosenhonung och rosenkonfektyr för lung- och halsåkommor, illamående och diarré. | |||||||||||||||||||||||||||
| Kanske den minst giftiga av alla eteriska oljor. FAO/WHO har beräknat ett acceptabelt maximalt intag av linalol och citral. Ibland ges rekommendationen att inte använda rosenolja (invärtes eller utvärtes) under de tre första månaderna av en graviditet och inte alls om man tidigare fått missfal, eftersom den är sammandragande. | ||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja från ekologiska odlingar finns att få. | |||||||||||||||||||||||||||
| Recept | ||||||||||||||||||||||||||||
| Recept I (utsvettning) |
• Rosenblad En tunn linneduk spänns över ett kärl. Rosenbladen läggs i ett tjockt lager på tyget och över detta några stadiga kartongbitar. På kartongen ställs sedan en lergryta med glödande kol. Eterisk rosenolja kommer att droppa ner i kärlet. (Källa: Mességue 1977) |
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Bolin och Gustaver del 3 (1960),
Forbes (1970), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Haglund (1987),
Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935),
Kinkele (2004), Klemming (1883-1886 läkebok 7), Kruskopf (1959),
Lawless (1992), Lawless (1996), Leung (1980), Lindgren
(1918), Linné (1954), Ljungdahl (1953), Meyer
(1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Naves (1947),
Nordisk Familjebok 23 (1916), Pharmacopoea Norvegia
II (1879), Piesse (1857),
Stodola pch Volák (2000), Thompson (1927), Ullmark
(1997), Worwood (1991), Vron (1997). Flyktighetsskalor: Poucher och
Howard (1974), Tisserand (1977). Uppskattning av rosdoft:
Bresle och Stenson (2002), som refererar en undersökning
av Styhr Petersen (1977). • Artiklar: Gilbert, Avery N och Wysocki, Charles J: The smell survey: results (National Geographic, October 1987). Magi på flaska (Elle, 4:2000). • Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 13). • Foto: Christopher McMahon. |
||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||||||||||||||||||||||||||||
