![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Eteriska oljor Copaivaessens |
||||||||||
|
||||||||||
Moderväxt |
Copaivaträd (Copaifera officinalis) | |||||||||
Synonymer |
Copaivaolja, copaibaolja, kopaivaolja, copaivaessens, copaibaessens | |||||||||
Farmakopénamn | Oleum copaibae | |||||||||
Engelska
namn |
Copaiva oil, copaiva balsam oil, oil of copaiba, cobaiba oil, copaiba balsam oil, Cobahu balsam oil, Jesuit's balsam oil, Maracaibo balsam oil, para balsam oil | |||||||||
|
||||||||||
Konstnärens copaiva |
||||||||||
Framställning | Vattendestilleras ur copaivabalsam. Amerikansk instruktion från 1800-talets slut: | |||||||||
|
||||||||||
33-50
% av balsamens vikt fås ut i form av eterisk olja,
mer ju färskare balsamen är. Så mycket
som 80 % har erhållits. De tjocka balsamkvaliteterna
Maracaibo och Angostura från Venezuela innehåller
40 % eterisk olja, den tunnare Para från Brasilien
60-90 %. Ursprung Amerika: Brasilien och Venezuela, mest från vilda träd (regnskog). |
||||||||||
Ganska tjock olja, nästan färglös eller ljusgul till gul, gulbrun, gulgrön eller blåaktig, med besk och stark smak. Kokar vid 243°. | ||||||||||
Blir tyngre med tiden. |
||||||||||
Så
gott som olöslig i vatten.
Löslig i 94 % alkohol (löses inte helt klar i 10 delar), vegetabiliska oljor. Löser svavel och sin egen balsam copaivabalsam. pH och inkompatibiliteter Alkohollösning (1 volymdel olja i 10 delar 94 % alkohol) har neutral reaktion (pH 6-8). |
||||||||||
|
||||||||||
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Oljan upptar syre ur luften (oxideras) och torkar långsamt till en tunn hinna av hartsämnen. | ||||||||||
|
Hos svenska återförsäljare ca 130 kr per 30 ml (40 gram). | |||||||||
|
||||||||||
Doftbeskrivning Frisk, kryddig, pepprig, med sötma - som blyertspenna. Flyktighet Avdunstar ganska långsamt. Doftblandning Fixatör som går bra ihop med söta blommiga dofter (cananga, geranium, jasmin, vanilj, viol, ylang-ylang), liksom med de kryddiga cassia, kanel och kryddnejlika. Tillsammans med patchouli används den för att förbättra trädofter. Användning Som fixatör för andra dofter. Kan förekomma i det vanliga som parfymeras - tvättmedel och krämer, i kryddiga och träiga parfymer (upp til 0,8 %). |
||||||||||
Hudläkemedel
Oljan är antiseptisk. Idag säljs oljan som ett medel på insektsbett, nagelsvamp, utslag och dermatit (hudinflammation). |
||||||||||
Fungerar bra som tvålparfym, särskilt som fixatör av andra doftämnen. Passar t. ex. bra med cassia, kanel och kryddnejlika. | ||||||||||
Överkänslighetsreaktioner är ovanliga men kan förekomma. | ||||||||||
|
||||||||||
Invärtes bruk | Oljan och balsamen har använts i hostmedicin, vid urinvägsinfektioner, mot kronisk diarré och bronkit och fram till 1940-talets sulfa och penicillin som gonorrémedel (i hård konkurrens med sandelträolja). Den teriska oljan har fördelarna framför balsamen att inte framkalla illamående och att dosen blir mindre, 5-12 droppar. | |||||||||
Stora doser balsam framkallar kräkningar, diarré och hudutslag (nässelfeber) och skadar njurarna. | ||||||||||
|
||||||||||
Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Jönsson och
Simmons (1935), Kumlien (1946), Lawless (1992), Leung
(1980), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopoea
Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946). Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898. 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 20). |
||||||||||
|
||||||||||
© Shenet 1997 - 2013 |