![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Eteriska oljor Kryddnejlikessens |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Kryddnejlika (Eugenia caryophyllus) - se där om trädets historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Synonymer |
Nejlikolja, flyktig nejlikolja, blomknoppsolja | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Farmakopénamn |
Carophyllus oleum stillatitum, Oleum caryophylli, Aetheroleum caryophyllorum, Aetheroleum caryophylli | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-nummer | • - • 8000-34-8 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Eugenia caryophyllus bud oil ["volatile oil obtained from the buds"] • Eugenia caryophyllus flower oil ["volatile oil steam distilled from the dried flower buds"] |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Clove bud oil, oil of cloves, essential oil of clove bud, clove oil | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Romanska språk Essence de girofle, huile de girofle, huile essentielle de girofle (franska) Nordiska språk Kryddernellikeolie (danska), nellikolie (norska) Asiatiska språk Chôjiyu (japanska) Andra språk Nelkenöl, Gewürznelkenöl, ätherisches Gewürznelkenöl (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Nejlikessens
- av blomman nejlika. Kryddpepparessens |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"Kryddnejlikolja" ska ha
använts i ayurveda-medicin i Indien runt år
1000 f. Kr. - knappast destillerad men kanske örtolja eller urkokt (kryddan kokas och den eteriska oljan samlas upp från vattenytan med bomull eller liknande). I Europa destillerades
oljan första gången 1544 av en tysk botaniker.
Linné hade med den i Pharmacopaea Holmiensis
ca 1740. Få oljor används
lika mycket inom parfymeriet, berättar Piesse (England
1857), för den går bra ihop med både
fett, tvål och alkohol. På 1900-talet upptäckte man dess kraftiga bakteriedödande effekt - 1 % kryddnejlikolja visade sig vara 3-4 gånger effektivare än fenol som var den tidens bästa desinfektionsmedel. René-Maurice Gattefossé, "aromaterapins fader", berättade (1937) att när holländarna förstörde kryddnejlikträden på Moluckerna, utbröt epidemiska sjukdomar som tidgare aldrig förekommit på öarna; enligt honom ett bevis för att redan utsöndringen från trädets blad och blommor var en effektiv luftrenare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vatten-
eller ångdestillering av torkad blomknopp (outslagna
blommor). Det har sagts att oljan är den svåraste
av alla att destillera. Flera omgångar krävs,
men så får man också ut mycket; 14-28
% av knopparnas vikt - ett fantastiskt utbyte i dessa sammanhang. Salt i destilleringsvattnet hälper
till att driva ut oljan. Vid vattendestillering är
det till fördel om knopparna fuktas ett dygn först.
Enklare olja destilleras på stjälkar, vilket
ger 5,5-6 % av vikten i form av sämre eterisk olja.
Ursprung Afrika: Mest eterisk olja produceras på Madagaskar där blomknopparnas oljehalt också är högst. Den olja man kan köpa i svenska butiker är därifrån eller från Indien eller Zanzibar, där halten olja inte blir lika hög. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tunn, klar, nästan färglös eller ljusgul olja som med tiden tjocknar och mörknar till brun. Brännande kryddig smak. Sjunker i vatten. Kokpunkt 250-260°. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
100 ml väger 107 gram
- det är eugenol som väger. 100 gram
= 93 ml. Olja av stjälkar: 100 ml väger 106 gram. 100 gram = 99 ml. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kryddnejliksbladolja Vatten- eller ångdestillering av bladen ger 2-3 % av deras vikt i form av en mörkbrun eterisk olja. Doften är tunnare, mildare och torrare - "bröd" säger en del, "bränt trä" enligt andra. Innehåller mer eugenol (82-88 %) än knoppolja och är mer hudirriterande. Används mest i tvål och billig parfym. Kryddnejliksvedolja Ångdestillering av kvistarna ger 4-6 % av kvistarnas vikt i form av en ljusgul till ljusbrun eterisk olja med stark, träig kryddoft. Innehåller högst halt eugenol (90-95 %) av alla kryddnejlikoljor och är också den mest hudirriterande. Parfymerar tvål (upp till 0,25 %) och parfym (upp till 1 %). Eterisk kryddnejliksrotolja Destillering av rötterna ger 6 % av deras vikt i form av en gul eterisk olja som liknar blomknoppsoljan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ersättning |
Den bästa eteriska
oljan att ersätta med då recept säger
eugenol. Kanelbladsolja (70-95 % eugenol) kan ersätta eller ersättas av oljan. Förfalskas, t. ex. med virginiacederessens, vilket minskar vikten. Test: Skaka kryddnejlikoljan med dubbla mängden uppvärmd alkohollösning (2 delar 94 % alkohol + 1 del vatten). Om blandningen grumlas kan man misstänka tillsats av terpentinolja, mineralolja eller vegetabilisk olja. Kryddnejliksextrakt (extrait): Färdigblandad alkohollösning att använda i alkoholhaltig parfym - recept där. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
Som alla eteriska oljor:
mörkt, svalt, lufttätt (mörknar och tjocknar
i kontakt med luft). Ej i kärl av PVC-plast, som
mjuknar och förstörs ganska snabbt av oljan. Kryddnejlikolja är kraftfullt bakteridedödande och konserverande vilket är ett skäl till att den använts så mycket i diskmedel, tvättmedel och andra rengöringsmedel. Den har också använts som konserverande ämne i temperaemulsioner (1-2 droppar per dl emulsion av ägg, olja, harts, vatten). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 50 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Doftbeskrivning Först frisk och fruktig toppnot, sedan varmt kryddig, träig och bittersöt. "Luktar eugenol", säger parfymören. Flyktighet Mellannot. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 15-60 är mellannoter, får kryddnejlikolja värdet 22. Doftblandning Stark - mycket lite behövs. Passar ihop med söta dofter (benzoin, cananga, geranium, lavendel, muskatellsalvia, ros, vanilj, ylang-ylang), citrus (apelsin, bergamott, citron, citronella, citrongräs, grapefrukt), friska dofter (basilika, bay, eukalyptus, lavandin, pepparmynta, rosmarin, timjan) och varma kryddofter (cassia, kanel, kryddpeppar, kummin, svartpeppar). Användning I tvättmedel, kräm och parfym (upp till 0,7 %), särskilt i orientdofter och kryddiga blomdofter som nejlika och kaprifol. Populär doft i Japan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Religiös
rökelse: I buddhismen symboliserar doften en av
de grundläggande orsakerna till mänskligt lidande,
ond vilja. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudläkemedel
På akne, skador och infekterade sår. Kraftigt lokalbedövande, t. ex. på insektsbett. Rengöringsmedel Oljan är antiseptisk, virushämmande och verksam mot flera typer av svamp. Dödar tuberkelbakterier i utspädningen 1:6.000 (1 droppe i 3 dl). Ingick i det berömda sårmedlet Amykos för sin mögelhämmande effekt som kompletterade den bakteriedödande borsyran. • Amykos: borsyra, eterisk kryddnejlikolja och glycerin i vatten Insektsmedel En droppe outspädd olja dödar skabbkvalster på några minuter, enligt Jean Valnet. Det blir starkt så man har använt tinktur på kryddnejlika. Konserveringsmedel Konserverande effekt, har t. ex. använts för att bevara dragantgelé, men antioxidanter måste tillsättas för att hindra att oljan missfärgar krämer. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Användbar mot hårlöss (inte till barn). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
"Det luktar tandläkare!"
är ibland reaktionen på denna olja. Dess främsta
användningsområde i Europa har varit tandvård;
i mitten av 1800-talet som "luktmedel, i kariösa
tänder, till ingnidning på tungan o.s.v.".
