| |
|
|
|
       
Eteriska
oljor
Örnträdsessens |
Jag har bäddat min säng med sköna täcken,
med brokigt linne från Egypten.
Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe
och kanel.
(Gamla Testamentet: Ordspråksboken
7:16-17)
|
|
Moderväxt |
Örnträd
(Aquilaria agallocha) - se där om veden, hartsen, trädet |
|
Synonymer |
Örnträdsolja, aloeträdsolja,
aloeträdsessens, aloevedsolja, aloevedsessens, oudolja,
oudessens |
|
Engelska namn |
Eaglewood oil, aloes wood oil, aloewood
oil, agarwood oil, oud oil, oil of oud, Acquilaria agallocha
essential oil |
|
|
|
Råvara till denna olja är Bibelns
"välluktande aloe" som i äldsta tid användes av egyptier,
judar och araber samt hela Asien från Indien och österut. Bruket är urgammalt. Till Europa började veden använda
på romartiden . Napoleon älskade doften, fast han annars var mer åt colognehållet.
Linné
tog med den eteriska oljan i Pharmacopaea Holmiensis
ca 1740.
Världsmarknadspriset varierar kraftigt. I början av 2000-talet kunde ett kilo olja kosta allt mellan 12.000 pund (dålig olja) till 30.000 pund (bättre) och någon enstaka gång gå upp till 100.000 (köpare i Saudiarabien).
Farmakopéer
Veden har varit upptagen i många europeiska farmakopéer
men inte i den svenska. |
|
| |
 |
Råvaran aloeved, d.v.s. örnträdets ved med harts
(Foton: Christopher McMahon) |
|
Namnet aloeved kommer av att råvaran
till stor del består av ved, indränkt med
ett tjockt, stelnat ämne som kallas harts
men egentligen är trädets försvar mot
en mögelsvamp. Ju mer svamp och harts, desto mörkare ved och desto mer och bättre olja kan destilleras. Veden mals, spånen får dra i vatten 1-5 dygn och destilleras 5-6 timmar, ibland upp till ett dygn. Efteråt destilleringen torkas veden och användas till annat, ibland destilleras den om. Följande uppgifter om utbytet är från 1980-90-talen:
1 klass ved - svart agar, äkta agar: 1,2-2,5 % eterisk olja. Destilleras nästan aldrig.
2 klass ved - bantang, mörkbrun ved: 0,9 % eterisk olja. Destilleras nästan aldrig.
3 klass ved - bhuta, phuta, brun ved: 0,4 % eterisk olja. Destilleras nästan aldrig. Extraheras ibland till högkvalitativ olja.
4 klass ved - dhum, sämsta veden som bara duger till destillering. 0,75-2,5 % eterisk olja, ibland så lite som 0,1 %.
Ursprung
• Asien - Indonesien, Vietnam, Kambodja, Kina. Indisk olja anses vara
mycket bra. Och här är destilleringsutrustningen, inte alls av koppar, som ibland sägs vara nödvändig för att få kvalitet på oljan: |
|
| Beskrivning |
Oljans konsistens kan variera från
tunnflytande till knappt rinnande. Ju mörkare färg desto högre kvalitet.
1 klass olja:
Brungul olja kommer vanligen från den mörkast färgade veden.
2 klass olja: Ljusare, kommer från ljus- eller gråfläckig ved.
3 klass olja: Något ljusare.
4 klass olja: Mörkt honungsgul. |
| Löslighet |
• Olöslig
i vatten.
• Löslig i 95 % alkohol,
vegetabilisk olja. |
| Doftämnen |
| Terpener |
|
| agarol |
|
| agarospirol |
4.7%-7,2 % |
| iso-agarospirol |
|
| oxo-agarospirol |
5.8% |
| agarofuran |
|
| alpha-agarofuran |
|
| beta-agarofuran |
0,6 % |
| dihydro-agarofuran |
0,6 % |
| dihydro-beta-agarofuran |
|
| isodihydro-alpha-agarofuran |
|
| nor-keto-agarofuran |
0.6% |
| (-)-10-epi-g-eudesmol |
6.2% |
| jinkoh-eremol |
3,7-4 % |
| dehydro-jinkoh-eremol |
trä |
| karanone |
|
| dihydro-karanone |
2.4% |
| jinkohol |
5,2 % |
| jinkohol II |
5,6 % |
| kusunol |
2,9 % |
| Aldehyder |
|
| benzaldehyde |
|
|
| Innehåll |
Aloevedsolja domineras av mono- och
seskviterpener, så gott som alla unika för just denna olja. Här ges bara ett arval av de vanligaste ämnena i Aquilaria agallocha från några olika länder i Asien. Några av ämnena liknar i sin uppbyggnad ämnen i vetivertolja, också det en olja med udda och unikt innehåll. Det kan tyda på ett gemensamt ursprung, trots att aloeved är ett träd och vetivert ett gräs och trots att de inte heller liknar varandra i lukt.
• Agarofuran som exempel: Typiskt för oljan är att den består av grupper av nära besläktade ämnen, ingen av dem i stor mängd och alla kanske med helt olika lukt, men desto flera till antalet och allihop unika för just aloevedsolja. Av agarofuran finns åtminstone sju olika varianter.
• Agarospirol är det ämne som det finns mest av. Här gäller både stor mängd, stark lukt och flera varianter.
• Seskviterpenen jinkohol, döpt efter det japanska namnet på aloeved, jinkoh, finns i två varianter, båda i stor mängd och med stark lukt. Dessa och några andra ämnen verkar utesluta varandra: finns jinkohol, jinkohol II och ett par till så saknas de andra och tvärtom. Så här långt har man delat upp alovedsoljan i aloeved A och aloved B och tänker sig att skillnaden kan bli till hjälp för att utreda släktskap. Många Aquilaria-arter är svåra att skilja åt.
|
| Ersättning |
• Mycket dyr och därför
ofta förfalskad. Billiga kopior domineras av patchouli och cederträ.
• L-linalol som också finns i t. ex. rosenträolja och hobladsolja brukar rekommenderas som ersättninfg. Tveksamt om det finns i oljan. Labdanum är luktlikare. |
|
|
|
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt,
svalt och lufttätt. |
| Inköp |
We don't sell, we tell! |
|
Hos importörer av eteriska oljor för
runt 400 kr per ml (1 ml) alltså ca 20 kr droppen. |
|
|
|
Doftbeskrivning
Söt och träig läder... sandelträ och labdanum med ett stänk av alger... Det brukar associeras till de animaliska ambra och bävergäll. Vietnamesisk är sötare, indonesisk kryddigare. Luktar L-linalol,
säger kemisten.
I handeln med den eteriska oljan laborerar man med åtta luktttyper.
Japansk luktklassificering av ved och harts - I
1. Kyara - mjuk, lite bitter, som en elegant aristokrat.
Kyara har blivit en internationell term för förstklassig
aloeved.
2. Manaban - söt, grov, som en bonde.
3. Rakoku - skarp, het, bitter, lik sandelträ,
som en krigare.
4. Manaka - lätt, flyktig, undanglidande.
5. Sumotara - börjar och slutar surt, som
en bonde utklädd till adelsman.
6. Sasora - sval, sur, ibland mycket flyktig, som
en munk.
Japansk luktklassificering av ved och harts - II
1. Söt som honung.
2. Sur som plommon (insaltade umeboshi antagligen).
3. Het (eller kryddig) som bränd peppar.
4. Salt som havet när man torkar alger över eld.
5. Besk som när man blandar eller lagar besk örtmedicin.
Doftblandning
Ger en krämig läderton. Som någon uttrycker det: Förstärker labdanums varma ambrakvalitet särskilt intressant i maskulina chypresdofter...
Flyktighet
Basnot.
Användning
Oljan är svår att få tag på, dyr
och förekommer sällan i parfym. Den lär finnas i Zen scent (Shiseido, 2000) och M7 (YSL, 2002). L-linalol
som den påminner om används mycket i finare blomdofter.
|
|
|
• Religiös
rökelse: Ved och harts är gamla rökelsematerial och används av snart sagt alla religioner i Asien. Bästa slags meditationsrökelse: lugnar och klarar tankar och känslor - kontemplativ sinnesstämning och skärpt uppmärksamhet samtidigt.
• Rumsparfym: Ved och harts används som lugnande och antidepressiv rökelse, t. ex. vid mentalsjukdom i Indien och Tibet, inför stora förändringar inklusive döden i sufisk medicin, i tradionell kinesisk medicin för att stärka chi, i Japan och Kina för desinfektion och stimulans. Populär i den japanska rökelseceremonin
kodô. Bitar av aloeved samlas som
konst och antikviteter. Se den mest berömda
vedbiten på sidan om trädet! I Europa veden i bruk i pomandrar på medeltiden.
• Insektsmedel: Ved och harts används som insektsbortstötande rökelse från Mellanöstern till Japan.
• För luftvägarna: Ved och harts som inhalationsmedel mot astma i Kina; röken sägs lösa också slem i lymfsystemet.
Doftens element
• Eld, jord, luft: I europeisk magisk praxis förknippad med
solen (eld), Jupiter (eld) och Venus (jord, luft).
• Jord: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Jord och årstiden vinter, förknippade med bevarande, struktur och
realism, med verkan mer på kroppen än intellektet och känsla. Andra dofter med samma stabiliserande verkan på kroppen är t. ex. ekmossa, patchouli, sandelträ och vetivert. |
|
|
Hudläkemedel
"Hartsen" - som bildas av en svamp - är liksom veden svampdödande. Det har gissats på linalol för effekten men den eteriska oljan innehåller ingen eller mycket lite. Beredningar av ved och harts har använts i hudvård och till balsamering. |
|
|
Invärtes bruk |
Veden och hartsen har använts i kinesisk och tibetansk medicin, indisk ayurveda, arabisk unani och europeisk skolmedicin mot bland annat magbesvär och och som stärkande och värmande medel - se trädet. I ayrveda ingår den eteriska oljan i astmaläkemedel och preventivmedel. |
|
• Litteratur:
Se t ex Hearn (1899), Kinkele (2004), Linné (1954), Meyer
(1952). Dôgens tvättinstruktioner,1240: Shobogenzo,
volym 1 kapitel 12: Kesa-kudoku = The merit of the kasâya
(Windbell, 1994).
• Korrespondens: Kinesiska destilleringsfirmor.
• Nätpublikationer: Moeran (2007): Creatvity at work: making scents of smell: manufacturing incense in Japan (2008 03 14). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 12 13). Equitech: Agarwood / Aloeswood (2010 06 07). |
|
|
|
|
© Shenet 1997 - 2010
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/eoorntrad.html
Datum: 2010 09 06 -
Uppdaterad: 2010 06 13
Cookieinfo
|
