Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Eteriska oljor

Fänkålsessens


Moderväxt
Fänkål - se där om örtens historia
1) Vanlig fänkål (Foenicum vulgare var. vulgare)
2) Söt fänkål (Foenicum vulgare var. dulce)
Synonymer
Fänkålsessens, fänkålsolja, flyktig fänkålsolja
1) Bitter fänkålsolja, vanlig fänkålsolja
2) Söt fänkålsolja, romersk fänkålsolja
Farmakopénamn
1) Anethum oleum stillatitum, Oleum destillatum foeniculi, Oleum foeniculi, Oleum foeniculi stillaticium, Foeniculi aetheroleum, Aetheroleum foeniculi
2) Oleum foeniculi
CAS-nummer 1) 84625-39-8
2) 84455-29-8

1) Foeniculum vulgare fruit oil ["essential oil steam-distilled from the dried fruits of the fennel, Foeniculum vulgare, Miller spp. Capillaceum (Gillib) Holmboe var. vulgare Miller. ]
2) Foeniculum vulgare dulce fruit oil ["essential oil steam-distilled from the dried fruits of the sweet fennel, Foeniculum vulgare var. dulce]

Engelska namn
Fennel oil, fenkel oil, essential oil of fennel, fenkel oil, codex fennel oil
1) Bitter fennel oil, oil of fennel, bitter fennel seed oil
2) Sweet fennel oil, oil of fennel, sweet fennel seed oil, Roman fennel oil
Andra namn
Romanska språk
Huile volatile de fenouil, huile de fenouil, huile essentielle de fenouil, essence de fenouil (franska)
Nordiska språk
Fennikelolie (danska), fennikelolie (norska)

Andra språk
Fenchelöl, ätherisches Fenchenöl (tyska)
Förväxlingsrisk
Fänkålsolja - örtoljan

1) Bitter fänkålsolja
Den fänkålsolja som idag kallas vanlig eller bitter fänkålsolja har haft stor användning inom europeisk skolmedicin framför allt som matsmältningsmedel. Framställning av oljan nämns första gången runt år 1500 och sedan fanns den i varenda farmakopé i århundraden.
Linné hade med den i sin Pharmacopaea Holmiensis ca 1740.
2) Söt fänkålsolja
Den söta oljan har använts främst inom parfymeri. Det är också denna
som kommit i bruk i aromaterapi. Men, och detta är ett vanligt men i dessa sammanhang: Eftersom den medicinska litteraturen handlat om bitter olja invärtes, har dennas egenskaper överförts på den söta utvärtes.
Farmakopéerna
1) Bitter fänkålsolja
Bitter fänkålsolja var officinell i svenska farmakopén från början 1775 till slutet 1946 med ett kort uppehåll i början av 1900-talet: den ersattes 1908 med anetol men återinfördes i upplagan därpå 1925. Fram till mitten av 1800-talet destillerade apoteken oljan själva.
Oljan fanns också upptagen i många andra länders farmakopéer under 1800-talets andra hälft, bl. a. i Norge (1854,1879) och Danmark (1868), Frankrike (1866) och USA (1876). Den
togs också upp i 1964 års nordiska farmakopé, då framför allt som smakförbättringsmedel.
2) Söt fänkålsolja
Officinell i USA på 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880).