Tinktur och eterisk olja blev snabbt medel mot tandvärk
och används fortfarande som antiseptiskt och smärtstillande
medel på infekterade slemhinnor, rotkanaler och
karies och för att döda tandnerver. 1-2 droppar
olja på en bomullstuss som hålls mot tanden
är ett tillfälligt akutmedel vid tandvärk
för den som tål det; redan kraftigt utspädd
olja bedövar läpparna. Vid längre tids
bruk blir slemhinnorna irriterade. Också i traditionell kinesisk medicin används oljan mot tandvärk. Eugenol i oljan har egenskapen att stelna till en massa när det blandas med zinkoxid. Denna blandning utnyttjas som provisorisk tandfyllning med bakteriedödande egenskaper. Tandkräm. 1-5 % (25-150 droppar per dl). Munvatten: 1-2 droppar per dl vatten. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vätskedrivande, stimulerande
på blod- och lymfcirkulation, värmande,
kramplösande och kraftigt lokalbedövande (vanlig
i tigerbalsam)
och därför använd i smärtstillande
massage, framför allt akut på begränsade
områden (sträckningar, reumatism, artrit, fibromyalgi,
tandvärk), vid kramptillstånd (kolik, menssmärtor,
hosta) och för att driva på menstruation och
värkarbete vid utdragna förlossningar. Sällan
eller aldrig i helkroppsmassage. Ingår i tigerbalsam. Muskelolja: max 1 % (2-4 droppar per dl). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Stimulerande och värmande; doseras försiktigt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Varmrörd tvål:
Fungerar problemfritt (och antiseptiskt) som doftämne
och fixatör i tvålparfym
förutom att den får tvålen att mörkna
eller rödfärgas, inte bara för att oljan
är mörk i sig utan också för att
den oxideras. Den används därför mest i
färgade tvålar som de gammaldags Windsortvålarna.
Isolatet eugenol föredras
ofta; tvålen märknar även med detta men
mindre. Kallrörd tvål: I kallrörd tvål beter sig oljan speciellt: den får tvålmassan att snabbstelna på samma sätt som en del alkoholer som används som lösningsmedel för doftämnen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Irriterar hud och slemhinnor redan i små doser. Kan ge allergiska reaktioner på eugenol, vilket man var medveten om redan på 1940-talet. Tag max 1 % eller undvik helt på huden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Alla typerna av olja (blomknopp, blad, ved) används i mat och dryck, t. ex. i vermouth, glögg och andra alkoholhaltiga drycker (upp till 0,07 %) och i desserter, bakverk, godis och kryddblandningar (0,25 %). Ungefär hälften av drogen kryddnejlika används i mat, den andra hälften går till smaksättning av tobak. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Milt lugnande och
kramplösande på matsmältningsorganen (kolik,
gaser, illamående, svag aptit, överskott på
magsyra, dålig matsmältning). Verksam mot inälvsparasiter,
svamp, virus och bakterier, inklusive magsårsbakterier.
Vid invärtes bruk är dosen 2-4 droppar 3 gånger dagligen men ända upp till 6-8 droppar 2-3 gånger
dagligen förekommer. Inom ayurveda används kryddnejlika för sjukdomar i luftvägarna, som förkylning, hosta, astma och inflammation i struphuvud och svalg, i Indonesien röker man Kretak, cigaretter på två delar tobak och en del kryddnejlika. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anses relativt ogiftig, men fatala olyckor har inträffat. Giftigheten har lockat européer att röka kryddan vilket lett till dödliga lungskador, troligen orsakade av eugenol. Barn som fått i sig den eteriska oljan har drabbats av koma och akut leverskada För eugenol finns WHO-rekommendationer om maximalt dagligt intag. Med hänvisning till den höga eugenolhalten brukar det avrådas från att använda den eteriska oljan under graviditet. För detta råd talar också att massage med oljan har livmodersammandragande effekt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miljö |
Olja från ekologiskt odlad kryddnejlika finns att få. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Juneby
(1999), Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (1946), Kumlien (1946),
Lawless (1992), Leung (1980), Lindgren (1918), Linné
(1954), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Naves (1947),
Neuendorf (1991), Nielsen (1991), Pharmacopoea Norvegia
II (1879), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Piesse (1857), Reynolds (1996), Shealy (2000),
Svenska farmakopén
VIII (1901), Swahn (1996), Ullmark (1997), Valnet (1992), Vron (1997).
Flyktighetsskala: Poucher och Howard (1974). Samurajens
kryddnejlikolja: Robinson, B. W.: The arts of the Japanese
sword (London: Faber & Faber, 1970); Yoshi Yukawa:
Japanska svärd (Stockholm: Berghs, 1990). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06). Kemikalieinspektionen: Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel (2008 09 15). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 23). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |