 |
       
Eteriska oljor Copaivaessens |
|||||||||
|
|
||||||||||
|
Moderväxt |
Copaivaträd (Copaifera officinalis) | |||||||||
|
Synonymer |
Copaivaolja, copaibaolja, kopaivaolja, copaivaessens, copaibaessens | |||||||||
| Farmakopénamn | Oleum copaibae | |||||||||
|
Engelska
namn |
Copaiva oil, copaiva balsam oil, oil of copaiba, cobaiba oil, copaiba balsam oil, Cobahu balsam oil, Jesuit's balsam oil, Maracaibo balsam oil, para balsam oil | |||||||||
|
|
||||||||||
|
Konstnärens copaiva |
||||||||||
| Framställning | Vattendestilleras ur copaivabalsam. Amerikansk instruktion från 1800-talets slut: | |||||||||
|
||||||||||
|
33-50
% av balsamens vikt fås ut i form av eterisk olja,
mer ju färskare balsamen är. Så mycket
som 80 % har erhållits. De tjocka balsamkvaliteterna
Maracaibo och Angostura från Venezuela innehåller
40 % eterisk olja, den tunnare Para från Brasilien
60-90 %. Ursprung • Amerika: Brasilien och Venezuela, mest från vilda träd. |
||||||||||
| Ganska tjock olja, nästan färglös eller ljusgul till gul, gulbrun, gulgrön eller blåaktig, med besk och stark smak. Kokar vid 243°. | ||||||||||
| 100 ml väger 88-91 gram; blir tyngre med tiden. 100 gram = 114-110 ml. | ||||||||||
| • Så
gott som olöslig i vatten.
• Löslig i 94 % alkohol (löses inte helt klar i 10 delar), vegetabiliska oljor. • Löser svavel och sin egen balsam copaivabalsam. pH och inkompatibiliteter • Alkohollösning (1 volymdel olja i 10 delar 94 % alkohol) har neutral reaktion (pH 6-8). |
||||||||||
|
||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. Oljan upptar syre ur luften (oxideras) och torkar långsamt till en tunn hinna av hartsämnen. | ||||||||||
|
En ganska billig olja som fanns att köpa i Sverige fram till 1990-talet. | |||||||||
|
|
||||||||||
|
Doftbeskrivning Frisk, kryddig, pepprig, med sötma - som blyertspenna. Flyktighet Avdunstar ganska långsamt. Doftblandning Fixatör som går bra ihop med söta blommiga dofter (cananga, geranium, jasmin, vanilj, viol, ylang-ylang), liksom med de kryddiga cassia, kanel och kryddnejlika. Tillsammans med patchouli används den för att förbättra trädofter. Användning Som fixatör för andra dofter. Kan förekomma i det vanliga som parfymeras - tvättmedel och krämer, i kryddiga och träiga parfymer (upp til 0,8 %). |
||||||||||
|
Hudläkemedel
Oljan är antiseptisk. |
||||||||||
| Fungerar bra som tvålparfym, särskilt som fixatör av andra doftämnen. Passar t. ex. bra med cassia, kanel och kryddnejlika. | ||||||||||
| Överkänslighetsreaktioner är ovanliga men kan förekomma. | ||||||||||
|
|
||||||||||
| Invärtes bruk | Oljan och balsamen har använts i hostmedicin, vid urinvägsinfektioner, mot kronisk diarré och bronkit och som gonorrémedel i hård konkurrens med sandelträolja fram till 1940-talets sulfa och penicillin. Oljan har fördelarna framför balsamen att inte framkalla illamående och att dosen blir mindre, 10-12 droppar. | |||||||||
| Stora doser balsam framkallar kräkningar, diarré och hudutslag (nässelfeber) och skadar njurarna. | ||||||||||
|
|
||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Jönsson och
Simmons (1935), Kumlien (1946), Lawless (1992), Leung
(1980), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopoea
Svecica I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898. 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 20). |
||||||||||
|
|
||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2010 |
||||||||||
