 |
       
Eteriska oljor Kassiaessens |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Av myrra, aloe och cassia dofta alla dina kläder; från elfenbenspalatser gläder dig strängaspel. (Gamla Testamentet: Psaltaren 45:9) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Kassiakanel av tre arter: Kinesisk (Cinnamomum aromaticum), Saigon (Cinnamomum loureirii) och indonesisk (Cinnamomum obtusifolium) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
1) Barkolja av kassia, barkolja av cassia, barkolja av kassiakanel, barkolja av cassiakanel, kassiaessens,
cassiaessens, kassiaolja, cassiaolja, kassiakanelolja, cassiakanelolja, kanelkassiaolja,
kanelcassiaolja, kassiabarkolja, cassiabarkolja, kassiabarksolja, cassiabarksolja, kanelolja 2) Bladolja av kassia, bladolja av cassia, bladolja av kassiakanel, bladolja av cassiakanel, kassiabladolja, cassiabladolja, kassiabaldsolja, cassiabladsolja 3) Rotolja av kassia, rotolja av cassia, kassiarotolja, cassiarotolja, kassiarotsolja, cassiarotsolja 4) Fruktolja av kassia, fruktolja av cassia, kassiafruktolja, cassiafruktolja, kassiafruktsolja, cassiafruktsolja, kassiaknoppsolja, cassiaknoppsolja, kassiaknoppolja, cassiaknoppolja 5) Vedolja av kassia, vedolja av cassia, vedolja av kassiakanel, vedolja av cassiakanel, kassiavedolja, cassiavedolja, kassiavedsolja, cassiavedsolja |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
1) Aetheroleum cinnamomi cassiae, Aetheroleum cassiae, Aetheroleum corticis cinnamomi, Oleum cassiae, Oleum cinnamomi, Oleum cinnamomi cassiae, Oleum cinnamomi chinensis | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 2) 8007-80-5 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2) Cinnamomum cassia leaf oil ["volatile oil obtained by steam distillation from the leaves and twigs"] 5) Cinnamomum cassia wood oil ["essential oil obtained from the wood"] |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
1) Cassia bark
oil, cassia oil, otto of cassia bark, oil of cassia, false
cinnamon oil, cassia cinnamon oil, oil of cinnamon, cassia
lignea oil, Chinese cinnamon oil, Chinese oil of cinnamon 2) Cassia leaf oil 3) Cassia root oil 4) Cassia fruit oil 5) Cassia wood oil |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Romanska språk 1) Huile de cassia, huile essentielle de cassia, essence de cassia (franska) Nordiska språk Kanelolie (norska) Andra språk 1) Zimtkassienöl, Kassienöl, ätherisches Zimtkassienöl, Zimmtöl (tyska) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Förväxlingsrisk |
• Kanelessens
• Cassie absolut |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Oljan ska ha destillerats
första gången i Europa i slutet av 1400-talet.
Kassiakanelen har använts mycket länge men
det inledande bibelcitates kassia kan också avse
blomman av senna (förr Cassia italica, idag Senna
italica). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1) Barkolja:
Barken vattendestilleras. Kinesisk kassiabark innehåller
upp till 4 % eterisk olja, ungefär som kanelbark.
Saigonkassia innehåller 1-7 %, indonesisk 1-4
%. Blad och kvistar brukar få följa med.
Ibland får barken ligga i havsvatten först
och destilleras med detta eller med tillsats av salt. 2) Bladolja: Bladen ångdestilleras. Bladen innehåller bara 0.3-0.8% eterisk olja men genom att stjälkar, späda kvistar och barkavfall får åka med blir utbytet nära 2 %. På indonesisk kassia bryr man sig antagligen inte om att destillera bladen eftersom de "saknar ekonomisk betydelse". 3) Trädets rötter destilleras. 4) Fruktolja: Fruktknopparna med stjälkar destilleras. Kan ge tre gånger så stor volym olja som bladen - 3-6 %. 5) Vedolja: Trädet destilleras. Detta är det rationella sättet - inget tjafs med att skörda bark, blad, rötter eller fruktknoppar utan: riv upp hela buskaget, skicka allt genom en hackelsemaskin och destillera rubbet. Ursprung • Asien: All kassiaolja i Sverige kommer från Kina och från kinesisk kassia (Cinnamomum aromaticum), den sämsta av de tre vanliga kassiasorterna. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1) Barkolja Barkoljan är gul till gulbrun, lite ljusare än kanelolja, och något tjock. Blir med tiden och i kontakte med luft mörkare brun och tjockare eller t.o.m. kristalliserad. Söt, kryddig och brännande smak. Kokar vid 266°. Olja från Ceylon är svagt optiskt aktiv, både höger- och vänstervridande, medan kinesisk olja är optiskt inaktiv. 2) Bladolja Bladoljan är gul till brun, renad olja ljusgul. Också denna mörknar och tjocknar i ljus och med tiden. Söt, kryddig och brännande smak. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1) Barkolja • 100 ml väger 100-110 gram. • 100 gram = 100-91 ml. 2) Bladolja • 100 ml väger 100-106 gram. • 100 gram = 100-94 ml. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Olösliga
i vatten. • Lösliga i alkohol. Barkoljan är mycket lättlöslig i 94 % alkohol (lika delar), bladoljan lättlöslig i 70 % alkohol (2 delar). • Lösliga i vegetabiliska oljor . • Mycket lättlösliga i ättiksyra; barkoljan i 90-99 % ättiksyra (lika delar), bladoljan i 85 % ättiksyra (lika delar). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Kanelelja
kan ersätta barkoljan, åtminstone om det är
kanelaldehyden man är ute efter. Kumarin som finns
i den kinesiska barkoljan saknas däremot nästan
helt i de andra oljorna kassia- och kaneloljorna. • Förr förfalskades kassiaoljorna ofta, t. ex. med kryddnejlikolja. Gammalt test: 1 ml barkolja blandas med 3 ml 70 % alkohol. Om lösningen blir oklar kan man misstänka iblandning av kolofonium eller mineralolja. • Barkolja är bästa valet om man vill ersätta kanelaldehyd. Svenska farmakopén gjorde tvärtom under 1900-talets första hälft ansågs kanelaldehyd vara fullgod ersättning för de eteriska oljorna. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt (under 40°) och lufttätt. Kassiaoljorna mörknar och tjocknar när de utsätts för ljus och luft och kanelaldehyden oxideras till kanelsyra (ett dubbelt problem förr när oljorna förvarades i blyhaltiga kärl - blyet löstes ut). Oåtkomligt för barn; oljorna är starka. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1) Barkolja: Hos importörer av eteriska oljor för runt
50 kr per 10 ml och ibland i hälsokostbutiker till
ungefär samma pris. 2) Bladolja: Något billigare men finns för närvarande inte att köpa i Sverige. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Doftbeskrivning Oljorna är ganska lika i doften - kryddiga, pudriga och söta, grövre än kanelolja men inte lika fylliga och feta. Flyktighet Basnoter. Användning Passar med citrus (apelsin, citron), kryddiga friska dofter (frankincense, kalmus, perubalsam), kryddor (koriander, kryddnejlika, muskot) och söta dofter (benzoin, ylang-ylang) och med patchouli. Användning Vanliga doftämnen i kosmetiska preparat på samma sätt som kanelolja - i chypresdofter, mossdofter, kryddiga blomdofter som nejlika och särskilt orientdofter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Rumsparfym: Kassiaolja
kan användas på samma sätt som kanelolja
i t. ex. juldofter. I växtländerna har alla delar av trädet - kvistar, bark, blad, blomknoppar - använts i rökelse. Alla delar avger stark doft när de slängs på eld. Alla är
också mycket starka och irriterar slemhinnorna. Stimulerande på centrala nervsystemet. • Religiös rökelse: Barken ingick i Gamla Testamentets heliga rökelse. • insektsmedel: Åtminstone de brända delarna av trädet stöter bort insekter. Doftens element • Eld: I det kinesiska medicinska systemet hör kanel till energifasen Eld, som verkar genom hjärta och tunntarm och i obalans ger rastlöshet, hjärtklappning och problem med blodcirkulation och hjärta. Oljan anses kunna stimulera till fasens positiva uttryck stabilitet, glädje och mottaglighet. • Eld: Vissa moderna elementläror (Henglein) beskriver doften med termerna elementet Eld och årstiden vår, förknippade med uppvaknande, nytändning och början på tillväxt och rörelse. Dess verksamhetsfält antas vara framför allt känslolivet (snarare än intellektet eller kroppen). Andra dofter med denna energigivande effekt på känslolivet är t. ex. kardemumma, opoponax och rött sandelträ. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Används som smak- och doftämne i tandkräm och munvatten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ingår i tigerbalsam. I aromaterapi används
endast kanelolja. 1) Barkolja En amerikansk läkemedelsförteckning från förra sekelskiftet ger följande recept: 10 droppar barkolja i 3,7 ml varm olivolja masseras längs ryggraden på barn. Häver väderspänning och kolik och lugnar och befrämjar sömn. Och, ska kanske tilläggas: framkallar antagligen en kraftig hudreaktion. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kassiaolja, både av bark och blad, är vanlig som tvålparfym och fungerar problemfritt, bortsett från att den får tvålen att mörkna. Den används därför mest i färgad tvål, t. ex. i de gammaldags bruna Windsortvålarna som slog igenom på världsutställningen i London 1851, och, säger Piesse 1857: "särskilt i det som kallas 'militärtvål', eftersom den är snarare aromatisk eller kryddig än blommig i doften". | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kraftigt irriterande
på hud och slemhinnor; det är framför
allt kanelaldehyd som
retar. Redan en sniff i flaskan får den strongaste
att storkna. Hudreaktioner är vanliga. En grossist har föreslagit
att oljorna kan blandas 50/50 med eugenol eller kryddnejlikolja för att minska risken för irritation... bensin
på elden, alltså. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat
och dryck |
Oljorna används på samma sätt som kanelolja inom livsmedelsindustrin, t. ex. i charkuterier, såser, godis, bakverk (upp till ca 0,5 %), t. ex. industribakade kanelbullar. Också i drycker som vermouth och coladrycker. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
1) Barkolja Kassia är ett mycket gammalt läkemedel både i västerländsk och österländsk medicin, i Europa mest barken (1-2 droppar) framför allt som matsmältningsmedel (väderspänning, kräkningar, kronisk diarré, förstoppning), för sin kramplösande effekt (förkylning, magknip, menstruationskramper, hysteri) och för att behandla reumatism och njurproblem. Smakämne i läkemedel. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Dessa oljor
hör till de giftigare. Rekommendationer om maximalt
dagligt intag finns för huvudingrediensen kanelaldehyd. 1) Barkolja Kan framkalla abort. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljö |
Oljor finns att få från både konventionellt odlade och vildväxande träd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Kinkele (2004), Lawless (1992), Lindgren
(1918), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Neuendorf (2009), Nordiska farmakopén I
I (1961-1965), Pharmacopoea Norvegia II (1879),
Piesse (1857), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Gernot Katzer's spice pages (2005 03 29). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 10 18). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
