 |
       
Eteriska oljor Kamferessens |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Kamferträd (Cinnamomum camphora var. formosana) - se där om trädets historia och bruk i äldre tid | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Kamferolja, vit kamferolja, renad vit kamferolja, Formosakamferolja, Japankamferolja | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Farmakopénamn | Camphor oleum stillatitum | |||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 92704-03-5 | |||||||||||||||||||||||||||||||
Cinnamomum camphora formosana wood oil ["essential oil obtained from the wood"] |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Camphor essential oil, true camphor oil, Japanese camphor oil, Formosa camphor oil, white camphor oil, camphor wood oil, laurel camphor oil, hon-sho oil | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk Huile de camphre, huile essentielle de camphre, essence de camphre (franska) Nordiska språk Kamferolie (danska) Andra språk Kampferbaumöl, ätherisches Kampferbaumöl (tyska), chang (kinesiska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Kamferolja
- örtolja. • Kamferpulver - isolat. • Hobladsolja - eterisk olja från varietet av kamferträdet. |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kamferolja
är en stor asiatisk produkt.
Linné hade med oljan i Pharmacopaea Holmiensis
ca 1740. Doften blev oerhört populär i parfymer i mitten av 1800-talet. Farmakopéerna Kamfer men inte eterisk kamferolja har varit officinellt i svenska farmakopén och i de flesta länders. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vatten- eller ångdestillering
av blad, vedspån och rotspån (bäst
ur 50-60 år gamla träd), vilket ger rå kamferolja, en grå
- gråröd - ljusgul - brunaktig halvflytande
massa av råkamfer och eterisk olja. Den fasta
kamfern pressas eller centrifugeras
ifrån och den råa kamferoljan destilleras
om för sig. Olja destilleras också ur rötter och blad; se Varianter nedan.
• Vit fraktion: Den lättaste fraktionen som kommer först vid de lägsta temperaturerna. • Röd fraktion: Vid högre temperaturer får man en röd fraktion, och sist också en brun, en svart och en gul. Fraktionerna som följer blir sedan allt mörkare (brun, svart, gul), tjockare, tyngre och luktlösare. • Blå fraktion: Den röda fraktionen destilleras ytterligare till lätt, tung och blå kamferolja. Ursprung • Asien: Kina, Japan, Taiwan, Sumatra. • Amerika: En del framställs i Brasilien. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beskrivning | Tunn och färglös olja. Kokpunkt 171°. | |||||||||||||||||||||||||||||||
| Mått och vikt | 100 ml väger 87-91 gram. 100 gram = 117-110 ml. | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ersättning | • Borneokamfer:
Den kamfer som användes i Europa före 1500-talet. Eterisk olja används någon gång
i aromaterapi men kan inte ersätta eller ersättas
av vanlig kamferolja. • Birmakamfer, Blumeakamfer: Mycket lik borneokamfer. |
|||||||||||||||||||||||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Inte i närheten av homeopatiska preparat, vars effekt förstörs av kamfer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vit kamferolja: Hos importörer av eteriska oljor för 40-55 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning Kamferolja har en spritsig och lite örtig doft, påminnande om eter, tallbarr och pepparmynta. Lukten är så speciell, och åtminstone förr så vardagligt välbekant för alla, att eteriska oljor ofta beskrivs i termer som "kamferlik". Flyktighet Toppnot. Doftblandning Doften är inte så stark men tar ändå lätt över i blandningar, så droppa försiktigt. Den går bra ihop med andra friska dofter (basilika, kajeput, pennyroyal, rosmarin, spiklavendel), citrus (citron, citronmeliss) och en del kryddofter (kanel, kryddnejlika, lagerblad). Kamfer skyler över blå kamomill mycket effektivt - och förstör mysk fullständigt. Användning Bara vit kamferolja (och någon gång de ur röd fraktion omdestillerade sorterna lätt kamferolja och blå kamferolja) används i parfymeri. Den maskerar andra dofter bra och används därför i tvål, desinfektionsmedel och alla slags hushållsprodukter som ska lukta friskt och medicinskt. I rätt dosering kan kamferolja verkligen sätta pricken över i, särskilt i friska cologner där mängden ska vara så liten att man inte ens kan identifiera kamfern, bara känna ett sting. Dock, varnar någon: Den goda träighet som en stark kamferlösning luktar försvinner vid utspädning och övergår i låga koncentrationer alltmer åt en urinlukt. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Insektsmedel: Särskilt effektiv mot flugor, mal och kackerlackor.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hudläkemedel