1) Bitter fänkålsolja
Ångdestillering av fröna (med 2-6 % eterisk olja, lägre halt i gamla frön) eller hela eller övre delen av örten när fröna börjar mogna. Förr vattendestillerades den på de svenska apoteken och i en handbok för apotekare i mitten av 1800-talet varnas: "härvid bör man akta sig, att icke genom för stark avkylning den flyktiga oljan måtte stelna uti kylapparaten" - det är anetol som kristalliserar.
2) Söt fänkålsolja
Ångdestillering (förr vattendestillering) av krossade frön vilket ger 2-6 % av vikten i form av eterisk olja. Mängden ökar då fröna lagras; från höst till vår kan halten stiga med upp till 40 %.
Ursprung
1) Bitter fänkålsolja
• Europa: Frankrike, Spanien, Italien, Egypten, Tyskland, Österuopa. På 30-talet sades den mesta som nådde Sverige komma från Makedonien.
• Asien: Indien, Kina.
• Afrika: Åtminstone vid förra sekelskiftet framställdes oljan också i Algeriet.
2) Söt fänkålsolja
• Europas östra och södra delar: Bulgarien, Ungern, Frankrike, Italien, Spanien, Grekland. I Sverige finns egyptisk och ungersk olja, mindre mängder italiensk, fransk och spansk.  
• Nordafrika: Egypten.
• Asien, framför allt Indien.
1) Bitter fänkålsolja
Färglös till ljusgul olja; olja gjord på växtens övre delar blir ljust orangebrun. Först söt, sedan bitter och brännande smak. Stelnar vid 5-10° till en kristallinisk massa som blir flytande igen när flaskan värms i handen eller varmt vatten; skaka om så att allt blandas. Optiskt högervridande.
2) Söt fänkålsolja
Färglös till ljusgul olja med s
öt kryddsmak. Tunn och lättflytande. Stelnar vid 5-10° till en kristallinisk massa som blir flytande igen när flaskan värms i handen eller varmt vatten; skaka om så att allt blandas. Om oljan fryses och anetolen tas bort förblir resten flytande åtminstone ner till 3°. Kokar vid 227°.
1) Bitter fänkålsolja
100 ml väger 96-99 gram. 100 gram = 104-101 ml. 1 ml = ca 30 droppar. 
2) Söt fänkålsolja
100 ml väger 95-97 gram. 100 gram = 105-104 ml.
Löslighet 1) Bitter fänkålsolja
• Aningen löslig i vatten.
• Mycket lättlöslig i alkohol (löses klart i lika volymdel 90 % alkohol).
• Löslig i vegetabiliska oljor och flytande paraffin.
2) Söt fänkålsolja
• Aningen löslig i vatten, mycket lättlöslig i 85 % ättiksyra (löses i lika volymdel).
• Mycket lättlöslig i alkohol (löses i lika volymdel 94 % alkohol) .
• Båda är löslig i vegetabiliska oljor och flytande paraffin.
Doftämnen 1) Bitter 2) Söt
Terpener    
fellandren    
kamfen    
L-limonen    
DL-limonen (dipenten)    
pinen    
Alkoholer    
trans-anetol mindre 50-90 %
cis-anetol   lite
Aldehyder    
anisaldehyd    
Ketoner    
D-fenkon 10-22 % ca 10 %
Fenoler    
metylkavikol   - 6 %
  pH och inkompatibiliteter
1) Bitter fänkålsolja
• Vattenutdrag 2 % blir svagt surt (pH 4-6).
Innehåll Utspädd med alkohol? Droppa lite olja i vatten utan att skaka om. Om vattnet blir mjölkigt är oljan antagligen blandad med alkohol.
• Anetol är det dominerande lukt- och (söta) smakämnet; det är detta som kristalliserar i oljan. Den stora variationen beror på växtplats, mognad och andra faktorer. Vild söt fänkål kan sakna anetol helt.
• Anisaldehyd, som isoleras ur oljan, är en oxidationsprodukt ur anetol.
• Terpenerna är monoterpener.
Varianter

• Terpenfri fänkålsolja: Dubbelt så stark; d.v.s. endast halva mängden krävs för samma dofteffekt. Löslig i 85 % alkohol
Fänkål (Foeniculum vulgare = Foeniculum capillaceum)
Bitter fänkål: Foeniculum vulgare var. vulgare = Foeniculum vulgare Mill.
Söt fänkål: Foeniculum vulgare var. dulce = Foeniculum dulce Mill.
har på INCI-kontoren resulterat i ytterligare fyra eteriska oljor omöjliga att identifiera. För några ges kort uppgift om innehåll, samma för alla: 50-60 % anetol, ca 10 % fenkon, pinen, limonen och fellandren.
• Foeniculum vulgare Oil - Foeniculum vulgare. Japanese trivial name: Ikyo yu. CAS-nummer 8006-84-6.
• Foeniculum vulgare vulgare fruit oil - Foeniculum vulgare vulgare. CAS-nummer 92623-75-1.
• Foeniculum vulgare capillaceum fruit oil - Foeniculum vulgare capillaceum. CAS-nummer 92347-02-9.
• Foeniculum vulgare piperatum fruit oil - Foeniculum vulgare piperitum. CAS-nummer 93685-73-5.

