![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Eteriska oljor - Konserveringsmedel Ingefäraessens |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Moderväxt |
Ingefära (Zingiber officinale) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Synonymer |
Ingefäraolja, flyktig ingefäraolja | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Farmakopénamn |
Aetheroleum zingiberis | |||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-nummer | 8007-08-7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Zingiber officinale root oil ["volatile oil obtained from the dried rhizomes"] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Engelska
namn |
Ginger oil, ginger root oil, oil of common ginger, Jamaica ginger oil | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Andra
namn |
Nordiska
språk Ingefaerolie (danska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Förväxlingsrisk |
Ingefäraolja
- örtolja på roten. Ingefäragräsessens - eterisk olja av annan växt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
I Kina har färsk och torkad rot av ingefära använts medicinskt mycket länge. Gamla tiders ingefäraolja, "använd inom indisk ayurveda-medicin 1000 f. Kr." var säkert oljeutdrag på roten. Den första europeiska beskrivningen av oljan är från 1500-talet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångdestillering
av torkad och mald men oskalad rotstock ("svart
ingefära") eftersom mycket at doftämnena
finns i skalet. Man får ut upp till 4 % av vikten
i form av eterisk olja. Mest finns i asiatisk (2-3 %)
och afrikansk (1-2 %). Västindisk ingefära
(runt 1 %) luktar mindre och smakar mer. Ursprung Asien: Kina, Japan, Indien, Sri Lanka, Vietnam. Amerika: Jamaica och övriga Västindien. Afrika: Nigeria, Sierra Leone. Europa: En del destilleras i Storbritannien av importerad ingefära. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Varianter |
Terpenfri ingefäraolja 8-10 gånger starkare = det kan räcka med tiondelen för samma dofteffekt. Lättlösligare i alkohol och något tyngre än hel olja. Används i godis. Ingefära resinoid Extraheras ur torkad och skalad rot med flyktiga lösningsmedel (bensen, ibland alkohol). Resultatet är 5-10 % av torrvikten i form av en tjock, mörk hartsolja. Kraftigt fixerande och mycket hållbar doft, sötare än den eteriska oljan, men svårlöslig och kraftigt färgande. Används sällan i parfym, mest som smakämne i läskedrycker. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Oljan är, liksom saft och extrakt av ingefära, en kraftfull antioxidant. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för 55-140 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Doftbeskrivning |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
• Religiös rökelse: Roten är ett viktigt rökelsematerial inom zen. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hudläkemedel
I Kina används färskpressad ingefärasaft på ormbett. Värmande fotkräm: 1-3 % (25-90 droppar per dl). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
I Kina används färskpressad ingefärasaft som hårväxtstimulerande medel (stimulerar blodcirkulationen i hårbotten) och den eteriska oljan kan användas på samma sätt för. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Färskpressad ingefärasaft
har använts länge i Asien till omslag;
effekten är värmande och febersänkande.
Eterisk olja masserad på huden eller pålagd
i kompress verkar på samma sätt genom att vidga
de ytliga blodkärlen och stimulera blodcirkulation
och svettning. Den kraftiga uppvärmningen mjukar
upp stela leder och lindrar smärta (reumatisk värk,
gikt, fibromyalgi, muskelvärk, träningsvärk,
sträckningar, ryggont, mensvärk, tandvärk). Effekten svarar också för ingefärans rykte som afrodisiakum. Muskelolja: 1-4 % (25-120 droppar per dl). I aromaterapi betraktas oljan som avgiftande (svettdrivande, slemlösande) och används i massage för att driva ut toxiner, t. ex. till personer som just slutat röka. Ingefärarotens effektivitet vid mag- och tarmbesvär har lett till att den eteriska oljan kommit till användning i magmassage för matsmältningsbesvär (gasbildning, förstoppning, kramp, illamående, aptitlöshet, dåligt näringsupptag) men oljan innehåller inte det aktiva ämnet som finns i rot och färsk saft. För att dra ut detta får man göra ingefäraolja. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ingefäraessens är
slemlösande och kramplösande och kan därför
vara mycket bra i ångbad vid förkylning. Värmande helbad: inte mer än 3 droppar. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Används som tvålparfym. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kraftigt värmande och stimulerande på huden vilket irriterar om man tar för mycket, men oljan är inte allergiframkallande. Fototoxisk, men så svagt att det inte har betydelse för praktiskt bruk. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mat
och dryck |
Ingefärarot
är en vanlig matkrydda i både väst och
öst. I kinesisk matlagning är den (med vinäger,
vin och salt) en av "de fyra basingredienserna",
använd särskilt ihop med fläskkött.
Torkat ingefärapulver ingår ofta i curry
medan sockersyltad rot är en dessert- och kryddingrediens.
Den eteriska oljan används i små mängder i industritillverkad mat (desserter, godis) och dryck (ginger ale, ginger beer, likör). Oljan ger inte smak, endast doft. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Invärtes
bruk |
Bruket av ingefära som matsmältningsbefrämjande medel är urgammalt. På samma sätt har den eteriska oljan använts i massage och invärtes (2-4 droppar). Oljan innehåller dock inte gingerol som är det verksamma ämnet mot illamående och åksjuka. Det finns i naturläkemedel, färsk saft och torkad ingefära (1/4 tsk i ett glas vatten) och kan dras ut i ingefäraolja. | |||||||||||||||||||||||||||||||||
Ogiftig; kan användas i låg dos under längre perioder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litteratur:
Se t ex Aftel (2003), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lawless (1996), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918),
Meyer (1952), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Reynolds (1996), Swahn
(1996), Ullmark (1997), Valnet (1992), Wicklund (1990). Flyktighetsskala:
Poucher och Howard (1974). Artiklar: Magi på flaska (Elle, 4:2000). Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 22). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |