Shenet
Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Eteriska oljor

Copaivaessens

Moderväxt
 Copaivaträd (Copaifera officinalis)
Synonymer
 Copaivaolja, copaibaolja, kopaivaolja, copaivaessens, copaibaessens
Farmakopénamn Oleum copaibae
Engelska namn
 Copaiva oil, copaiva balsam oil, oil of copaiba, cobaiba oil, copaiba balsam oil, Cobahu balsam oil, Jesuit's balsam oil, Maracaibo balsam oil, para balsam oil

Konstnärens copaiva
I början av 1900-talet började man, uppmuntrad av experiment med balsamen, använda oljan inom oljemåleri - den gjorde färgen hållbar och fick den att torka långsamt, jämnt och utan rynkbildning. Oljan var i flitigt bruk under 1910-20-talen, tills man efter ett par årtionden upptäckte att den också löste upp bindemedlen i färgen. Målningar från en hel epok mjuknade sönder.
Bara inom restaureringstekniken överlevde copaiva: Både balsamen och dess eteriska olja har förmågan att liva upp gammal död oljefärg genom att återställa ogenomskinlig linoxyn som bildas i kokt linofrölja.
Farmakopéerna
Den eteriska oljan var officinell i USA under 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880). Har inte varit officinell i Sverige, däremot copaivabalsamen.

Framställning Vattendestilleras ur copaivabalsam. Amerikansk instruktion från 1800-talets slut:
 
Tag copaiba 12 ounces [355 ml], vatten 2 gallons [7,6 liter]. Destillera, behåll vattnet; när det mesta vattnet passerat, värm, återför till kärlet och fortsätt destilleringen; upprepa så länge rimliga mängder olja passerar över med vattnet.
 
33-50 % av balsamens vikt fås ut i form av eterisk olja, mer ju färskare balsamen är. Så mycket som 80 % har erhållits. De tjocka balsamkvaliteterna Maracaibo och Angostura från Venezuela innehåller 40 % eterisk olja, den tunnare Para från Brasilien 60-90 %.
Ursprung
• Amerika: Brasilien och Venezuela, mest från vilda träd (regnskog).
Ganska tjock olja, nästan färglös eller ljusgul till gul, gulbrun, gulgrön eller blåaktig, med besk och stark smak. Kokar vid 243°.

Blir tyngre med tiden.
Eterisk olja enligt 1900-talets litteratur: 100 ml väger 88-91 gram. 100 gram = 114-110 ml.
Eterisk olja i svensk handel idag: 100 ml = 133 gram. 100 gram = 75 ml.
• Så gott som olöslig i vatten.
• Löslig i 94 % alkohol (löses inte helt klar i 10 delar), vegetabiliska oljor.
• Löser svavel och sin egen balsam copaivabalsam.
pH och inkompatibiliteter
• Alkohollösning (1 volymdel olja i 10 delar 94 % alkohol) har neutral reaktion (pH 6-8).
Innehåll • Seskviterpenen karyofyllen dominerar oljan helt.
• Lite lite hartsämnen från balsamen blir alltid kvar i oljan och kan grumla alkohollösningar.
Doftämnen
Terpener  
karyofyllen mest
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Oljan upptar syre ur luften (oxideras) och torkar långsamt till en tunn hinna av hartsämnen.
Inköp We don't sell, we tell!
Hos svenska återförsäljare ca 130 kr per 30 ml (40 gram).
Doftbeskrivning
Frisk, kryddig, pepprig, med sötma - som blyertspenna.
Flyktighet
Avdunstar ganska långsamt.
Doftblandning
Fixatör som går bra ihop med söta blommiga dofter (cananga, geranium, jasmin, vanilj, viol, ylang-ylang), liksom med de kryddiga cassia, kanel och kryddnejlika. Tillsammans med patchouli används den för att förbättra trädofter.
Användning
Som fixatör för andra dofter. Kan förekomma i det vanliga som parfymeras - tvättmedel och krämer, i kryddiga och träiga parfymer (upp til 0,8 %).
Hudläkemedel
Oljan är antiseptisk. Idag säljs oljan som ett medel på insektsbett, nagelsvamp, utslag och dermatit (hudinflammation).
Fungerar bra som tvålparfym, särskilt som fixatör av andra doftämnen. Passar t. ex. bra med  cassia, kanel och kryddnejlika. 
Överkänslighetsreaktioner är ovanliga men kan förekomma.
Invärtes bruk Oljan och balsamen har använts i hostmedicin, vid urinvägsinfektioner, mot kronisk diarré och bronkit och fram till 1940-talets sulfa och penicillin som gonorrémedel (i hård konkurrens med sandelträolja). Den teriska oljan har fördelarna framför balsamen att inte framkalla illamående och att dosen blir mindre, 5-12 droppar.
Stora doser balsam framkallar kräkningar, diarré och hudutslag (nässelfeber) och skadar njurarna.
• Litteratur: Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Jönsson och Simmons (1935), Kumlien (1946), Lawless (1992), Leung (1980), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopoea Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946).
• Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898. 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 20).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/ravaror/eocopaiva.html
Datum: 2020 01 23 - Uppdaterad: 2011 06 27
Cookieinfo
Made with a Mac