Ersättning
• För den lakritslika doften kan anisolja eller stjärnanisolja ersätta.
Förvaras som alla essenser: mörkt, svalt, tillslutet. Oxideras i ljus och luft. 
Inköp We don't sell, we tell!
2) Söt fänkålsolja: Hos importörer av eteriska oljor för 35-70 kr per 10 ml och till ungefär samma priser i hälsokostbutiker.

Doftbeskrivning
1) Bitter fänkålsolja
Olja gjord på frön är varm och kamferlik i toppnoten; olja på hela eller övre delen av växten blir pepprigare.
Båda torkar in kryddiga.
2) Söt fänkålsolja
Frisk och jordig toppnot som sedan blir mycket söt, lakritslik och pepprig - påminner om anis. Doften är inte så stark men stabil = den förändras inte över tid, men det söta blir starkare när oljan torkar.

Flyktighet
Toppnot, mellannot eller basnot. På Pouchers och Howards flyktighetsskala 1-100, där 1-14 är toppnoter, får fänkål värdet 14; i äldre upplagor 15 enligt Tisserand. Tisserand ger värdet 85 på en likadan skala, där 61-100 är basnoter.

Doftblandning
Helt små mängder behövs i doftblandningar.
Båda oljorna går bra ihop med lakritsdofter (anis, stjärnanis), citrus (apelsin, citron, geranium, grape) och annat friskt (basilika, frankincense, pepparmynta, rosmarin), inklusive barr (cypress, enbär, tall). De ger också god sötma åt trä (ceder, sandel) och en del mustigare dofter (lavendel, patchouli, ros, svartpeppar).
Användning
1) Bitter fänkålsolja
Används mest till "industriell parfymering".
2) Söt fänkålsolja
Används i tvättmedel, kräm och parfym (upp till 0,4 %), särskilt fougèresdofter och örtiga gröna dofter. Populär doft i Japan.

1) Bitter fänkålsolja
• För luftvägarna: Slemutdrivande, lätt kramplösande, antiseptisk.
2) Söt fänkålsolja
• Rumsparfym: Doften anses av tradition vara lugnande och avslappnande. Den sägs också vara bra mot baksmälla.
insektsmedel: Fröna har bränts för att skydda mot både demoner och insekter. För den senare effekten används den eteriska oljan fortfarande i insektsmedel och rumssprayer; det är anetol som är det verksamma ämnet.
Doftens element
• Jord: I det kinesiska medicinska systemet hör fänkål till energifasen Jord, som verkar genom mjälte-bukspottkörtel och magsäck och i obalans ger låg ämnesomsättning med vatten i kroppen, kalla händer och fötter, tankeslöhet, obeslutsamhet och en tendens till självömkan - mjältsjuka. Oljan anses kunna stimulera till fasens positiva uttryck förnuft, förståelse och medkänsla.

• Vatten: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Vatten och årstiden höst, förknippade med näring, det undermedvetna, kreativitet och fruktbarhet; dess verkningsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna harmoniserande verkan på känslolivet är t. ex. ambrette, benzoin, kalmusrot, koriander, labdanum, liquidambar (storax), en del sorters myrra (guggul), ros, stjärnanis, tolubalsam och tonkaböna.

Hudläkemedel
1) Bitter fänkålsolja
Används inte i hudvård.
2) Söt fänkålsolja
Antiseptisk. Används på blåmärken och för att lindra klåda och irritation av insektsbett.
• Hudvårdspreparat: upp till 1 % (25-30 droppar per dl)
Fet, rynkig, pluffsig, livlös hy.
Båda har använts flitigt och används fortfarande mycket som smakmedel och desinfektionsmedel i tandvårdspreparat.
1) Bitter fänkålsolja
Det är denna som haft medicinsk användning, men den används inte i aromaterapeutisk massage.
2) Söt fänkålsolja
Den söta oljan används i massage på samma indikationer som man förr använde bitter fänkålsolja invärtes, alltså för lymfdränerande och vätskedrivande effekt ("avgiftande", "blodrenande"). Man masserar med söt fänkålsolja för att driva ut alla slags vätskor, som mjölk (för att öka mjölkproduktionen och lindra ömma bröst hos ammande mödrar), slem (vid hosta och astma), avföring (vid uppblåsthet, gaser, stressmage och framför allt illamående), blod (vid PMS, smärtsam mens, klimakteriebesvär) och urin (vid urinvägsinfektion, blåskatarr, njursten, reumatisk värk, gikt). Den används sällan i helkroppsmassage utan endast på begränsade områden; t. ex. mycket vid ödem och på celluliter, där den anses särskilt effektiv tillsammans med geranium.
Fänkålsolja är lugnande vid stress och nervositet.
1) Bitter fänkålsolja
Används ofta som tvålparfym, alltid i kombination med annat för att bli hållbar.
1) Bitter fänkålsolja
Kan ge allergiska hudreaktioner. Outspädd olja kan ge hudinflammation.
2) Söt fänkålsolja
Mildare; irriterar i allmänhet inte men ska inte användas på skadad eller känslig hy.
Tag inte mer än 1 %.

Mat och dryck
Båda oljorna används för att smaksätta alla möjliga slags livsmedel - bakverk, puddingar, godis, kött, såser. De är också vanliga i likörer och ingår i akvavit och absint (med anisolja, malörtsolja och korianderolja). Aromämne i tobak.
Invärtes bruk
1) Bitter fänkålsolja
• Det är den bittra fänkålen som använts medicinskt både i österländsk och västerländsk medicin. Den utsöndras delvis via lungorna och stimulerar flimmerhårens rörelser så att slem drivs ut ur luftvägarna - 1-2 droppar olja på en sockerbit, i honung eller te är till hjälp vid hosta. I Europa verkar den ha börjat användas sent; i mitten av 1800-talet var fänkålsoljans främsta användningsområde inom medicinen som smakämne, "oftare än de andra oljorna", och någon annan användning nämns inte. Vid invärtes bruk är dosen 1-5 droppar 2-3 gånger dagligen.

• Oljan ingår också i naturmedel för matsmältningen. Den stimulerar aptiten, är kramplösande, gasdrivande, lindrar kolik, är användbar som lever- och gallmedel och sägs hjälpa kroppen att utsöndra slaggprodukter. Dagsdos har varit upp till 10 droppar.
• Den östrogenstimulerande verkan (bra vid PMS och oregelbunden mens) svarar för den kraftigt mjölkdrivande effekten och möjligen också för fänkåls rykte som avmagringsmedel. Ammande mödrar bör hellre dricka fänkålste - både den vägen och teskedsvis i barnets mun hjälper det dessutom för kolik.
2) Söt fänkålsolja
Har använts på samma sätt. Invärtes dos i USA vid förra sekelskiftet var 5-20 droppar.
1) Bitter fänkålsolja
En av de giftigare essenserna, vilket kommer av ketonen fenkon. Höga doser ger kramper - särskilt allergiska luftvägsreaktioner kan inträffa (småbarn kan få andningssvårigheter) och stora invärtes doser kan stimulera fram epileptiska anfall. Östrogenstimulerande - aromaterapeuter använder den sällan eller aldrig till gravida eller ammande kvinnor eller till kvinnor som har eller har haft cancer i bröst, livmoder eller äggstockar. Bör inte användas regelbundet eller i höga doser av någon under längre tid. Som alla eteriska oljor absorberas den genom huden och används därför sällan eller aldrig i helkroppsmassage. Jämför anisolja, som den liknar mycket. 
2) Söt fänkålsolja
Används mycket försiktigt av aromaterapeuter, som betraktar den som i princip lika giftig som den bittra.

Litteratur: Se t ex Berlin (1849), Berlin (1951), Färnlöf och Tunón (2001), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Jönsson och Simmons (1935), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lawless (1996), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné (1954), Meyer (1952), Nielsen (1991), Pharmacopoea Norvegia II (1879), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén XI (1946), Ullmark (1997). Flyktighetsskalor: Poucher och Howard (1974), Tisserand (1977), Valnet (1992), Worwood (1991).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Nationalencyklopedin (2004 04 14).
European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 29).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/eofankal.html
Datum: 2018 07 16 - Uppdaterad: 2010 06 13
Cookieinfo
Made with a Mac