 |
       
Eteriska oljor Blå kamomillessens |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Blå kamomill (Matricaria recutita) - se där om örtens historia och bruk i äldre tid. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Blå kamomillessens, eterisk kamomillolja, äkta kamomillolja, blå kamomillolja, kamomill germanolja | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Matricaria oleum stillaticum, Oleum destillatum chamomillae, Oleum chamomilla stillaticum, Oleum chamommillae, Aetheroleum chamomillae | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 84082-60-0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Matricaria recutita flower oil ["essential oil distilled from the flowers"] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Chamomile oil, camomile oil, blue chamomile oil, chamomile blue oil, blue chamomile flower oil, German chamomile oil, Hungarian chamomile flower oil, common vamomile oil, wild chamomile oil, sweet false chamomile oil, single chamomile oil, matricaria oil | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile de camomile (franska), essenza di camomilla comune (italienska) Nordiska språk Blå kamilleolie (danska) Andra språk Kamomilleöl (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Romersk
kamomillessens - vanligast medicinskt och i parfym
• Marockansk kamomillessens • Kamomillolja - oljeutdrag av olika sortes kamomill |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Den första kända rapporten om destillering
av kamomillolja i Europa är från Tyskland 1588.
Härifrån kom bruket av örten till Sverige,
så här som i Tyskland har blå kamomill
varit "den äkta" medam det i England är
romersk kamomill - de två är och deras eteriska
oljor är i stort sett utbytbara mot varandra.
Linné hade med båda i sin Pharmacopaea Holmiensis
ca 1740.
Farmakopéerna Blev officinell från första början (1775) i den svenska farmakopén och stod kvar t.o.m. dess femte upplaga 1817. På 1900-talet kom den också med i den europeiska farmakopén. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ångdestillering
av de torkade blommorna, som innehåller 0,2-3
% eterisk olja. Europeiska farmakopéer kräver
att de ska ha minst 0,4 %. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Varianter |
• Terpenfri blå
kamomillolja Dubbelt så stark = bara hälften behövs för samma dofteffekt. Löslig redan i 80 % alkohol. • Blå kamomill absolut Örten extraheras med lösningsmedel till en concrète som extraheras med alkohol till en starkt blå absolut. Används som fixatör. • Kamomillextrakt |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Romersk
kamomillessens lan ersätta eller ersättas
av blå kamomillolja. • Marockansk kamomillessens är däremot inte jämförbar. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Stelnar vid ca 0° och blir lättflytande igen när flaskan värms i handen eller varmt vatten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för 300-500 kr per 10 ml och ibland till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning Fruktdoft som kan upplevas längs hela skalan från frisk, örtig, tobak, plastig med bitterhet i botten över hö och tonkaböna till fuktig, jordig, honungssöt, övermogen, unken och kväljande. Här betyder doseringen allt. Flyktighet Toppnot till mellannot. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 1-14 är toppnoter, får kamomillolja (inte närmare specificerad) värdet 10. Tisserand ger på en likadan skala, där 15-60 är mellannoter, blå kamomill värdet 47. Doftblandning Stark, dryg och hållbar - doseras mycket lågt, annars tar den över. Riktigt blandad ger blå kamomill en mycket speciell, svårdefinierbar örtton. Passar ihop med citrus (bergamott, citron, grape, mandarin, neroli), annat friskt (angelika, enbär, kamfer, romersk kamomill, pepparmynta, mejram) och en hel del söta dofter (benzoin, geranium, jasmin, labdanum, lavendel, muskatellsalvia, ros, ylang-ylang). Till riktigt kraftulla tyngre dofter (ekmossa, patchouli) kan blå kamomill ge en varm underton. Användning Doftämne i tvål, rengöringsmedel, kräm, parfym (upp till 0,4 %) - små mängder i orientdofter, blomdofter, chypresdofter och liknande mossiga dofter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se upp med
oljan i rumsspray;
den kan ge (gulbruna) fläckar på textilier. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hudläkemedel
Blå kamomilloljas främsta användningsområde är huden, där den dödar och hämmar tillväxt av flera bakterier (vissa stafylokocker) och svampar (candida, torsk), hämmar inflammation och befrämjar granulation (mer än romersk kamomill). Den är en ypperlig ingrediens i hudoljor, salvor och omslag på inflammationer i hud och slemhinnor (svårläkta sår, liggsår, bensår, såriga bröstvårtor, akne, bölder, fistlar), på eksem, svampinfektioner, klåda och insektsbett. Också användbar på hemorrojder, ytliga blodkärl och om man har lätt för att få blåmärken. • Hudolja (blir blågrön): upp till 3 % (90 droppar per dl) Rengöringsmedel Bakteriedöödande, bland annat mot stafylokocker (bakterier som ger hudinfektioner) i utspädningen 1:2.000 (1 droppe per 1 dl). Infekterade sår har enligt Jean Valnet läkts med lösningar i koncentrationen 1:85.000-170.000 (1 droppe i 4,5-9 liter). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Torr, känslig hy, även babyhy. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Blå kamomillolja används i massage och omslag vid alla typer av inflammationer (tandvärk, öronvärk, muskelvärk, mensvärk, gikt, ledsmärtor), i magmassage när mage och tarmsystem är oroliga (knip, gaser, stressmage) och vid besvär i urin- och sexualsystem (urinvägsinfektion, blåskatarr, smärtsam mens). I USA ingick den kring förra sekelskiftet i smärtstillande liniment. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Helbad, sittbad och sköljningar vid sjukdomar i underlivet, sittbad vid hemorrojder. Ångbad vid irriterad och långvarig hosta, snuva, bronkit, bronkialastma, särskilt hos barn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Används som tvålparfym. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| En av de minst hudirriterande essenserna, kan användas också till små barn (men romersk kamomillolja är ännu mildare). Personer som är allergiska mot korgblommiga växter kan få kontakteksem av den. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Används för att ge smak och doft åt mat (desserter, godis, bakverk) och dryck (Benedictinelikör). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Oljan (dagsdoser överstiger
inte 12 droppar) har haft två huvudsakliga användningsområden: • Matsmältningsbesvär: Den eteriska oljan liksom växtutdrag med vatten taget invärtes stimulerar matsmältning och aptit, löser kramp (kolik, diarré) och inte bara lindrar utan läker också sår i magsäcken och på tolvfingertarmen. Oljan har också använts mot mask. • Kvinnobesvär, särskilt oregelbunden och smärtsam mentruation. Oljan påverkar både hormonellt och genom att vara kramplösande (inte lika kraftigt som romersk kamomill). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Anses för det mesta vara en säker barnolja, men en del rekommenderar att man inte använder den till barn under 4 år. Bör undvikas under de första månaderna under en graviditet. I djurförsök har höga doser bisabolol påverkat fostren negativt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Olja från ekologiskt odlad ört finns att få. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Andersen (1998), Bergmark (1983),
Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Lawless (1992), Lawlwss (1996), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné
(1954), Meyer (1952), Nielsen (1991), Nylén och
Olsson (1982), Pharmacopoea Svecica I (1775), Stary
och Jirásek (1975), Stodola och Volák
(2000), Ullmark (1997), Vron (1997). Flyktighetsskalor:
Poucher och Howard (1974), Tisserand (1977), Valnet (1992). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 23). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