Kamferolja kan användas som sammandragande medel i t. ex. ansiktsvatten och ansiktsmasker på akne, inflammationer, sår, brännsår och solsveda.. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kamfer (starkt sammandragande) är en klassiker för fet hy. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Svalkande ingrediens i hårvatten och schampo. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kamfer är
sedan gammalt en typisk ingrediens i liniment. Förr
löste man hel kamfer i
olja till kamferolja, idag
droppar man kamfer- och andra eteriska oljor i vegetabilisk
olja eller salva. Den eteriska oljan används sällan
i helkroppsmassage utan mest på begränsade
områden, som smärtande muskler, på kinden
vid tandvärk, på bröstet vid förkylning,
på magen vid matsmältningsbesvär (diarré,
kolik, gaser, illamående). Omedelbar applicering
vid vrickning eller stukning minskar svullnaden och blåmärken
efter slag, stötar och sträckningar förebyggs
och lindras. Verkan beror på hur medlet masseras
in: Kraftig ingnidning värmer
och ger rodnad (bra före och efter muskelansträngningar,
på kalla fötter), medan lätta strykningar
kyler och
smärtlindrar
(som vid reumatism, gikt, fibromyalgi). • Tigerbalsam (naturmedel): 1-2 % (25-60 droppar per dl salvbas + andra eteriska oljor) • Värmande fotkräm: 1-3 % (25-90 droppar per dl, t. ex. med ingefära) |
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Vid muskelvärk
och efter ansträngning, t. ex. med rosmarin
och lavendel; bara kamferolja
i ett helbad kan bli för kylande. I fotbad
för att friska upp varma och trötta fötter.
Effekten kan också bli den motsatta: vid stark kyla
kan kamfern värma. • Förkylningsångbad: några droppar med eukalyptus |
||||||||||||||||||||||||||||||||
| Den röda oljans tunga fraktion användes åtminstone förr i billig tvål. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kan orsaka rodnad och irritation och i slutändan inflammation i huden. Kontaktallergi förekommer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
I kamferkarameller. | |||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Ansett som antiafrodisiakum (sammandragande, kylande). Ingrediens i gammaldags nervdroppar, t. ex. Bangs nervdroppar som togs i vatten vid kramper och svimning. Från Norge rapporteras huskuren kamferolja mot hicka, ofta också effektiv mot hjärtklappning: tag några droppar kamferolja på en sockerbit och sug långsamt på den. | |||||||||||||||||||||||||||||||
| • Vit kamferolja: Den enda fraktion som används i hudvård. Den är inte ett nervgift på samma sätt som fast kamfer men höjer blodtrycket och inhalering och invärtes bruk kan ge kramp i luftvägarna. Epileptiker och gravida
bör undvika oljan i hudvård och den ska inte heller användas till barn. • Att oljan höjer blodtrycket har upprepats oemotsagt i årtionden. Enligt Robert Tisserand härrör uppgiften från första upplagan av Jean Valnets klassiker "Aromathérapie : traitement des maladies par less essences des plantes" (1964), som refererade studier från 40-talet där man injicerat oljan på hundar. Ingen har så vitt känt är kontrollerat saken sedan dess. • Röd, brun, svart och gul fraktion: Giftiga och cancerogena. De används sällan i hudvård och inte i aromaterapi. Mest är de råvara för framställning av safrol och eukalyptol. |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Färnlöf och Tunón (2001), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Le Guérer (1993), Juneby (1999), Kinkele (2004), Lawless
(1992), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918),
Linné (1954), Ljungdahl (1953), Lucas (1978),
Meyer (1952), Nordström (1940), Poucher och Howard
(1974), Reynolds (1996), Wicklund (1998), Vron (1997). • Nätpublikationer: Cropwatch newsletter 11 (2008): Robert Tisserand: Challenges facing essential oil therapy: proof of safety (2008 01 30). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 23). |
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||||||
